Karnevalsord i Köln

Ajuja - Glädjerop med ungefärlig betydelse: Ut i karnevalsvimlet!

Alaaf - Oftast: Kölle alaaf! Leverop, som förmodligen kommer från Coellen all aff (Köln över allt [annat]) och som ropas tre gånger

Ähzezupp - Ärtsoppa, äts traditionellt gärna under karnevalen

Büggel - Påse, viktig för insamling av godsaker under processionen

Bütt - Härifrån talar den s.k. Büttenredner, karnevalsdeltagare på scenen, som här i överförd bemärkelse tvättar sin smutsiga byk (Bütt = tvättkar) stående på en tunna

Bützje - En liten kyss, under karnevalstiden kysses det alltid och överallt, men man får också värja sig mot det

Dreigestirn - Prins, bonde och jungfru är de högsta representanterna för Kölner Karnevalen, de kallas också Trifolium. Prinsen är den högste representanten, tilltalas "Ers Förnämhet", bonden är en figur, som går långt tillbaka i Kölns historia och symboliserar kölnbornas tapperhet och "Ers Ljuvlighet", jungfrun, som alltid framställs av en man

Fasteleer/Fastelovend - Karneval (INTE Fasching!)

Funken - Karnevalsdeltagare utklädda i röda, blåa, övriga uniformer, som visar tillbaka till Kölns stadssoldater under Napoleons tid

Jeck - Karnevalsfantast, som man inte kan beskriva närmare, för: Varje fantast är annorlunda!

Kamelle - Karameller och sötsaker, som kastas från karnevalstågen. Under senare år kastas knappast enkla karameller, som blir liggande i rännstenen, utan choklad, rån och andra större läckerbitar

Kostüm - Viktig dräkt, under karnevalstiden känner sig snarare den som inte är utklädd som en outsider

Lappeclown - Den väl mest omtyckta, eviga förklädnaden. En handsydd dräkt med hundratals små tyglappar

Nubbel - Figur i naturlig storlek, som hänger över många ölstugor i Köln, och som bränns på fettisdagen, därför att den var skuld till utsvävningar under karnevalen

Pittermännchen - Litet ölfat

Quetschebüggel - Dragspel

Ruusemondach - Rosenmontag (blåmåndag), kommer inte från "Rosen/rosor", utan från "rasend/vild"

Schunkeln - Att kroka fast i grannen (även om man inte är bekanta) och gunga sidledes fram och tillbaka

Strüßjer - Blombuketter, "stridsrop" vid karnevalståg

Veedel - Kvarteret, omsjunget som hembygd och familj av Bläck Fööss (lokal sånggrupp)

Zoch - Karnevalståget

[Upp]