Lübeck

Lübeck (ca 212 100 inv.) är en mycket gammal hansestad och kallades "Hansans drottning". Stolta torn kröner den gamla stadskärnan, som är omgiven av kanaler och hamnanläggningar. De röda tegelhusen är ofta prydda med glaserat svart tegel. Under medeltiden var Lübeck Nordeuropas största handelsplats. Idag är det Förbundsrepublikens mest betydande östersjöhamn och tyngdpunkt för den tunga industrin.

Lübeck är den näst största staden (efter Kiel) i Schleswig-Holstein. Stadskärnan ger fortfarande en bild av en medeltida tysk hansestad och anses ha grundats 1143. Efter en brand 1157 nygrundades staden på samma plats av Henrik Lejonet 1159. Staden förlänades långtgående fri- och rättigheter, som kom att stå som mönster för ett stort antal andra städer i Östersjöregionen. Den blev fri riksstad 1226 och blev under de följande århundradena till en av Hansans viktigaste städer med ett inflytande över hela Nordeuropa. 1531 blev Lübeck protestantiskt, vilket förde med sig stora förändringar i samhället, då man samtidigt reformerade skol-, sjuk- och socialväsendet. Under 1500-talet började också Hansans nedgång, men köpmännen satte sig till motvärn och knöt fasta förbindelser med holländska, franska och spanska köpmän. Även efter Hansans slut, förblev Lübeck en välmående handelsstad, även om den inte längre var lika rik som tidigare. Under Napoleonkrigen förhöll sig Lübeck neutralt men drogs ändå utan egen förskyllan in i kriget mellan Preussen och Frankrike. Efter slagen vid Jena och Auerstedt flydde delar av den preussiska armén till Lübeck, där de sökte skydd. Även om detta var ett brott mot neutraliteten, var staden tvungen att stå ut med det. De förföljande franska trupperna kom en dag senare och vid ett slag vid byn Ratekau segrade de, tågade in i staden och plundrade den. Den efterföljande tiden med inkvarteringar, påtvingade avgifter och leveranser till fransmännen liksom deras isolationistiska politik var till stor skada för staden. 1811 införlivades staden med kejsarriket, men befriades först 1813. Den slutgiltiga befrielsen skedde först i december samma år, då marskalken Bernadotte, som 1806 hade intagit staden, nu som utsedd kronprins i Sverige kämpade på svenskarnas sida. Efter ett beslut vid Wienkongressen 1815 blev Lübeck åter en självständig stat, även om den nu far svårt skuldsatt. Inte heller blev läget bättre av att Lübeck under 1800-talet fick se staden Stettin som medtävlare. Likaså påverkade färdigställandet av Nordöstersjökanalen Lübecks ställning som handelsstad. Denna påverkan minskades emellertid genom byggandet av Elbe-Lübeckkanalen 1900. Staden hade sin ställning som självständig stad kvar till 1937, då den sammanfördes med den preussiska provinsen Schleswig-Holstein. 1942 förstördes en stor del av Gamla stan genom ett bombangrepp. Att det inte kom till ytterligare angrepp i krigets slutskede kan staden tacka den lyckliga tillfälligheten för, att den utsågs till omlastningsplats för Röda Korsets transporter av hjälpsändningar till brittiska krigsfångar i Tyskland.

Genom Europas och Tysklands delning efter andra världskriget råkade Lübeck i ett gränsläge och förlorade därigenom den största delen av sitt ekonomiska uppland. Efter upplösandet av Warszawapakten har staden åter kunnat profitera från den ökade handeln i Östersjöområdet. Färjehamnen Lübeck-Travemünde är Europas största, med direkta förbindelser till Sverige, som står för 1/3 av alla utländska turister.

Lübeck hör sedan 1600-talet till de bekantaste import- och lagerplatserna för franska rödviner i Förbundsrepubliken. Deras specialitet är "Rotspon" (Bordeaux- och burgundervin), som lagras i källare till dess det har mognat. En annan specialitet är marsipan, som egentligen är en orientalisk sötsak bestående av mandel och rosenolja. Via Venedig kom den med Hansans handelsvägar till Lübeck, där man tog hand om både tillverkning och ensamrätt.

Sevärdheterna i Lübeck är så många, att det är svårt att begränsa sig i uppräkningen. Bland de mera bekanta är Holstentor med sina två mäktiga torn. Denna port byggdes 1477 utanför stadsmuren, mindre som en del av befästningsanläggningen än som en symbol för stadens makt. Inuti tornet finns ett museum med en modell visande staden  från 1650. Rådhuset är Tysklands mäktigaste stadshus byggt mellan 1200 och 1500-talet. Ett besök i Lübeck måste också omfatta Mariakyrkan, Tysklands tredje största kyrka, som fullbordades 1350 och anses vara den kyrkliga tegelstensgotikens mest storartade byggnadsverk och blev stilbildande för kyrkobyggandet i hela östersjöområdet. Under senaste kriget skadades tornet och de båda klockorna ramlade ned. De har lämnats kvar precis som de föll i minneskapellet.

Redan långt utanför Lübeck kan man räkna in stadens sju kyrkor och var och en av dessa har något speciellt att erbjuda. Bland övriga sevärda byggnader kan nämnas "Haus der Schiffergesellschaft" och "S:t Annen-Museum", som har en stor samling sakral konst, bl.a. många verk av den lybske mästaren Bernt Notke (1400-talet).

I litteraturen har Lübeck skildrats framför allt av Thomas Mann, som i sitt första större verk, "Buddenbrooks", skildrar förfallet i en köpmansfamilj i Lübeck. Den som vill veta mera om familjen Mann, kan besöka Buddenbrookshuset mittemot Mariakyrkan.

I Lübeck finns ett stort antal museer, som tillfredsställer de mest skilda intressen och smaker - från kyrkokonst till marsipan.

Lübeck har ett stort antal hotell, både mycket stora ingående i kedjor och små privata familjehotell, som kan vara mycket lämpliga för den som vill utforska staden under några dagar.

www.luebeck.de 

[Upp]

Lubeck, Lybeck