Regionen Ostwestfalen-Lippe sträcker sig
från övre delen av Weser och Wiehengebirge via Teutoburger Wald till den
münsterlandska bukten och till Paderborns höjdplatå. De största städerna
inom området är Bielefeld och Paderborn, medan Detmold är regionens
förvaltningscentrum. På grund av den här sidans storlek har följande städer
fått sina egna sidor: Bielefeld, Detmold,
Lemgo, Minden, Paderborn, Bad
Salzuflen och Bad Oeynhausen.
Karta med vänlig tillåtelse av OstWestfalenLippe Marketing GmbH
Till de mindre städerna i regionen hör den
över 1200 år gamla staden 
Lübbecke
(ca
26 000 inv.) belägen på
nordsidan av Wiehengebirge. Stadens läge gör, att det är nära till naturen,
där ett stort antal vandringsleder för genom skogar och myrar. Stadscentrum
präglas av gamla färgsprakande husfasader. Här finns också en mängd historiska byggnader som t.ex. Andreaskyrkan, vars ursprung går tillbaka till
1100-talet, gamla rådhuset, omnämnt redan 1460, men ombyggt efter en brand
1709.
Strax väster om Bad Oeynhausen ligger staden Löhne
(ca 43 000 inv.), som är känd sedan 1150. Flera av de 
inkorporerade
stadsdelarna är emellertid ännu äldre. Stadsrättigheter fick man dock så
sent som 1969.
Bland äldre sevärdheter kan nämnas vattenslottet Ulenborg, som först omtalas 1299, den över 400 år gamla Rürupskvarnen och det lika gamla kvarnmuseet med en kvarn som var i bruk ända till 1991.
|
| Tobaksmagasin Foto: Info Hecker |
|
| Haus Hurlbrink Foto: Museum Bünde |
Väster om Löhne ligger staden Bünde (ca 47 000 inv.), som är känd som Tysklands cigarrstad. Orten är känd sedan 853 men blev inte stad förrän 1719. Betydelsefullt för stadens utveckling blev produktionen av cigarrer och röktobak 1842 liksom den därmed sammanhängande tillbehörstillverkningen. Att detta var en inkomstbringande industri märks på de praktfulla villor, som ägarna lät bygga åt sig i staden. I ett pittoreskt korsvirkeshus i staden grundades 1937 det tyska tobaks- och cigarrmuseet, som ger åskådaren en överblick över tobakens och rökningens utveckling genom århundradena.
|
| Foto: Stadt Bünde |
Till de äldre sevärda byggnaderna hör Laurentiuskyrkan, som räknas som en av de först grundade kyrkorna i Westfalen. Med hjälp av gamla urkunder har man kunnat räkna ut, att den fanns redan före 840. Efter ett flertal ombyggnader uppstod på 1200-talet den s.k. korssalen, som i allt väsentligt finns kvar. Det västra tornet är troligen ännu äldre. Vid en renovering av kyrkans inre gjordes också utgrävningar för att om möjligt kunna bestämma kyrkans ålder. Härvid fann man vad man tror vara rester av en grund, som troligen stammar från Karl den stores tid, alltså omkring år 800.
Herford (ca. 65 000 inv.) var ända från
grundandet 789 ett betydande centrum inom religion och kultur och under dess mer
än 1200-åriga historia har kloster och kyrkor spelat en viktig roll. Redan
under tidigt 800-tal grundades ett kloster, som åtnjöt kejsarens beskydd och
som utgjorde början till staden Herford 851, vilken emellertid förstördes 926
av ungerska trupper. Stadens 
första kyrka, Nikolaikyrkan, byggdes omkr. 1100 av
köpmän och borgare. Nya stadsrättigheter fick man 1170. 1220 
påbörjades
bygget av Münsterkyrkan, den första stora sakrala hallbyggnaden i Westfalen,
och under de närmaste 150 åren ytterligare tre hallkyrkor. Tillsammans med
andra städer i närheten slöt man sig 1246 samman i ett av de första
stadsförbunden, vilket från 1295 förde till ett deltagande i aktiviteter
genomförda av Hansan och från
1342 som medlem i Hanseförbundet. Från 1530 infördes reformationen i Herford
och ett stort antal religiösa (katolska) institut stängdes. Staden klarade sig
undan förstörelse under trettioåriga kriget, men utarmades ändå som ett
resultat av detta, vilket fick följder in på 1700-talet. I början av
1800-talet sekulariserades flera kyrkliga byggnader och t.ex. abbotsklostret
gjordes om till ett spinneri som en följd av den inträdande
industrialiseringen. Under mitten av århundradet byggdes stadens industrier ut
även inom andra områden. Ända in på 1970-talet präglades staden av små och
mellanstora företag inom trä- och textilbranscherna. Under de senaste trettio
årens utveckling har många nya branscher fått fotfäste i Herford, som nu
utgör en mindre stad med ett diversifierat utbud av företag kända även
utomlands (t.ex. Poggenpohl).
Staden Gütersloh (ca.
96 000 inv.) är en relativt
ung stad (1825), även om den är känd sedan 1184 genom en biskoplig urkund.
Det var under lång tid ganska tyst 
om den lilla byn, som låg på den plats,
som nu kallas gamla kyrkplatsen. Härifrån utvecklades Gütersloh sedan mitten
av 1800-talet till en blomstrande stad, som präglades av företagaranda. Redan
1824 grundades en av de firmor, som skulle bli känd över hela världen,
Bertelsmann - verksam inom radio, TV, böcker, tidskrifter - , 1899 grundades
Miele - tillverkare av allehanda elektrisk utrustning för hemmet som t.ex.
tvätt- och diskmaskiner, spisar, kylskåp etc.
Bilder Stadt Gütersloh
I utkanten av Höxter
anlades 822 på floden Wesers vänstra
sida ett kloster, som med tiden fick namnet Corvey. Tack vare skydd från
kejsaren Ludwig den Fromme blev det snabbt betydelsefullt och fick under 800-
och 900-talen stor betydelse för utbredningen av kristendomen. Härifrån kom Ansgar, Nordens apostel, som på sin väg mot
Birka också grundade kyrkor i Haithabu (Schleswig)
och Ribe i Danmark. I över 200 år utgjorde klostret ett andligt och
kulturellt centrum inom det saxiska området. Efter denna blomstringstid följde
en lång tids nedgång som bröts först efter 1500. Trettioåriga kriget
efterlämnade ett plundrat och förstört kloster. Den mäktiga västra
delen av kyrkan 
stammar
från slutet av 800-talet, under det att den östliga delen, som förstördes under trettioåriga
kriget, byggdes upp under mitten av 1600-talet, vilket förklarar inslaget av
barocka former. I början av 1800-talet sekulariserades klostret, som efter
ombyggnaden hade fått en slottsliknande omgivning. Klostrets abbotar hade redan
sedan 1200-talet haft furstetitel. Ägandeförhållandena ändrades nu så, att
slottsdelen ägdes av en grevlig ätt och klosterdelen av den katolska
församlingen. Söder om kyrkan finns en liten kyrkogård, där författaren
Heinrich Hoffmann von
Fallersleben, känd som författaren till den tyska nationalsången
och under en tid bibliotekarie i Corvey, ligger begravd.
Genom detta område
passerar turistleden: Weserrenässansens
väg  |
[Upp]
