Münster (ca 279 800 inv.) har en historia, som
går mycket långt tillbaka i tiden. Redan 700 år f. K. fanns här en tidig
bosättning och på 200-talet upprättade frankerna en bosättning i närheten
av Horsteberget. I slutet av 700-talet kom en frisisk missionär, som grundade
ett kloster, vilket skulle ge namn åt staden. Samtidigt tillkom också S:t
Paulusdomen, som blev stadens medelpunkt. 1121 förstördes staden genom ett
saxiskt anfall men återuppbyggdes
och fick stadsrättigheter 1170. 100 år
senare fick staden också sin egen rådsförfattning. I mitten av 1300-talet
stod Münsters vackra rådhus färdigt 
och i egenskap av betydande hansestad
blev staden ett viktigt andligt och kulturellt centrum. Dagens besökare i
Münster kan i Lambertikyrkans torn se tecken på stadens emellanåt blodiga
historia. Där hänger fortfarande tre burar i järnsmide, vilka under
1500-talet användes till att förevisa liken efter offentligt avrättade
vederdöpare. Känd över hela Europa blev staden i samband med fredsslutet
efter trettioåriga
kriget, då Münster tillsammans med Osnabrück
utsågs till förhandlingsort för den westfaliska freden. För Münsters del
ägde dessa förhandlingar rum i fredssalen i rådhuset.
Under 1600- och 1700-talen upplevde Münster två
divergerande utvecklingar: 1. staden utsattes för krigshandlingar i form av
belägringar, beskjutningar och erövringar (oftast med religiös 
bakgrund), 2.
staden byggdes ut avseende kommunikationer och praktbyggnader. Under denna tid
tillkom bl.a. palatset Erbdrostenhof, en promenadallé, universitetet och en
teaterbyggnad. Även 1800-talets början innebar krig för Münster, som nu
först kom att hamna under Preussen och sedan under Frankrike för att sedan
efter beslut på Wienkongressen 1815 bli huvudstad i den nybildade provinsen
Westfalen. Viktig för stadens kommunikationer blev den anslutning genom
stickspår till den befintliga järnvägen i närheten, vilket så småningom
medförde, att Münster kom att ligga utefter den direkta sträckan Paris - Hamburg.
Genom att kanalen Dortmund - Ems
öppnades 1899 blev nu Münster intressant som hamnstad.
Universitetet, som 1818 hade deklasserats till en akademi för filosofi och religion, upphöjdes nu åter till universitet 1902. Under den nationalsocialistiska perioden hyste Münster ett flertal militära avdelningar, vilket medförde en kraftig nybyggnad av lokaler lämpliga för militära ändamål. Flera av dessa finns fortfarande kvar. Efter världskrigets början utsattes staden för många bombangrepp och vid krigets slut var Münster bland de storstäder, som hade fått de svåraste skadorna; centrum hade förstörts till 91% och staden i sin helhet till 63%.
Efter kriget bestämde man sig för att återuppbygga staden efter de mått och i den stil, som tidigare hade rått. Detta helt i motsats till andra tyska städer, som föredrog att planera för "bilvänliga" städer. Under 50-talet byggdes staden ut till att bli en betydande förvaltningsstad på delstatsnivå. Kommunikationerna förbättrades genom nya motorvägar och en ny internationell flygplats. Bland de förvaltningar, som är företrädda, finns bl.a. ett flertal domstolar, däribland delstatens författningsdomstol och den högre förvaltningsdomstolen. Även ett antal världsbekanta företag har sitt säte i Münster. Under senare år har man förvärvat ett gott rykte inom moderna vetenskapsgrenar som bioteknologi, nanoteknologi m.fl. Detta hänger delvis ihop med Münsters ställning som skol- och utbildningsstad för ca 55 000 studerande. Stadens universitet, som har sin huvudbyggnad i slottet, är Tysklands tredje största.
Bland stadens sevärdheter finns vid Prinzipalmarkt
rådhuset med fredssalen. Där ligger också ett antal vackra köpmanshus liksom
kyrkan S:t Lamberti, den vackraste sengotiska sakralbyggnaden i Westfalen. Sen
kvällstid blåser en tornblåsare varje hel timme från balustraden. S:t
Paulusdomen är Westfalens största kyrka och medelpunkt i staden. Domen har ett
astronomiskt ur från 1542 och vardagar kl. 12 kan man se urets figurer visa sig
på sin rundgång.
Ytterligare två kyrkor hör till de sevärdheter man inte bör missa:
Servatiuskyrkan (omkr. 1230) är den minsta av stadskyrkorna. Den har
senromanska och gammalgotiska stildrag och verkar litet insjunken, eftersom den
står på den marknivå, som rådde under medeltiden. Clemenskyrkan (1745-53)
är ytterligare en av stadens barockklenoder. I det inre överraskar de stora
altarbilderna och det målade taket. I anslutning till kyrkan finns en liten
barockträdgård.
Det
tidigare residenset för furstebiskopen av Münster byggdes 1767-87 som en
anläggning med tre flyglar. Fasaderna utmärks av en rik utsmyckning med
figurer. Efter att ha förstörts under kriget byggdes slottet yttre upp i
enlighet med originalet. Slottet används idag av universitetets förvaltning.
På Hindenburgplatz framför slottet äger tre gånger om året den stora
årsmarknaden rum med tusentals besökande.
Münster har över 30 museer inom de mest skiftande ämnesområden: konst (regional, nationell och internationell), stadsmuseum, naturkunskap, hästar, biblar, arkeologi, geologi m.m. De flesta smaker tillgodoses.
Karta med vänlig tillåtelse från www.muensterland-tourismus.de Foto: Presseamt Stadt Münster
[Upp]
