Usedom    

Usedoms historia går mycket långt tillbaka i tiden. Den första bebyggelsen torde ha ägt rum under den mellersta stenåldersperioden (ca 70000 - 45000 f. Kr.). Under 500-talet utvandrade de då där boende germanerna och lämnade ön öde, som sedan under 800-talet togs i besittning av invandrade slaver. 946 omnämndes Usedom som huvudort i en slavisk besittning. 1128 kristnades ön, som sedan invaderades av korsriddare samt bönder och hantverkare från Niedersachsen. Efter en kort tid låg större delen av ön i kyrkans händer. Efter reformationen förlorade klostren sina landområden och en ny feodalstat bildades. Under trettioåriga kriget utsattes ön för båda de krigförande sidornas härjningar, men föll sedan tillsammans med resten av Vorpommern i svenskarnas händer. I slutet av 1700-talet var flera av Europas länder intresserade av den strategiskt viktiga ön. Genom en fredsuppgörelse i Stockholm 1720 kom Usedom och en stor del av Vorpommern att överföras till Brandenburg-Preussen. Wolgast på fastlandet utgjorde svensk gränsstad fram till 1815, då den och resten av Vorpommern överlämnades till Preussen. Under 1800-talet byggdes många av de små byarna på ön ut till badorter, som fick gott rykte i hela Europa. Från den tiden härstammar beteckningen "Kejsarbadorterna" (Bansin, Heringsdorf och Ahlbeck). Under 20-talets ekonomiska kris visade sig satsningen på baden vara en stabiliserande faktor. Som en förberedelse inför andra världskriget förvandlades ön till en fästning med ett flertal militära installationer, däribland arméns och flygvapnets försöksanstalter. 1942 kunde man från Peenemünde framgångsrikt starta den första V2-raketen. Snart nog hade de allierade lokaliserat startbanorna och började bomba orten. Även Swinemünde utsattes senare för kraftiga bombanfall. En kort tid efter krigsslutet började semesterfirarna att återkomma och 1952 blev ön till ett viktigt centrum för DDR:s fackföreningars semesterresor. Först en tid efter återföreningen utvecklades Usedom till det turistparadis det tidigare var och räknas idag som ett av Tysklands ledande rekreationsområden.

När man har tröttnat på att solbada, kan man ta en promenad inåt land för att undersöka flora och fauna eller studera den typiska badarkitekturen.

På den lilla ön finns ett stort antal hotell och pensionat i de flesta prislägen.

Den för svenskar mest kända platsen på ön är troligen Peenemünde. Här uppfördes 1936 en försöksanläggning åt tyska luftvapnet. Denna stod under Werner von Brauns ledning och hans uppgift var att bygga de nya förintelsevapnen V1 och V2. Efter kriget förklarades området som militärt spärrområde och man fortsatte att använda det för Warszawapaktens styrkor ända fram till återföreningen 1990.