Rügen / Hiddensee

Karta med vänlig tillåtelse av www.ruegencenter.de/ 

Ön Rügen är Tysklands största ö, 930 km², och delas från Vorpommern genom  Strelasund. Dess högsta punkt är Piekberg (161 m) på halvön Jasmund. Mera känt är den lägre Königstuhl (117 m), som erbjuder en vacker utsikt över havet. Detta är Rügens mest besökta kritklippa. Här ligger också Jasmunds nationalpark omfattande ett 2 500 ha stort skogsområde.

Största orten på Jasmund är Sassnitz, där man kan se flera exempel på den byggnadsarkitektur, som rådde under slutet av 1800-talet, bl.a. ett av stadens mest kända hotell. Färjetrafiken har under senare år flyttats ut ur själva staden till Mukran, som ligger något söder om Sassnitz.

Speciellt lockande på Rügen är de härliga sandstränderna, som det finns massor av, men man kan även besöka något stenigare och brantare stränder.

Vädret på Rügen kan vara ganska omväxlande. Det kännetecknas av frisk och ren luft, mycket sol och friska vindar. Varma sommardagar bildas en vind, som har sitt upphov i skillnaden mellan uppvärmningen av land och vatten. Denna gör att det inte blir så hett mitt på dagen.  Årsmedeltemperaturen ligger vid +8° C, men redan i mars kan man få över 20° för att kulminera under sommarmånaderna, när temperaturen kan uppgå till 35°.

Generellt kan man säga, att de östra delarna av ön har mera nederbörd än de västra. Det kan emellertid vara stora skillnader inom områden, som ligger ganska nära varandra.

Förenad med halvön Jasmund är också halvön Wittow, mest känd genom Kap Arkona, Östersjöns äldsta fyr. Landförbindelsen mellan de båda halvöarna är en 10 km lång sandstrand, "Schabe". I dess östra ände ligger den lilla församlingen och badorten Glowe. Namnet går tillbaka på ett gammalt vendiskt ord med betydelsen "huvud", eftersom Glowe med sitt 9 m höga "Königshörn" (ett moränhuvud) utgjorde Jasmunds huvud. Orten uppstod just vid eller på detta moränhuvud genom en slavisk bosättning och är känd sedan 1314. Den ursprungliga bebyggelsen bestod av en krog och ett antal små, vasstäckta fiskarstugor. Den begynnande turismen under 1800-talet blev en inkomstkälla för befolkningen, som annars levde av kust- och havsviksfisket och lantbruk. Den långa sandstranden med närheten till skog har gjort orten till en omtyckt rekreationsort på ön. Sandstranden har också en avdelning för naturister (FKK). För turister är väl sörjt med övernattningsmöjligheter på orten och mera om orten kan man läsa på den svenska hemsidan. 

Enligt legenden skall Klaus Störtebeker, Tysklands mest bekante sjörövare, härstamma från en av Glowes ortsdelar, vilket emellertid inte är bevisat eller kan bevisas. Klart är däremot att orten har svensk anknytning genom slottet Spyker, som Drottning Christina gav till den svenske fältmarskalken Carl Gustav Wrangel som tack för hans insatser under trettioåriga kriget. Slottet skiljer sig från alla andra slott genom att man målat det rött med Falu rödfärg. Slottet är sedan en tid tillbaka slottshotell och kulturcentrum med utställningar, konserter m.m.

Foton Glowe: Uwe Lange; Spyker: Schlosshotel 

På vägen mellan Sassnitz och Binz passerar man semesteranläggningen Prora. Detta enorma huskomplex, ca. 4,5 km långt, började byggas 1936 och skulle i färdigt tillstånd kunna ta emot 20 000 personer, som genom den dåtida organisationen "KdF" skickades på rekreation till havet. Anläggningen var en av fem planerade. När kriget bröt ut 1939 var den inte färdig och har heller aldrig blivit det. Efter kriget togs en liten del av anläggningen i bruk som förläggning för DDR-soldater. Likaså användes den till förläggning för afrikanska rebeller, som fick sin utbildning i DDR. Efter återföreningen 1990 togs komplexet över av den tyska armén, som dock tämligen snabbt gjorde sig av med bygget. Det är väl fortfarande ännu inte helt klart med ägarförhållandena. I byggnaden finns nu ett antal museer, som framför allt speglar det senaste seklets historia. Ett besök kan rekommenderas den som vill bekanta sig på nära håll med både nationalsocialistisk arkitektur och socialistisk historia. 

En av Rügens mest bekanta badorter är den lilla staden Binz, som är en idealisk utgångspunkt för utflykter runtom på ön. Härifrån är nära till allting. Tar man in på ett hotell vid strandpromenaden, har man bara ett stenkast till havet. Ett stenkast i andra riktningen, och man har hamnat mitt i kulturen. Eller varför inte besöka "Förfalskarmuseet", där man har samlat förfalskade målningar av olika mästare.

www.ruegen.de   

Rügens sydöstra del utgöres av halvön Mönchgut, som år 2002 firade sitt 750-års jubileum. 1252 såldes den norra delen av halvön till ett kloster utanför Greifswald. Munkarna, som bosatte sig på det nya området, lät här också uppföra byggnader för att kunna bruka jorden. Det uppstod en godsliknande hussamling, vilket kom att ge halvön dess namn, Mönchgut (munkarnas gods). Munkarna präglade den kulturella och ekonomiska utvecklingen inom området även långt efter att de hade förlorat den världsliga makten. Ända till slutet av 1800-talet levde innevånarna av jordbruk och fiske. Först i början av 1900-talet kom den numera allt dominerande näringen, turismen, att slå ut de tidigare. Härvid hade man god hjälp av både havet och den orörda naturen. Halvön består av en sammanslutning av fem små kommuner. Den sammanlagda befolkningssiffran uppgår till ca 6 600 för hela området, en siffra som dock mångdubblas under turistsäsongen.

Baabe ligger inom ett biosfärreservat med sällsynt strandvegetation. Tack vare ortens läge kan man här uppleva alla de landskapstyper, som förekommer på Rügen. Även om de flesta turistande besökarna kommer för att bada, finns här många andra attraktioner att fördriva tiden med. Eftersom det är en gammal kulturbygd, kan man ägna en hel del tid åt att bekanta sig med den gamla kulturen genom besök på bl.a. museer. Då antalet turister har stigit avsevärt under senare år, försöker man att ändra på och begränsa turistströmmarna, för att man på så sätt skall få en turism av högre kvalitet men under en längre tid. Ett så litet område och med så särpräglad natur tål inte den stora massturismen. För den som önskar bo i lugn och ro i ett litet skogsområde bara 100 m från den härliga sandstranden, finns utmärkta möjligheter i nyproducerade semesterlägenheter.

  www.baabe.de

En av de ingående kommunerna i området Mönchgut är den lilla badorten Göhren, som kan skryta med att man har badstränder både åt norr och söder, eftersom orten ligger ute på halvöns östra spets. Det är en charmerande ort med ett stort antal villor byggda i den klassiska tyska badortsstilen. Göhren utgör slutpunkt för den smalspåriga järnvägen med lokomotivet"den rasande Roland", där "rasande" inte betyder "arg" utan "fortkörande". Många av hotellen och pensionaten här (liksom i övrigt utefter kusten) har fått utstå stora strapatser under DDR-tiden, varför man efter återföreningen har tvingats restaurera husen grundligt. Detta kan man läsa ingående om på olika hemsidor.

En stor mängd tyska personligheter har under tidigare perioder valt att förlägga sina semestrar till orten. Bland dessa återfanns också vår egen i Tyskland omåttligt populära sångerska Zarah Leander.

Badorten Sellin (ca 2 400 inv.) är känd sedan 1295. Namnet Sellin är av slaviskt ursprung och betyder "grönt land". Under århundraden tillhörde orten Fursten av Putbus. Från att ha haft enbart livegna innevånare, som var bundna till jorden, kom efter 1750 andra hantverkskategorier till byn. När livegenskapen upphävdes 1806 var av de 104 innevånarna bara 34 fria. I och med att Rügen 1815 överlämnades till Preussen, slutade en över 160-årig svensk period på ön (1648 - 1815). Utvecklingen till badort började 1887, samtidigt som man byggde ett hotell. Ortens blomstringsperiod kom emellertid något senare, sedan man anlagt alléer och promenadvägar. 1896 - 1912 byggdes i den bekanta badortsarkitekturstilen många av de praktfulla villorna, som fortfarande utgör den speciella tjusningen med orten. 

Till de speciella sevärdheterna hör havsbryggan, som byggdes 1906. Fram till dess hade gäster, som kom med båt, måst föras i land med hjälp av segelbåtar. Efter en olycka 1900, då flera passagerare omkom, bestämdes, att en över 500 m lång brygga skulle byggas för att underlätta landstigningen. Is och stormar gjorde, att bryggan skadades och måste byggas om. Senaste ombyggnaden skedde 1998. Utmärkande för Sellin är annars den långa stranden, som har delats upp i olika segment för badare med och utan kläder och dessutom för dem, som vill bada hunden. För familjer med barn utgör det närbelägna äventyrsbadet ett givet mål. Att besöka de andra badorterna i närheten är också enkelt med hjälp av den smalspåriga järnvägen. Badorten Sellin har gott om hotell och dessutom ytterligare upplysningar på sin svenska hemsida.

Foto: Ostseebad Sellin

 Hiddensee

Ön Hiddensee (ca 1 300 inv.) är en plats för den som vill ha lugn och ro omkring sig. På ön finns ingen biltrafik, inga avgaser och ingen stress. Detta är möjligt därför att de huvudsakliga transportmedlen är cykel och häst, vilket man bör ta hänsyn till, när man planerar en semester där. Den som kommer till Rügen med bil, kan lämna den på de bevakade parkeringsplatserna (maj-oktober) i Schaprode, varifrån färjan över till Hiddensee avgår. Det finns parkeringsmöjligheter även i hamnen, men dessa kan vara svåra att komma över under högsäsongen, varför det rekommenderas att använda den stora parkeringsplatsen i början av orten och därifrån resa till hamnen med det lilla "lokaltåget". Från Schaprode åker man sedan färja eller vattentaxi över till Neuendorf, Vitte eller Kloster på ön. Mellan kl. 6 och 21 går färjorna ganska regelbundet med ca 15 turer dagligen. Överfarten till Neuendorf tar ca 30 min., till de andra orterna ca 45 min. Vattentaxi går givetvis snabbare och dygnet runt på beställning. 

Hiddensee är en liten ö (till utseendet påminnande om en sjöhäst) utanför Rügens västkust. Tack vare den sena upptäckten bland turister har den kunnat bevara mycket av sin ursprungliga tjusning. Först i slutet av 1800-talet kunde man komma till ön med reguljära båtturer. 1905 började man bygga pirar, som kunde ta emot motorbåtar, men trots det förblev ön en lugn tillflykt, eftersom här fanns varken societetshus eller tennisbanor eller praktfulla promenadstråk. Vad som emellertid lockade på ön var det ytterst förtjusande landskapet och det nästan meditativa lugnet, som tilltalade många författare, konstnärer och skådespelare, som efter första världskrigets slut lade grunden till Hiddensees rykte som konstnärsö. 

Sedan 1990 utgör Hiddensee en beståndsdel av nationalparken Vorpommersche Boddenlandschaft, som omfattar stora delar av halvön Darss och Zingst, av Västrügen och ön Hiddensee samt de omgivande vattnen. Undantagna från nationalparken är på Hiddensee orterna Grieben, Kloster, Vitte och Neuendorf. Det nya land som bildats vid Gellen och Bessin, vilket utgör kärnzoner inom nationalparken, räknas till de få tyska områden, som helt överlämnats till naturen. Här kan många hotade fågelarter få ett skyddat rast- och häckningsområde. Sommartid genomförs regelbundet guidade öpromenader i samarbete med nationalparksförvaltningen. 

De fyra orterna Grieben, Kloster, Neuendorf och Vitte har alla sin egen karaktär och erbjuder semestermöjligheter från "enkelt" till "lyxbetonat".

Grieben med sina grusvägar och vitkalkade hus med vasstak är den äldsta och minsta orten på ön med urgamla stenmurar från den slaviska tiden. Orten sträcker sig norr om Kloster utmed strandsjön mot Enddorn. Grieben har bibehållit sin lantliga karaktär.

Kloster var säte för cistercienserorden, som behärskade ön från 1200-talet till in på 1500-talet. Ungefär tolv munkar samt några lekmannabröder skall ha bott på ön och spelade en stor roll för utvecklingen av jordbruket. Efter reformationen förvaltades klostrets landområden av en av hertigens tjänstemän, själva klostret förföll med tiden och förstördes helt under trettioåriga kriget. Orten är idag öns kulturella centrum med hembygdsmuseum, kyrka och Hauptmann-Haus (Författaren Gerhart Hauptmanns bostadshus under hans senare sommarvistelser på ön; han ligger också enl. egen önskan begravd på öns kyrkogård.), men samtidigt också havsbad, konstnärskoloni, bondby och semesterort.

Neuendorf i södra delen av Hiddensee är öns stillsammaste plats och är i sin helhet k-märkt. Den gamla fiskarbyns ursprungliga karaktär har knappast förändrats under århundradenas lopp. Ortsbilden präglas alltjämt av vitkalkade hus med vasstak på gröna ängar. Orten har inget givet centrum, inga staket, däremot upptrampade stigar, breda sandstränder och mycket plats. Här saknas också de vanliga trädgårdarna och avgränsningarna, nästan alla hus står fritt och med mycket plats i landskapet med den breda ingångssidan mot söder. 

Vitte har fått sitt namn efter de platser, där man under 1200- och 1300-talen förde iland sina fiskfångster. Orten är känd sedan 1515, då här fanns 24 små stugor. I riktning mot Neuendorf uppvisar ortens södra del vasstäckta hus med grönskande trädgårdar; i riktning mot Kloster den norra delen med dess typiska fiskarstugor.  Vitte är med ca 600 innevånare den största orten på ön med säte för kommunförvaltningen och skolan.

[Upp]

Rugen Ruegen Rygen