Brandenburg   

Brandenburg är till ytan 29 483 km² stort med en befolkningstäthet av 85 personer/km². I reella tal innebär detta ca 2,5 milj. Jämfört med svenska förhållanden så är Brandenburg aningen större än Dalarna. I likhet med Mecklenburg-Vorpommern finns även här ett kvinnoöverskott. I jämförelse med de andra nya förbundsländerna intar delstaten en särställning, eftersom den inte uppvisar ett lika stort befolkningsunderskott. Detta hänger uteslutande samman med närheten till Berlin och med de möjligheter till arbetspendling som finns. Dessutom är inte arbetslösheten lika hög som hos grannen Mecklenburg-Vorpommern. Fördelningen av arbetskraft mellan de olika näringarna är likartad i de båda delstaterna, bortsett från att Brandenburg inte har någon fiskerinäring att tala om. Däremot spelar jordbruk en stor roll, framför allt i fråga om djurhållning, men i vissa delar av delstaten också genom frukt- och grönsaksodling. Närheten till Berlin gör också, att andelen serviceinriktade företag är betydande.

Brandenburg är i första hand ett agrarland, där det emellertid har utvecklats några viktiga industrier. Landet har alltid varit ansvarigt för Berlins försörjning och därför uppstod redan under industrialismens början talrika firmor, som tjänade som underleverantörer. Denna trend fortsatte också under DDR-perioden. Tyvärr var många av företagen olönsamma och måste stängas, när de utsattes för konkurrens efter återföreningen. Detta drabbade framför allt stålindustrin och energileverantörer, som till stor del byggde sin kraftförsörjning på användningen av brunkol. De viktigaste odlingsområdena i Brandenburg hittar man i Spreewald och områdena utefter Havel vid Werder och Buckow.

Brandenburgs historia hänger intimt samman med Berlins, Berlin som ju som en egen enhet ligger mitt inne i Brandenburg. 928 erövrade Heinrich I den slaviska borgen Brennabor och den askaniska ätten tog över. 1320 dog ätten ut och makten övertogs av släkten Wittelsbach och sedan av ätten Luxemburg. 1415 fick Friedrich VI Brandenburg som län av kejsaren Sigismund och därmed inleddes en 500-årig period med ätten Hohenzollern vid makten. Den store kurfursten Friedrich Wilhelm lade i mitten av 1600-talet grundstenen till staten Brandenburg-Preussen genom en långt driven centralisering samt skapandet av en stående armé. Förste kung i Preussen blev från 1701 Friedrich I. Soldatkungen Friedrich Wilhelm I stärkte armén och upprättade i Potsdam ett andra residens. Under hans efterträdare, Friedrich II, också kallad Fredrik den Store, utvecklades Preussen till en stormakt. I Potsdam byggde man det kända slottet Sanssouci. Genom nederlaget mot Napoleon 1806 hade staten Preussen nått sin lägsta nivå och 1815 bildades genom sammanslagning av ett antal mindre landområden provinsen Brandenburg, som bestod ända till 1945. Under DDR-tiden delades landet upp i tre förvaltningsområden, som sedan slogs samman igen till delstaten Brandenburg 1990.

Inom Brandenburgs gränser bor en av Tysklands minoriteter, sorberna, ett västslaviskt folkslag, som lyckats bevara sin särprägel sedan 700-talet.

Delstaten Brandenburg brukar delas upp i 12 olika turistiska områden (Havelland, Fläming, Prignitz, Ruppiner Land, Uckermark, Barnimer Land, Märkisch Oderland, Oder-Spree sjöområde, Dahme sjöområde, Spreewald, Niederlausitz och Elbe-Elster Land) samt en fristående stad, Potsdam med omgivningar. (Klicka på kartan.)

Kartorna publicerade med vänlig tillåtelse av TMB Tourismus-Marketing Brandenburg GmbH   www.brandenburg-tourism.com 

[Upp]