Strax söder om den
tysk-danska gränsen innerst i bukten Flensburger Förde ligger staden Flensburg
(ca 88 700 inv.). Ganska litet är känt om stadens äldsta ursprung, däremot
vet man, att på ett tidigt stadium korsades två vägar strax utanför stadens
portar: dels den gamla härvägen, också kallad oxvägen, som förband Jylland
med Europas kärnländer, dels handelsvägen från Angeln (området
söder om Flensburg) till Friesland.
Eftersom korsningen dessutom låg nära vattnet, fann man detta vara en idealisk
plats för en bosättning, alltså uppstod här en handelsplats med namnet
Köbing omkring den äldsta kyrkan S:t Johannis. Dess huvudsakliga funktion var
att tjäna som stapelplats för varor, som skulle transporteras mellan
Östersjön och Nordsjön. Enligt sägnerna skall under 1100-talet en riddare
Fleno här ha byggt en borg för att sedan ta betalt av passerande köpmän.
1284 fick Flensburg stadsrättigheter och samtidigt påbörjades bygget av S:t
Mariakyrkan vid Nordtorget, 100 år senare S:t Nikolaikyrkan vid Sydtorget.
Mellan dessa båda kyrkor fanns Tingsplatsen, där stadens innevånare kunde
diskutera stadens angelägenheter. Omkring 1345 uppfördes en stadsmur med
huvudportar till de båda vägarna. Alltsedan 1200-talet hade återkommande
stridigheter förekommit om hertigdömet Schleswig, varför den danska
drottningen Margareta I i början av 1400-talet lät påbörja bygget av borgen
Duborg, (som raserades 1725). 1460 valdes den danske kungen Christian I till hertig av Schleswig och
greve av Holstein, vilket innebar, att staden liksom det omgivande landet hörde
till
Danmark i över 400 år. Fortfarande finns det en stor dansk minoritet i området.
Under 1500-talet blommade staden upp till en rik, betydande handelsstad och blev
Danmarks största handelsstad, större och mera betydande än Köpenhamn eller
Hamburg vid denna tid. 1526 genomfördes reformationen. På grund av det
trettioåriga kriget och de nordiska krigen 1712-21 skedde en snabb ekonomisk
nedgång och staden förlorade i betydelse. Staden intogs 1627 av Wallensteins
trupper, 1643, 1657 och 1713 av svenskarna, samt däremellan 1658 av Friedrich
Wilhelm, den store kurfursten. Då det 1721 blev tid att återuppbygga den
brandskattade staden, hade Hamburg och Köpenhamn sedan länge passerat
Flensburg som ekonomiskt viktiga städer och av den tidigare viktiga
handelsflottan återstod endast enstaka fartyg. Under den närmaste tiden
utökades handelsförbindelserna med flera europeiska länder och i slutet av
1700-talet kunde man med hjälp av kungligt privilegium bedriva handel i
Västindien. Ett nytt slag träffade handeln med främmande länder, då Danmark
lierade sig med kejsar Napoleons Frankrike och därigenom utsattes för
kontinentalspärren, som var Napoleons motståndares ekonomiska motdrag.
Dessutom förlorade man sin viktigaste handelspartner Norge, som 1814 anslöts
till Sverige. 1864 måste Danmark efter att ha förlorat på slagfälten i
Oeversee och Düppel avträda Schleswig och Holstein till Preussen och
Österrike, vilket efter 1867 innebar endast Preussen och 1871 Tyska Riket.
Slutet av första världskriget innebar stora svårigheter för Flensburg. Efter
en folkomröstning 1920 fastställdes den nuvarande gränsen, varvid
Nordschleswig tilldelades Danmark och Flensburg blev gränsstad. Under andra
världskriget förblev staden nästan oförstörd, då betydligt färre bomber
fälldes här jämfört med likartade städer. Under krigets sista dagar var
Flensburg säte för den sista riksregeringen, som under ledning av storamiral
Dönitz kapitulerade den 7 maj 1945. Efterkrigsåren präglades av den
ekonomiska återuppbyggnaden med goda förbindelser med de skandinaviska
länderna.
Staden är en
blandning av gammalt och nytt, vackra gamla byggnader i Gamla stan omgivna av moderna
runt omkring. Typiskt för staden är en myckenhet av vatten, grönska och frisk luft.
Speciellt kända är stadens äldsta delar, som tack vare sina historiska
byggnader, präglade av både tysk och dansk byggkultur, har blivit kända
långt utanför landets gränser. Stadens äldsta och tillika minsta kyrka är
Johanniskyrkan, som är en romansk hallkyrka, som enligt sägnerna skall ha
påbörjats 1128. Kyrkan är till sitt byggnadssätt ganska lik andra kyrkor i
området men betydligt ståtligare. Kyrkan är i grunden romansk men fick under
den gotiska perioden större fönster och en förlängning av koret. Sevärt i
kyrkans inre är det från 1400-talet härstammande gotiska valvet med bilden av
Edens lustgård. Freskerna var tidvis övermålade och upptäcktes och frilades
mot slutet av 1800-talet. Predikstolen är från 1587 och kyrktornet från
barocktiden.
Mariakyrkan är en treskeppig gotisk hallkyrka, som
första gången omnämndes 1284. Det fanns dock redan tidigare en romansk kyrka
på samma plats. Under tidens gång byggdes kyrkan ofta om, varvid kyrkans
utseende ändrades efter rådande smak. I kyrkans inre kan fortfarande medeltida
valvmålningar urskiljas. Av betydelse är också renässansaltaret.
Nikolaikyrkan är Flensburgs största och är en gotisk hallkyrka, som påbörjades 1390. Sidoskeppen avgränsas med sex par runda, kraftiga tegelstenspelare, som leder blicken fram mot altaret, som är ett verk från 1749 med en bild föreställande uppståndelsen (okänd mästare). Dopfunten av brons göts i Flensburg under slutet av 1400-talet. Kyrkan är speciellt känd för sin unika "dubbelorgel". Denna består av två olika orglar, en Schnitgerorgel (med 42 stämmor) från 1700-talets början och en symfonisk orgel (med 63 stämmor) med anor från 1920. Under åren 1997 - 2009 byggdes dessa ihop, så att de nu befinner sig i samma orgelhus.
Stadens symbol utgöres av den norra stadsporten (Nordertor),
som tillkom i mitten av 1590-talet. Porten uppfördes i röd tegelsten och med
flera trappgavlar. Den uppfördes för att kunna kontrollera inresande, sedan
staden hade utökats med några hundra meter norrut. På portens nordsida finns
både stadens och den danske kungens vapen.
I staden finns ett stort antal museer, flera med maritim
inriktning. Ett av de största i delstaten är Museumsberg, som visar
konst- och kulturhistoria i Schleswig från 1200-talet och framåt.
Flensburg är också känt för sin romtillverkning.
Tidigare fanns många tillverkare, numera finns bara en enda kvar. Fortfarande
kan man besöka fabriken för att se tillverkningen, provsmaka och handla direkt
i fabriksshopen. Samma gäller också för ett av stadens bryggerier.
Flensburg är ofta sedd i tysk TV, eftersom flera populära TV-serier spelas in där. För nordbor är staden mera bekant som inköpsstad, eftersom flera stora tyska varuhus finns representerade på orten eller strax innanför gränsen.