Påskägget

Den symbol, som sätter den största prägeln på påskhögtiden, är påskägget. Till påsk smyckas äggen med de mest olikartade material för att sedan kunna skänkas till vänner och bekanta. Att det har blivit just äggen, som behandlas så, kan hänga ihop med att det tidigare under fasteperioden inte var tillåtet att äta ägg, eftersom dessa betraktades som "flytande kött". Eftersom hönsen under våren oftast värpte mer än vanligt, var man tvungen att på ett eller annat sätt reducera överskottet.

Ägget symboliserar sedan urminnes tider livets uppkomst. Av den anledningen lade man tidigt ned ägg i de avlidnas gravar. Även bibliskt har ägget använts som symbol för den slutna graven, ur vilken det nya livet skall uppstå. Också rent världsligt har ägget ett flertal olika symbolvärden.

Att gömma och leta efter påskägg på påskdagen kan möjligen föras tillbaka till en biblisk berättelse, även om det kan vara att övertolka berättelsen. Belägg för att man gömt påskägg förekommer först, sedan påskharen uppfanns. Att man målade äggen hade i början en praktisk orsak - man måste kunna skilja de välsignelsebringande äggen från de helt normala. Först målade man dem helt röda (Kristi blod) för att sedan pryda dem på ett mera konstfullt sätt. Vid färgningen av äggen spelar den använda färgen en stor symbolisk roll: gult innebär upplysning och vishet, rött Jesu död, vitt renhet, grönt oskuld och ungdom och orange slutligen står för kraft, uthållighet, äregirighet och värme. Under senare tid har det bruna ägget - chokladägget - blivit mera populärt bland barnen. Ägg av choklad, marsipan och andra godsaker har blivit lika vanliga vid påskfester som de bemålade hönsäggen.

Speciellt vackra är de målade äggen inom de sorbiskspråkiga områdena. Det äldsta kända omnämnandet av målade sorbiska påskägg är från 1717, men då gällde det inte den sorts dekorativa utsmyckning, som man nu använder sig av. Genom utsmyckningen höjdes inte bara äggets värde utan också dess magiska inverkan genom bestämda ornamenteringar. Även om var och en har full frihet att smycka sina ägg efter eget skön, kan man på sorbiska ägg alltjämt se de återkommande symmetriska eller magiska motiven med trianglar, streck och punkter, som symboliserar olika egenskaper. Vid framställningen av dekorationerna används olika tekniker, varvid de oftast förekommande inkluderar användningen av vax. Andra möjligheter är att åstadkomma motiven med hjälp av ritsning eller olika syror.

[Upp]