Ordet "Karneval"/"Fastnacht" betecknar normalt den tid av glädje och livslust, som föregår den österländska passionstiden. I Tyskland brukar vanligtvis den 11 nov. kl. 11.11 utgöra starten för att sträcka sig till Askonsdagen. I sydvästra Tyskland börjar man på många orter först 6 jan. och den vanliga beteckningen här är "Fasching".
Höjdpunkten av fastlagen infaller under perioden "smutsiga torsdagen/Weiberfastnacht" (torsdagen före askonsdagen) - "Aschermittwoch" (askonsdagen). Beteckningen "Weiberfastnacht" används speciellt i Rhenlandet och betecknar den dag, då kvinnorna symboliskt övertar makten. (Populärt är att visa detta genom att klippa av herrarnas slipsar.)
Vid
sidan av "Weiberfastnacht" är Blåmåndagen höjdpunkt för den delen
av karnevalen, som utspelas på gatorna. Det berömda karnevalståget i Köln
samlas vid Chlodwigplatz för att starta sin 6,5 kilometer långa väg
genom staden. Att tillryggalägga denna väg tar ca tre timmar. Medan
karnevalståget slingrar sig fram genom gatorna, kastas presenter i form av
godsaker, dockor, buketter och andra gåvor ut till åskådarna, som
rekommenderas att ta med sig en påse att samla allt godis i. Några siffror
för utdelat godis ger resultatet 140 ton! Den samlade kostnaden för detta tåg
uppgår till ca 2,3 milj. Euro.
Rhenlandet är det område i Tyskland, där
karnevalsfirandet är mest utbrett, även om det också förekommer på andra
platser, framför allt i Sydtyskland. Anledningar till firandet finns flera
beroende på, i vilken del av landet de äger rum. I sydvästra Tyskland 
har man
hållit fast vid de sedvänjor, som uppstod under medeltiden under det att man i
Rhenlandet har modernare traditioner. Här uppstod de under 1800-talets franska
ockupation och den därefter följande anslutningen till Preussen. I protest
klädde man ut sig i brokiga uniformer och marscherade genom gatorna med gevärsimitationer med blommor i loppet. Karnevalen i sin nuvarande form i Rhenlandet
går tillbaka till en 1823 bildad karnevalsförening i Köln.
Ordet "Fasching" används framför allt i Bayern, Thüringen och Österrike. Ordet kommer från Vaschanc, vilket var beteckningen på "utskänkning av fastedryck". "Fasching" används i övriga södra och mellersta Tyskland liksom i Schweiz. Ordet kommer från det gammalhögtyska "Fasta" (fastetid) och "Naht" (natt) och betecknade ursprungligen bara dagen före fastetidens början, från 1400-talet också veckan före. Ordet "Karneval" anspelar i Tyskland i första hand på karnevalen i Köln och hur ordet har uppstått är inte helt klarlagt. Det finns åtminstone två tänkbara förklaringar:
Det har uppstått ur medellatinets carnelevale (-levare), det borttagande av kött, som ägde rum före fastlagstiden.
Det kan också ha varit latinets carne vale, ett avskedsrop: "lev väl, kött!".
En tredje variant med orden carrus navalis (skeppskärra) har övergivits, sedan det visat sig att uttrycket inte fanns i det romerska latinet.
Under karnevalen används gärna Kölns egen dialekt, vilket kan göra det svårt för utomstående att förstå vad som sägs. En liten lista över vanliga karnevalsord kan underlätta förståelsen.
[Upp]
