Att
fira julen är inte bara för de små barnen, även för de äldre är detta
årets skönaste och festligaste högtid. Julafton firas olika alltefter seder
och geografiskt läge. I evangeliska (vad svenskar kallar protestantiska)
områden besöker familjen kanske en gudstjänst under eftermiddagen, medan man
i katolska områden väntar till midnattsmässan. Övriga programpunkter under
julaftonen måste rätta sig efter dessa tider.
En stor skillnad mot svenskt julfirande
utgör matbordet: middags- eller kvällsmaten skall vara
arbetsbesparande, därför äter man helst kalla rätter, som man gjort i
ordning tidigare under dagen. Bordet skall vara festligt dekorerat med röda
ljus, glitter och grankvistar. Julgranen klär man redan på förmiddagen. I
närheten placeras ett bord med vit duk, där man lägger julklapparna. Går man
i kyrkan under eftermiddagen, äger julklappsutdelningen oftast rum, sedan man
kommit tillbaka. I katolska trakter sker utdelningen under eftermiddagen,
varefter man kan vila sig några timmar, innan det är dags att gå till
mässan.
Juldagen
börjar med en inte alltför kraftig frukost. Däremot satsas stort på
julmiddagen, som är årets festligaste måltid. Huvudrätten utgöres ofta av
gås eller karp med olika för och efterrätter. På många platser äts karpen
redan på julafton, på andra sparas den till nyårsaftonen. Kvällsmaten på
juldagen är som regel lätt, eftersom man under dagen har plockat i sig av alla
de sötsaker och kakor, som hör julen till.
Till
de sötsaker, som man inte kan vara utan hör nougat (50% socker och resten
mandel eller nötter och ev. kakao). Nötterna har en given plats bland
godsakerna, oavsett vilken typ av nötter det gäller. Bland bakverken hittar
man alltid "Lebkuchen", ett slags pepparkaka, som oftast innehåller
någon söt geléartad massa. En annan är "Spekulatius", en kaka som
baseras på en deg av smör och mandel. Det kanske mest kända bakverket är
"Stollen", en typ av vetedeg med massor av russin, suckat etc.
inblandat.
[Upp]
