Liksom
för den nordliga slingan av Romanska vägen utgör Magdeburg
också startpunkten för den sydliga. (Se dessutom text under norra
slingan.)
I
Hecklingen, söder om Magdeburg, kan man beundra klosterkyrkan S:t Georg
och Pankratius, vilken byggdes omkr. 1170. Detta är en av de bäst bibehållna
romanska basilikorna i regionen Vorharz. I slutet av 1400-talet förstördes
munkarnas bostäder av brand, men kyrkan förblev intakt.
Redan
omkr. 1000 grundades i Nienburg en klosterkyrka, som dock brann upp efter
kort tid. Den återuppbyggda kyrkan stod inte 200 år, förrän den också
förstördes genom brand. Vid den nya återuppbyggnaden avstod man från
kryptan, men de kvarvarande murarna kom till användning. Den byggdes nu som
treskeppig hallkyrka med ett fyrkantigt västtorn. Kyrkans inventarier är av
yngre datum.
Bykyrkan
S:t Stephani i Bernburg Waldau byggdes omkr. 1180 och består av ett
fyrkantigt västtorn, ett litet bredare mittenskepp och en absid. Kyrkan
genomgick en omfattande restauration 1930. I Bernburg kan man också se den
medeltida borgens försvarstorn från 1100-talet. Tornets murar mäter en
tjocklek av 3,6 m och en höjd av 42 m.
Klosterkyrkan
S:t Petrus i Petersberg började byggas 1124 och uppfördes på ett 120 m
högt berg. 1558 brann kyrkan ned och byggdes inte upp igen förrän 300 år
senare. Man lägger märke till hur trångt det är i kyrkan beroende på det
lilla utrymmet som stod till förfogande på berget.
Dubbelkapellet
S:t Crucis i Landsberg uppfördes under 1100-talet och var från början
en del av den tidigare borganläggningen. Av denna finns idag mycket litet kvar.
Under 1100-talets sista år byggdes basilikan om till ett dubbelkapell. I
kapellets inre finner man talrika reliefer och ett vackert snidat altare från
1525.
I
Halle
byggdes 961 Burg Giebichenstein som huvudresidens för ärkebiskopen av
Brandenburg. Den mera kända Oberburg och befästningsanläggningarna tillkom
under 1100-talet och förstördes till stora delar under trettioåriga
kriget.
Domkyrkan
S:t Johannes och Laurentius i Merseburg
ligger tillsammans med det angränsande slottet på en kulle vid floden Saale.
Den nuvarande kyrkan ersatte en tidigare katedral byggd under 900-talet och
tillkom i början av 1000-talet. Kyrkan är en treskeppig hallkyrka med dubbla
torn i väster. Kryptan anses vara en av de äldsta oförändrade hallkryptorna
i mellersta Tyskland. Koret är i sitt inre enkelt och starkt påverkat av
ombyggnaden under 1230-talet. I det till kyrkan hörande biblioteket förvaras
värdefulla medeltida skrifter.
I
staden Freyburg
finns en av de mest glansfulla borgarna, som tillhörde lantgreven av
Thüringen. Borgen, den mäktiga Neuenburg, byggdes omkr. 1085 för att skydda
de östliga landområdena. 100 år senare tillkom den praktfulla ombyggnaden av
det ovanliga dubbelkapellet. Under senare århundraden byggdes slottet om till
jaktslott.
Domkyrkan
i Naumburg är
en efterföljare till en stiftskyrka och tidig romansk domkyrka
från första hälften av 1000-talet och tillkom omkr. 1210. Under mitten av
1200-talet byggdes det västra koret, liksom man påbörjade det nordvästra
tornet. De båda övriga tillkom under 1300- och 1400-talen. Andra delar tillkom
så sent som under 1800-talet. Speciellt sevärt är det västra koret med
exempel på tidig tysk gotik.
Slottet Goseck hörde till gränsborgarna vid Saale och omnämndes första gången under 800-talet som stamborg för pfalzgrevarna av Sachsen. 1041 grundades ett benediktinerkloster, som fanns kvar till 1540, då klostret upphörde att existera och övergick i olika adelssläkters ägo. Framför allt under 1500- och 1600-talen genomgick slottet omfattande ombyggnationer. Numera används det som musik- och kulturcentrum och genomför årligen slottskonserter.
En del av borgen Moritzburg i Zeitz utgöres av den tidigare domkyrkan S:t Peter och Paul och byggdes under 900-talet som biskopsborg. Borgens treskeppiga hallkyrka, numera utan torn, är gjord i sandsten. Den var efter 1028 stiftskyrka och efter 1664 slottskyrka under namnet S:t Trinitatis, numera församlingskyrka. Den har under årens lopp genomgått viss reparation, senast 1998.
Klostret
i Schulpforte grundades av cisterciensermunkar 1137 och hörde under
1100- - 1300-talen till de rikaste och mäktigaste klostren i mellersta
Tyskland. Under denna tid byggdes det om och utvidgades. Klosterområdet omges
av en 1,7 km lång medeltida mur. Inne i kyrkan märker man genast det romanska
triumfkorset från 1200-talet liksom en gravvård i alabaster.
På
en kalkklippa vid Bad Kösen ligger ruinerna av borgen Rudelsburg, som
tillsammans med borgen Saaleck hade till uppgift att skydda Saaledalen. Borgen
är känd sedan 1172, men de många krigen under de kommande århundradena har
tärt hårt på den. Den har restaurerats under 1800- och 1900-talen. Saaleck
började byggas under 1000-talet för att tillsammans med Rudelsburg tjäna som
spärrborg. I Bad Kösen finns också en av Tysklands äldsta profana byggnader,
ett romanskt hus från 1000-talet. Det används numera som hembygdsmuseum.
Eckartsburg
i Eckartsberga påbörjades troligen redan 998 men finns inte omnämnd
förrän 1066. 1088 blev borgen förstörd för första gången och under andra
hälften av 1100-talet uppfördes den nya borgen, som idag ruinerna visar
omfattningen av. Till skydd för borgen anlades en vallgrav, 14-20 m bred och 5
m djup. Murarnas tjocklek kunde uppgå till 2,7 m.
I
Memleben samlades 975-979 ett munkkonvent och munkarnas kloster genomgick
en snabb utveckling. Den monumentala Mariakyrkan var 82 m lång och 39 m bred
och sådana mått uppnås inte av många kyrkor i regionen. Under 1200-talet
skedde vissa nybyggnationer och i början av 1500-talet byggdes dessa om.
Byggnaderna är numera i församlingens ägo.
Borgen
Querfurt
ligger väster om staden och med sina tre torn, två ringmurar och den medeltida
befästningen räknas den som en av de största och äldsta feodala borgarna i
Tyskland. Troligen var den redan 780 platsen för den regionala förvaltningen
och den nuvarande borgen anses tillkommen runt 900. Under trettioåriga kriget
stod heta strider om borgen. Under 1300-talet byggdes vid kyrkan ett gravkapell
och under 1700-talet omgestaltades kyrkans inre i barock riktning.
På
en bergtunga norr om staden Allstedt
ligger Allstedter Burg, på tre sidor omfluten av det lilla vattendraget Rohne.
Eftersom Allstedt existerar sedan 777, kan man förmoda att borgen byggdes strax
efter denna tidpunkt, då den finns uppförd i en förteckning från 800-talet.
Borgen var en omtyckt uppehållsplats för tyska härskare. Sevärt är det i
mitten av 1400-talet tillbyggda köket.
Kyrkan
i Sangerhausen
byggdes omkr. 1100 och var från 1270 förenad med ett kloster för
cisterciensernunnor. Kyrkans inredning är till största delen från 1800-talet.
Orten
Tilleda är känd sedan 972, då här fanns en kungaborg. Denna
förvaltades till 1300-talet, för att sedan under senmedeltiden överges. Genom
utgrävningar har man kunnat fastställa måtten 350 x 250 m. Den var omgiven av
tjocka vallar och murar och huvudborgen dessutom skyddad av en vattengrav.
Klostret
i Klostermansfeld tillhörde benediktinerorden och grundades ca 1140.
Kyrkan är bara delvis romansk, då den var utsatt för plundring och
förstörelse och har måst restaureras kraftigt. Därvid har man dock använt
gamla fundament.
Klostret Helfta utgjorde under sin första tid en höjdpunkt inom mystiken och kvinnornas bildning. 1342 förstördes klostret men byggdes upp igen vid stadsmuren i Lutherstaden Eisleben. Det förstördes åter under bondekriget 1525 och övergick vid sekularisationen till den preussiska staten. Under DDR-tiden omvandlades det till ett "folkägt gods". 1998 började officiellt återuppbyggnaden av klostret Helfta, som nu åter hyser cisterciensernunnor.
Slottet Seeburg reser sig majestätiskt på en halvö på östra sidan av "Süsser See" mellan Halle och Eisleben. Slottet har uppförts på samma område, som en stor folkborg anlades under 700- - 800-talen, vilken räknas till de äldsta och största borgarna i mellersta Tyskland.
Söder
om staden Ermsleben kan man se rester av ett tidigare benediktinerkloster
från tiden omkring 1200. Här fanns under tidigt 1000-tal en borg, som så
småningom övertogs av benediktinerna. Den förstördes delvis under det
följande bondekriget och ett komplett nybygge ägde rum omkr. 1200. Den
femskeppiga hallkryptan hör till de mest betydande senromanska minnesmärkena i
Harz.
Till
de äldsta kristna stiftelserna hör det 936 grundade klostret i Frose. I
stället för den genom utgrävningar kända ursprungsbyggnaden finns idag ett något
mindre nybygge från tiden omkr. 1170. Under 1200-talet
företogs omändringar av koret och västra delen. Under 1700-talet skedde
ytterligare reparationer av medeltida skador.
Högt
över Selkedalen står väl den bäst bibehållna borgen i Harz, Burg
Falkenstein, som byggdes under 1100-talet. Senare byggdes den om till
jaktslott. Borgens huvuddel är säkrad av bastioner, ringmurar och gravar.
Under sen medeltid skedde byggnadsmässigt stora förändringar.
I
stället för barockslottet i Ballenstedt fanns på 1000-talet ett s.k.
kollegiatstift. Sedan stiftskyrkan hade omvandlats till benediktinerkloster
utvidgades denna. 1525 slutar klostrets historia med plundring och
förstörelse. Under 1700-talet lät de lokala furstarna bygga ett barockslott
med tre flyglar och lät de romanska resterna ingå i det nya slottet.
På
borgområdet i Gernrode byggdes 959 St. Cyriakus, som numera hör till de
mest betydande exemplen på ottonsk arkitektur. En avsevärd ombyggnation ägde
rum under 1100-talet, då bl.a. den västra delen med två torn tillkom. I det
sydliga sidoskeppet byggdes i efterhand in en avbildning av Kristi grav, den
äldsta i Tyskland.
Till
de mest betydande byggnaderna i Tyskland från den romanska tiden hör kyrkan i Quedlinburg,
som började uppföras 922. Inte långt därefter skedde en fullständig
ombyggnad, som invigdes 1021. 50 år därefter förstördes denna i en brand,
men även nu byggdes på nytt, ett bygge som ännu idag bestämmer utseendet av
kyrkan. I kyrkan kan man också beundra den omtalade domkyrkoskatten (se
stadsbeskrivningen).
Klostret
i Michaelstein grundades på den nuvarande platsen 1147. Under
bondekriget på 1500-talet förstördes stora delar av klostret och blev inte
återuppbyggda. De östra och södra flyglarna uppvisar dock fortfarande den
romanska grundsubstansen från 1100-talet. En ny västflygel i barockstil
byggdes i början av 1700-talet. Idag är klostret hemvist för regionens
kammarorkester och ett museum för musikinstrument.
Klostret
för benediktinernunnorna i Drübeck finns omnämnt 960 och det första
kyrkobygget härstammar från slutet av århundradet. Klosterkyrkan hade formen
av en treskeppig basilika med platt tak, men av denna finns endast delar kvar.
Större delen av byggnaden tillkom under 1170-talet. Vid restaurationer under
1900-talet behöll man kyrkans romanska karaktär.
Av
den ursprungliga kyrkobyggnaden tillhörig klostret i Ilsenburg från
tiden omkr. 1000 finns inte något mera kvar. I den nybyggnation, som företogs
i slutet av 1000-talet, har flera förändringar genomförts ända fram till
1500-talet, då de på klostrets sydsida belägna byggnaderna till stor del
förstördes under bondekriget 1525. Byggnaderna i väster byggdes i mitten av
1800-talet om till ett nyromanskt slott. Kvar av den gamla kyrkan finns rester
av ett golv och dessutom ett snidat högaltare från barocktiden.
Karl
den Store lät bygga den första kyrkan i Osterwieck 780. Denna träkyrka
ersattes under 1100-talet av den nuvarande Stephanikyrkan. Efter en brand 1511
nybyggdes långhuset och koret. Av senare datum är de två spetsiga tornen. På
kyrkans romanska stenaltare står ett över 500 år gammalt snidat altarskrin.
Av
kyrkorna i Halberstadt
är Liebfrauenkirche den äldsta med ett första byggnadsår 1005. Från
denna tid finns bara de båda undre våningarna av västra tornet kvar. Det
östra tornet och långhuset tillkom under andra hälften av 1100-talet, 1170
byggdes också ett dopkapell till. Ursprungligen var väggar och valv täckta
med fresker, men dessa förstördes tyvärr, då man försökte frilägga dem under
1800-talet. Stadens domkyrka, S:t Stephanus, hade troligen föregångare redan
på 800-talet på den plats, där domkyrkan nu står. 965 rasade den tidigare
domkyrkan, och den kyrka som skulle ersätta domen brann upp. 1179 restaurerades
den och man byggde en mycket vacker gotisk katedral, som tog 250 år att
färdigställa. Tyvärr skadades kyrkan svårt under andra världskriget och
först efter många års reparationer kunde den åter användas. Vid ett besök
i kyrkan bör man inte underlåta att bese de skatter som bevaras där. Dit hör
bl.a. en av de dyrbaraste samlingarna av medeltida konst samt en samling
liturgiska dräkter, som går tillbaka till 900-talet.
Klostret
i Huysburg är fortfarande bebott av ca 15 benediktinermunkar. Det
grundades 1084 och vid den tiden påbörjades också byggandet. Vid en brand
1552 skadades klostret svårt, dock ej klosterkyrkan. 1993 kunde
klosterbyggnaderna återköpas och man började restaurera byggnaderna i romansk
stil.
Under
kriget mot sachsarna ca 770-780 anlades en vattenborg vid Dedeleben, som
under de kommande åren byggdes ut till en kraftig borg med vattengravar. Omkr.
1400 byggdes den om till en bebodd borg, som sedan under trettioåriga kriget
belägrades av svenskarna. Den har hela tiden varit använd till olika ändamål
och byggdes om så sent som år 2000.
I
den lilla orten Hamersleben återfinner man en av de romanska pärlorna,
stiftskyrkan från 1111 med dess rikliga byggnadstekniska utsmyckningar, t.ex.
de kvadratiska tornen som i sin övre del övergår till oktogoner med spetsiga
torn, som förmodligen tillkom i början av 1500-talet. I kyrkans inre ser man
också flera ornament i form av kampscener, djur och plantor. Kyrkans orgel är
från 1680 och fyller hela västra valvet.
Det
tidigare benediktinerklostret i Klostergröningen grundades 936 och är en
korsformig basilika med platt tak. Till kyrkans största sevärdheter räknas en
stuckrelief från ca 1170 föreställande Kristus och apostlarna. Vidare finns
också en relief med stående änglar från omkr. 1220.
I
den lilla orten Hadmersleben grundades 961 ett kloster för
benediktinernunnor. Den första kyrkobyggnaden förnyades och breddades 1050 och
den övre delen av kyrkan fick sin nuvarande höjd och bredd omkr. 1170. Det
kraftiga kyrktornet med dess rundbågefönster och -dörrar tillkom omkr. 1520.
I kyrkans inre finns en romansk dopfunt av kolossala mått.
Paulskyrkan
i Seehausen omnämns första gången 1148, men det är troligt att den
byggdes redan 830. Kyrkan har bara ett skepp, som är lika brett som
västtornet. Den är till det yttre väl bibehållen och är den äldsta av
kyrkorna i området Magdeburger Börde.
Borgen Wanzleben är en av Europas största slättlandsborgar, omnämnd officiellt 896. Redan på långt håll ser man vakttornet från 900-talet. Efter trettioåriga kriget omvandlades borgen till kronogods och arrenderades ut till den adliga familjen Kühne. 1945 övertogs godset av Röda Armén och familjen fördrevs. Under DDR-tiden användes det av olika institutioner och förföll märkbart. 1993 kunde det övertas av en släkting till familjen. Det har nu restaurerats och gjorts om till ett exklusivt hotell.
Vill Du läsa mera ingående (på tyska), klicka på länken. Alla bilder har ställts till förfogande av www.romanikstrasse.de
[Upp]