Romanska vägen, norra slingan

I Gross-Ammensleben har det tidigare benediktinerklostret byggts om flera gånger och uppvisar en rad stilar.

Även i Hillersleben finns ett benediktinerkloster - för nunnor -, förmodligen grundat under 900-talets andra hälft.

I Hundisburg finns bara en ruin kvar av vad som måste ha varit ett praktfullt torn.

Kyrkogårdskapellet i Bebertal är uppfört av rester av en tidigare bykyrka.

I Walbeck kan man se ruinerna efter den tidigare stiftskyrkan, förmodligen byggd i mitten av 900-talet. I kyrkans centrum fanns graven efter kyrkans instiftare, greven Lothar II av Walbeck. Efter utgrävningar 1932 överfördes delar av gravkammaren till bykyrkan. Detta är en av de få kvarvarande lämningarna från den ottoniska tiden.

Från 1100-talet är bykyrkan i Wiepke. Kyrkan är tämligen liten och försedd med sadeltak och takryttare. Vid restaurering 1602 målades innertaket.

Från samma tid är också bykyrkan i Engersen. Genom senare restaureringar har den romanska karaktären i stor utsträckning gått förlorad.

Till skillnad från de tidigare kyrkorna har bykyrkan i Rohrberg tornet stående på kyrkans långsida. En speciell sevärdhet är bronsklockan från 1327.

Klosterkyrkan i Diesdorf, byggd under tidigt 1200-tal, är ett av de bäst bibehållna senromanska byggnadsverken. Till det yttre väcker den uppmärksamhet genom sina smakfulla former. Av inredningen finns bara rester kvar, däribland en grupp triumfkors.

Även Salzwedel har flera byggnader i romansk stil. 

Vidare mot Arendsee och benediktinernunneklostret, med Altmarks största kyrka i tegel, fullbordad 1240. Det snidade altaret är från tiden 1370/80. I korets sydsida finns ett oinfattat krucifix från 1240. På 1400-talet byggdes en nunneläktare till och denna är försedd med flera snidade figurer från den senromanska tiden. Ytterligare väl bibehållna byggnader finns på kyrkans nordsida.

I Havelberg har domkyrkan St. Marien, sedan den påbörjades 948, byggts om ett antal gånger. 1170 invigs den treskeppiga pelarbasilikan. Trots ombyggnation 1279 i gotisk stil utgör den tillsammans med det vid sidan av liggande bostadshuset för munkarna en enhet av historisk betydelse. Runt domkyrkan finns ytterligare ett flertal äldre byggnader, bl.a. korsvirkeshus från 1600-talet.

Den treskeppiga basilikan i Sandau uppstod som ett förenklat efterföljande bygge efter att klosterkyrkan i Jerichow hade byggts.

Likaledes bykyrkan i Schönhausen är tydligt påverkad av klosterkyrkan i Jerichow. Dess murar var så stabilt byggda, att de motstod alla krigen, även om inredningen blev skadad. Bland kvarvarande äldre inredningsföremål kan nämnas ett krucifix i naturlig storlek, vilket räknas som ett av de mest berömda verken från den sena romanska tiden.

Kyrkan i Wust byggdes runt 1200, också efter förebild från Jerichow, men förändrades under 1600- och 1700-talen. Bl.a. försågs den med flamländskt måleri och ett barockaltare. Tornet kompletterades med en överbyggnad i korsvirkesstil.

Den senromanska bykyrkan i Melkow är en av tre kyrkor, som finns kvar i originalskick både inne och ute. I den enkelt inredda kyrkan finns ett snidat krucifix från 1400-talet liksom en dopfunt av sandsten från första hälften av 1200-talet. I kyrkan finns också en permanent utställning om tegelstenskyrkor i Jerichower Land, där modellens medelpunkt utgöres av en slavisk by.

I Jerichow finns två byggnadsverk att beakta: dels klostret och dels stadskyrkan. Klostret grundades redan 1144 av en munkorden (Prämonstratenser), men klosterkyrkan, som stått som förebild för många andra kyrkor i området, tillkom något senare. Under de följande 100 åren byggdes den till och förändrades. Fortfarande finns kvar det stora högaltaret med den skulpterade sockeln från 1170. Här finns också ett museum som visar värdefulla glas- och keramikfynd, som man gjort på klostergårdens område.

Stadskyrkan tillkom omkring 1230 på den plats där klostret först hade grundats. I sitt grundkoncept ansluter stadskyrkan till klosterkyrkan. I dess inre finns flera sevärda utsmyckningsdetaljer från 1600- och 1700-talen.

Bykyrkan i Redekin är ett ståtligt tegelstensbygge med influenser från kyrkan i Jerichow och tillkom ca. 1200. Sevärda inne i kyrkan läktaren med rokokoorgel, predikstol och altarsten från 1400-talet.

En gravplatta från 1170 kan man se i Genthin-Altenplathow. Detta är en av traktens äldsta romanska gravplattor med figurer.

Burg har två minnesmärken att erbjuda: Unterkirche St. Nicolai och Oberkirche Unser Lieben Frau. Den förra hör till de mest betydande i sitt slag. Dess enkla yttre präglas av klart avgränsade byggnadsbeståndsdelar utan några speciella smyckande element. Det är en korsformig basilika med två torn. Inne i kyrkan kan man se predikstol och altaruppsättning från 1600-talet.

Av den andra kyrkan återstår i original endast den fyrkantiga delen av tornet. Övriga delar härstammar från ett nybygge i gotisk stil, som stod klart 1495. Inne i kyrkan kan man se väggmålningar från 1400-talet och en altaruppsättning från 1607.

Ruinen i Loburg är resterna av 1100-talskyrkan Unser Lieben Frau, som restaurerades 1601 och sedan som ruin återigen 1900.

Bykyrkan St. Petri i Leitzkau byggdes först 1107 som träkapell men ersattes 1114 med en stenbyggnad. I kyrkan finns en del inredningsdetaljer från 1600-talet. Klosterkyrkan St. Maria invigdes 1155. Redan på långt håll ser man att förebilden var Liebfrauenkirche i Magdeburg. På arkadbågarna finns rester av romanskt måleri.

I västra delen av Pretzien ligger den väl bibehållna kyrkan St. Thomas från 1140. 1796 försågs tornet med ett påbygge i korsvirkesstil. I kyrkans inre kan man beundra en av de mest betydande väggmålningarna från senromansk tid. Den gjordes omkring 1220 och togs fram vid restauration under 1970-talet.

Vill Du läsa mera ingående (på tyska), klicka på länken. Alla bilder har ställts till förfogande av www.romanikstrasse.de

Inledning    Södra slingan

[Upp]