Wilhelmshöhe Kassel

 

I juni 2013 tog UNESCO upp bergparken Wilhelmshöhe i Kassel på sin lista över världsarv. Till parkens talrika sevärdheter hör förutom vattenfallen och Herkulesstatyn slottet Wilhelmshöhe med dess berömda samlingar och den som konstgjord ruin anlagda Löwenburg. Den 240 ha stora landskapsparken är den största bergparken i Europa.

Bergparken är ett unikt barockt helhetskonstverk, där olika strömningar inom trädgårdsarkitektur, konsthistoria och teknikhistoria kan urskiljas. Det över 300 år gamla kulturlandskapet med sina världsunika vattenspel är ett autentiskt exempel på landskapsarkitektur under den europeiska absolutismen. 

Bergparken Wilhelmshöhe uppstod från 1696 efter en idé av lantgreven Karl av Hessen-Kassel för att uppvärdera Kassels furstars ställning gentemot andra furstehus i Europa. På lantgrevens uppdrag uppförde 1701 den italienske byggmästaren Guerniero stora delar av vattenkonsterna. 1717 kröntes de med den allt dominerande Herkulesstatyn på dess åttkantiga sockel.

Vid tiden för tillkomsten av statyn gällde denna som en övermänskligt framträdande monumentalplastik och som jordens kvalitativt värdefullaste drivna kopparskulptur i storformat. Statyn skapades mellan 1713 och 1717 av guldsmeden J. J. Anthoni i Augsburg. Statyn uppfördes på en ca 70 m hög sockel och föreställer den antike halvguden Herkules, som skulle synas på långt håll och visa upp en rättvis och vis härskares dygder och lantgreven Karls allmakt. 

Vid foten av statyn sörjer ett monumentalt vattenspel för ett fortfarande världsunikt arrangemang. Mer än 750 000 l vatten flyter över konstgjorda klippformationer, stentrappor, i kaskader och akvedukter på runt 80 m djup. Vid slutet sprutar vattnet upp i en 50 m hög fontän över slottsdammen. Denna innovativa teknik att leda vattnet, vilken utnyttjar bergparkens naturliga fallhöjd, var unik på sin tid. 

Foto: Hthole at the German language Wikipedia