Religion

Kristendomen

I slutet av år 2005 beräknades ca två tredjedelar av Tysklands befolkning tillhöra kristna kyrkor eller organisationer: 25,3 milj. tillhörde den evangeliska kyrkan och 26,1 milj. den katolska. Fördelningen mellan gamla och nya delstater är dock mycket ojämn. I DDR ledde den första tidens politiska tryck till ett ökat utträde ur kyrkan, vilket ledde till att färre döptes, vilket i sin tur förde till, att medlemskap i kyrkan ytterligare minskade. Andelen kristna ligger i de nya förbundsländerna på ca 26 % av den bofasta befolkningen. För de gamla förbundsländerna gäller, att ca 72 % av den västtyska befolkningen tillhör en av de båda två stora kristna kyrkorna. Men även här kan man märka en minskad anslutning. Detta anses bero på framför allt två orsaker: högre skatter och en ökad invandring av icke kristna utlänningar. Till den senare kategorin hör i första hand invandrare från Öst- och Sydösteuropa med ortodox tro. Deras antal uppgår till ca 1,4 milj. personer. Sådana östeuropeiska invandrare, som har tyska anor, har som regel tillhört protestantiska eller frikyrkligt evangeliska samfund. Antalet medlemmar i andra kristna kyrkor kan vara svårt ett uppge exakt på grund av den stora mängden kyrkor samt att deras medlemsantal i många fall har måst uppskattas.

Trots att de båda kristna blocken har ungefär lika stort antal medlemmar, är det evangeliska betydligt mera splittrat än det katolska. Detta består i huvudsak av två grenar: den stora romersk-katolska kyrkan och en försvinnande liten del gammalkatoliker. Den evangeliska kyrkan däremot består av, förutom de stora delstatsomfattande kyrkorna, också ett stort antal frikyrkor som metodister, baptister, pingstvänner, Frälsningsarmén m.fl. Båda blocken är helt fristående från staten men använder sig av denna till att inkassera kyrkoskatten. (Denna skatt uppgår till ungefär 9 % av den vanliga inkomstskatten men med stora möjligheter att få den reducerad eller helt avskriven beroende på låg inkomst eller stor familj. Betalad kyrkoskatt är dessutom avdragsgill gentemot inkomstskatten. Detsamma gäller gåvor till de kristna sammanslutningarna.)

De ortodoxa kyrkorna indelas i tre underavdelningar: östligt ortodoxa, orientaliskt ortodoxa och icke kanoniskt ortodoxa, vilka alla tre delas upp i en mängd mindre grupperingar. Störst av dessa är den grekiskt ortodoxa kyrkan med ca 450 000 medlemmar, därefter det rumänska patriarkatet (300 000), det serbiska patriarkatet (250 000) och det ryska patriarkatet (150 000). Samtliga tillhör den östliga grenen.

Judendomen

Trots förföljelse och förintelse under den nationalsocialistiska tiden stannade en del judar kvar i Tyskland efter världskrigets slut. Även i detta fall måste en skillnad göras mellan öst och väst. Även om det skedde sent, inledde man i Västtyskland en försoning med de förföljda judarna, i det att man tog på sig skulden för det inträffade. Helt annorlunda var det i DDR, där den socialistiska statsideologin såg utrotningen av judarna som ett fascistiskt våldsdåd bland andra, och härvid övervägde förföljelsen av arbetarrörelsen - och speciellt då den kommunistiska. Följden av detta blev, att judiskt liv i mycket ringa omfattning kunde utvecklas i DDR. En ny fas i det judiska livet i Tyskland började under 1980-talet, då det blev möjligt att ta emot judar från de tidigare socialistiska länderna i Östeuropa. Sedan dess har framför allt i de gamla förbundsländerna antalet judar mer än fördubblats, men även i tidigare starka judiska fästen som Dresden och Leipzig har allt flera judar bosatt sig. Man räknar med, att 2005 ca 200 000 personer med judisk tro bodde i Tyskland.

Islam

Med runt 3,4 milj. troende är islam efter kristendomen den näst största religionen i Tyskland. Också islam består av flera grenar, varav sunni- och shiamuslimerna utgör de största grupperna. Islam har kommit till Tyskland framför allt genom immigration, ytterst få tyskar har konverterat till islam. Den största gruppen utgörs av turkiska muslimer, följd av muslimer från det tidigare Jugoslavien, olika arabstater samt från Syd- och Sydostasien. Det är svårt att säkert ange antalet muslimer, eftersom det inom islam inte finns sådana fasta strukturer, som t.ex. kristendomen har i form av folkkyrka eller gruppkyrka med medlemmar.

Hinduism

Cirka 100 000 hinduer bor i Tyskland. Bortsett från några anhängare av reformhinduistiska strömningar under 1800- och 1900-talen har hinduismen kommit till Tyskland uteslutande genom immigration och flyktingströmmar. Den största andelen utgöres av tamiler från Sri Lanka och södra Indien, vilka till största delen har slagit sig ned i Nordrhein-Westfalen.

Buddism

I Tyskland bor ca 245 000 buddister, av vilka ca 130 000 är tyskar, som konverterat. Av de utländska buddisterna kommer den största gruppen (ca 60 000) från Vietnam och ca 25 000 från Thailand.

[Upp]