I en modern demokrati har politiska partier, som konkurrerar med varandra, en väsentlig betydelse. De uppfyller politiska ledningsuppgifter och kontrollfunktioner för den tid de är valda och spelar en stor roll för utformningen av politiken.
Vid valen till den första förbundsdagen 1949 ställde 36 partier upp; av dessa finns fyra kvar. Anledningen till det stora bortfallet av partier kan förklaras med den femprocentsspärr, som infördes 1953 och som sedan skärptes 1957. Enligt denna spärr kan endast partier, som har fått minst 5 % av de avgivna giltiga rösterna eller tre direktmandat, få en plats i förbundsdagen. Anledningen till införandet av spärren var, att man ville undvika den splittring, som ägde rum under Weimarperioden, då man inte kunde få till stånd regeringsdugliga majoriteter. När det gäller nationella minoriteter, finns speciella regler. Vid kommunalval ser man en starkt avvikande bild jämfört med förbundsdagsvalen. Här kan små grupperingar, som samlar sig omkring en enskild fråga, ofta ta flera mandat från de etablerade partierna.
Valen till alla folkrepresentationer skall vara "allmänna, omedelbara, fria, lika och hemliga". Valberättigade är alla tyskar, som har fyllt 18 år. Kandidaterna i valet ställs upp av partierna och varje väljare har två röster. Med den ena väljer han en kandidat från sin valkrets (relativt majoritetsval: den som har fått de flesta rösterna vinner). Med den andra rösten väljer han en kandidat via den s.k. landslistan, som partiet har ställt upp. Antalet kandidater, som kommer in i förbundsdagen räknas sedan samman efter ett speciellt system, som skall ge en så rättvis fördelning som möjligt. Detta innebär att antalet ledamöter kan variera mellan valresultaten. Lagen har förutsett att det från 2005 normalt skall finnas 614 ledamöter. Den nuvarande ställningen framgår av bild.
Hur procenttalen har skiftat mellan partierna i valet till förbundsdagen, kan man se av följande tabell:
| CDU/CSU | SPD | F.D.P. | De Gröna | Bündnis90/ De Gröna |
PDS | Die Linke | Övriga | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2005 | 35,2 | 34,2 | 9,8 | 8,1 | 8,7 | 4,0 | ||
| 2002 | 38,5 | 38,5 | 7,4 | 8,6 | 4,0 | 3,0 |
||
| 1998 | 35,2 | 40,9 | 6,2 | 6,7 | 5,1 | 5,9 |
||
| 1994 | 41,5 | 36,4 | 6,9 | 7,3 | 4,4 * | 3,5 |
||
| 1990 | 43,8 | 33,5 | 11,0 | 3,8 | 1,2 | 2,4 | 4,3 |
|
| 1987 | 44,3 | 37,0 | 9,1 | 8,3 | 1,3 |
|||
| 1983 | 48,8 | 38,2 | 7,0 | 5,6 | 0,4 |
|||
| 1980 | 44,5 | 42,9 | 10,6 | 1,5 | 0,5 |
|||
| 1976 | 48,6 | 42,6 | 7,9 | 0,9 |
||||
| 1972 | 44,9 | 45,8 | 8,4 | 0,9 |
||||
| 1969 | 46,1 | 42,7 | 5,8 | 5,5 |
||||
| 1965 | 47,6 | 39,3 | 9,5 | 3,6 |
||||
| 1961 | 45,3 | 36,2 | 12,8 | 5,7 |
||||
| 1957 | 50,2 | 31,8 | 7,7 | 10,5 |
||||
| 1953 | 45,2 | 28,8 | 9,5 | 16,5 |
||||
| 1949 | 31,0 | 29,2 | 11,9 | 27,9 |
På anslagstavlan nedan finns de partier, som under den senaste tiden har spelat en roll i den tyska politiken och som har varit representerade i förbundsdagen. Genom att klicka på skyltarna kan man få ytterligare upplysningar om de respektive partierna. (CDU/CSU-skylten är tudelad.)
[Upp]
