Förbundsrådet

Den bärande idén i den tyska författningen är maktdelning. Stat och delstater skall kontrollera och begränsa varandra. Det som skiljer denna typ av federalism från alla andra är att delstatsregeringarna omedelbart kan medverka i beslut, som rör hela staten. Detta blir möjligt genom Förbundsrådet, som representerar de 16 tyska delstaterna. Förbundsrådet medverkar också vid lagstiftningen genom att det måste yttra sig i sådana ärenden, som rör delstaterna.

Förbundsdagens lagar måste uttryckligen godkännas av förbundsrådet, när de berör vissa delstatsintressen. Det är idag till övervägande delen fallet. Även i de fall, när det inte krävs godkännande av förbundsrådet, äger detta rätt att motsätta sig lagförslaget, och då kan inte förbundsdagen driva igenom lagen. Vid meningsmotsättningar kan både förbundsdagen och förbundsrådet tillkalla en medlingskommission, som består av medlemmar från båda organen. För det mesta lyckas denna kommission komma fram till en kompromisslösning.

Förbundsrådet består av medlemmar i delstatsregeringarna eller deras ställföreträdare. Delstaterna har mellan 3 och 6 medlemmar beroende på antalet innevånare i delstaten; rösterna kan endast avges samlat för varje delstat. Följande indelning för antal röster gäller:

Sammanlagt har förbundsrådet 69 ordinarie medlemmar, vilka för närvarande fördelas enl. följande tabell (080426):

Som synes av tabellen är det inte givet att det största partiet i förbundsdagen också är störst i förbundsrådet. Detta hänger bl.a. samman med att valen kan ske vid olika tidpunkter, så att en valtrend kommer senare till förbundsrådet. Det har visat sig under årens lopp, att förbundsrådet oftast inte är så lättrörligt som förbundsdagen. Förbundsrådspresidenten väljs för ett år i taget från den delstat som står i tur enligt ett i förväg uppgjort system (fallande skala efter delstaternas innevånarantal), (jfr. med systemet i förbundsdagen). Detta innebär att varje land vart sextonde år kommer att ha presidentskapet över förbundsrådet. Förutom alla uppgifter i förbundsrådet har presidenten ytterligare en, som ger särskild status: om förbundspresidenten av någon anledning är förhindrad att utföra sitt ämbete, skall förbundsrådspresidenten ta över presidentens uppgifter. Detta innebär i princip, att förbundsrådspresidenten skulle rankas som nr. 2 på den tyska sociala skalan. Nu finns emellertid inte fastlagt, hur de högsta företrädarna inom författningsorganen skall rangordnas protokollariskt, utan detta löses från fall till fall.

Förbundsrådspresident fram till 31 okt. 2008 är 1:e borgmästaren i Hamburg, Ole von Beust (CDU).

[Upp]