Floden Oder rinner upp i tjeckiska
Odergebirge, rinner mot nordväst och tar upp bifloden Neisse. Tillsammans
utgör dessa båda floder gräns mellan Polen och Tyskland. Trots sin längd,
ca. 900 km, har den begränsad betydelse för sjöfarten, eftersom den har
utpräglade nivåskillnader i vattenståndet med lågvatten under sommaren och
tidvis ishinder på vintern. Ett antal kanaler sörjer för förbindelse med
Weichsel, Havel och Spree. I
likhet med många andra floder finns cykelleder utmed stränderna.
Under 1700-talet var floden drygt 190 km längre, men förkortades av sjöfartsorsaker. Framför allt var det ett tjugotal slingor, som kapades av. En flods betydelse avgörs ofta av storleken och beskaffenheten av det område, där den tar upp sitt vatten. En jämförelse med Rhen, som är ung. 1,5 gånger så lång, visar att Oder har ca. 1/3 av Rhens vattenmängd. Orsaken till den tydliga skillnaden mellan de båda flodernas vattenmängd står att finna framför allt i de olika klimattyperna i upptagningsområdena. Oder har ett mera kontinentalt klimat med mindre nederbörd, vilket är speciellt tydligt i närheten av källorna. En ytterligare markant skillnad är de kraftiga väderväxlingar, som Oder kan utsättas för. Under det att man under sommaren kan räkna med lågvatten, så kan det under maj och september komma kraftiga regnskurar, som gör att floden lätt svämmar över.
Sjöfarten på Oder hade sin största betydelse under tidig medeltid, då floden utgjorde en möjlighet att förbinda det östliga Europa med Norden och England. Det var huvudsakligen skandinaviska vikingar, som bedrev denna trafik. Centrum för handeln var ön (och staden) Wollin, där det under blomstringstiden bodde lika mycket människor som i Köln, ca. 10 000. Sedan danskarna förstört staden och hamnen slammat igen, övertog Stettin funktionen som ledande handelscentrum i området.
Under 1200-talet upphörde mycket av den vattenburna trafiken och avlöstes av landtransporter. Till en stor del hade detta politiska orsaker, eftersom de olika furstendömena utefter floden inte kunde komma överens. Inte förrän under 1700-talet, då Preussen hade överhögheten inom området, kunde man nå fram till en fri och obehindrad sjöfart på Oder. Från 1700 och framåt byggdes ett antal kanaler mellan de olika flodsystemen - t.ex. Oder-Spreekanalen och Oder-Havelkanalen - vilket ytterligare stärkte flodsjöfarten. Som på många andra ställen minskade flodens betydelse i och med järnvägarnas utbyggnad. Först i och med bildandet av Tyska riket 1871 och den följande industrialiseringen av Oberschlesien fick Oder förnyad betydelse som transportled. Väderleksförhållandena gjorde emellertid att floden inte skulle få lika stor betydelse som Rhen och Elbe.
Efter andra världskriget utvecklades framför allt den polska sjöfarten på Oder snabbt och under 70-talet översteg den volymen från 1939. Som en följd av kriserna under 1980-talet sjönk betydelsen tillbaka. De viktigaste hamnarna vid Oder är Breslau och Stettin och de varor som oftast fraktas är stenkol, sand och grus, gödningsmedel och (svensk) malm.
[Upp]
