Fulda är med sina 218 km den längsta floden i Hessen och tillsammans med Werra en av Wesers källfloder. Den rinner upp vid Wasserkuppe i den hessiska delen av Rhön och bildar Weser genom sammanflödet med Werra i höjd med Hann. Münden i Niedersachsen. Från sina källor rinner Fulda först i sydlig riktning för att efter en kort sträcka ta av mot väster. Vid Eichenzell svänger floden av i nordlig riktning och passerar staden Fulda. På sin väg norrut tar Fulda upp flera bifloder, speciellt i trakten av Kassel. Den största bifloden är Eder, som ansluter söder om Kassel. Norr om Kassel utgör Fulda gränsflod mellan Hessen och Niedersachsen fram till föreningen med Werra.
Under nästan hela sitt lopp använder sig Fulda av den dalgång, som floden själv har skapat. Berggrunden består huvudsakligen av olika sandstensarter och på sidorna finns vidsträckta skogar och höga berg. Ett undantag utgör den vidsträckta dalkitteln vid Kassel. Från att från början ha ringlat sig fram i dalgångar på någon meters bredd sväller sedan floden ut i trakten av Kassel, där dalens bredd kan uppgå till 3 km, varefter den åter smalnar på sin väg mot Hann. Münden.
I början av 1600-talet gjordes Fulda trafikerbar fram till Hersfeld, men sedan järnvägssträckan Kassel-Bebra byggdes, lades båttrafiken ned. I slutet av 1800-talet kanaliserades floden fram till Bebra. Under 1900-talet förföll dessa byggnationer och behövde förnyas. Efter de senaste restaurationerna är Fulda trafikerbar mellan Kassel och Hann. Münden.
