Dortmund-Ems-kanalen
började byggas 1892 och kunde invigas 1899. Trots att mycket av arbetet utfördes
med hjälp av maskiner, fordrades så många arbetare, att ca 30% av
dem hämtades från Holland och Italien. Redan vid invigningen gjordes
klart, att denna kanal skulle vara första delen av ett system, som förband
floderna Rhen och
Weser med
varandra. Detta skedde också från 1904, då arbetet på Mittellandkanalen
påbörjades. Med Dortmund-Ems-kanalen har man skapat en förbindelse
mellan de östra delarna av Ruhrområdet
och hamnstaden Emden.
1900-talet ställde stora tekniska anspråk på kanalen, som visade sig vara synnerligen lämpad för transporter av massgods. Vid sidan av hamnen i Dortmund, som är Europas största kanalhamn, byggdes förutom hamnen i Münster ytterligare 44 större eller mindre omlastningshamnar, vilket innebär att praktiskt taget alla kommuner, som gränsar till kanalen, har sin egen hamn. Genom denna utbyggnad kunde den regionala ekonomiska utvecklingen stärkas. Genom en ytterligare utbyggnad av sträckan mellan Dortmund och Mittellandkanalen vid Bergeshövede vill man åstadkomma en möjlighet till trafik med större fartyg på sträckan Rhen-Ems-Weser-Elbe och vidare till Berlin. På så vis kan man avlasta vägar och järnvägar, eftersom inlandssjöfarten i motsats till andra transportsätt fortfarande har kapacitet till förfogande.
Kanalen är viktig inte bara som trafikled utan också som vattenförsörjare för industri och befolkning. Den har också fått stor betydelse för fritidssysselsättningar i form av olika slag av vattensport. Vid sidan av kanalen har iordningställts cykel- och vandringsleder.
[Upp]