Thüringen     

Under slutet av 300-talet uppstod ur en gren av västgermanerna en folkstam, som senare kom att kallas Thüringer. Omkring 400 omnämndes ett rike med samma namn, som också har gett namn åt den nuvarande delstaten. Sitt största omfång hade det runt 500, då det sträckte sig från Altmark till Main och Donau. I slaget vid Unstrut 531 besegrades Thüringen av Sachsen och Franken, som delade upp det sinsemellan. Inte förrän 1920 uppstod det som land igen. Under tiden däremellan har landet tillhört ett stort antal adliga ätter, som kom att sätta sin prägel på de områden de styrde över. Området kom därför att uppdelas i ett otal små hertig- och furstendömen, vilket inte helt var av ondo.

Eftersom dessa småstater var för små för att ha råd med arméer för fälttåg mot sina grannar, sökte man framgångar inom andra områden, framför allt inom kulturen. Under det att ledarna i de större statsbildningarna i Tyskland använde sina skatter till att underhålla arméer och föra krig med, främjade småfurstarna i Thüringen, som till en stor del var upplysta och liberala människor, konsten i alla dess former. Till hoven hämtade de kända diktare och musiker, grundade teatrar och samlade konst. På så sätt blev deras hov samlingspunkter för den tidens tyska kultur. Så blev t.ex. Weimar ett centrum för litteraturen genom sådana personligheter som Goethe, Schiller och Herder m.fl. I Meiningen grundades den mest kända teatern och här verkade också kompositörer som Richard Wagner, Franz Liszt, Max Reger och Richard Strauss. Sedan man efter nederlaget i det schmalkaldiska kriget hade förlorat universitetet i Wittenberg, grundade man ett nytt i Jena, som sedan blev en intellektuell högborg för progressivt tänkande i Tyskland. Tack vare de många småstaterna finns ännu över 400 slott och borgar, kloster och fästningar, som man kan besöka.

Under 1800-talet ändrades de politiska förhållandena i Thüringen och makten övergick till Preussen, som dock för en kort tid måste avträda denna till det westfaliska kungariket, som företrädde Napoleon. Efter freden 1815 återfick Preussen sina tidigare besittningar. Resten av 1800-talet kännetecknas av en snabb industrialisering inom flera områden. Många av de under denna tid grundade industrierna har nått världsrykte och blivit ledande exportföretag inom sina speciella gebit. Hit hör t.ex. Zeissverken i Jena med sina optiska produkter, dukar från Gera, klockor från Ruhla och leksaker från Sonneberg.

1918 blev Thüringens furstendömen fristater och 1 maj 1920 slöt man sig samman och bildade Fristaten Thüringen med Weimar som huvudstad. I den nya statsbildningen ingick inte staden Erfurt, som utgjorde en preussisk exklav mitt i Thüringen, inte heller Coburg, som röstade för att tillhöra Bayern.

I april 1945 intogs landet av amerikanska trupper, som kort därefter i enlighet med tidigare träffade överenskommelser överlämnade det till den sovjetiska militärförvaltningen. Landet Thüringen bildades nu ytterligare en gång och nu ingick också Erfurt, som valdes till landshuvudstad. 1952 upplöstes ånyo Thüringen som land (i likhet med övriga länder inom DDR) och delades nu in i de tre förvaltningsområdena Erfurt, Gera och Suhl.

Efter Tysklands återförenande bildades landet Thüringen för tredje gången under samma sekel som ett av de nya förbundsländerna. Fortfarande kan man träffa på spår efter den tidigare splittrade uppbyggnaden av landet, men i mångt och mycket är det denna splittring, som gör landet så omväxlande och intressant för turisten.

I likhet med de andra nya förbundsländerna är arbetslösheten stor även i Thüringen, där den genomsnittligt uppgår till 17,1 % av den civila befolkningen (dec. 2004). Med denna procentsats är Thüringen det land inom det tidigare DDR-området, som uppvisar den lägsta arbetslösheten (Berlin undantaget). Vissa delar av landet är hårdare drabbade än andra. De högsta arbetslöshetssiffrorna uppvisar Kyffhäuserdistriktet (24,8 %), Altenburger Land (21,9 %) och distriktet Nordhausen (20,6 %). I Jena däremot, som har den lägsta arbetslösheten, uppgår denna till 12,4 %. Till alla dessa siffror finns det olika förklaringar bortsett från arbetsbristen inom det speciella området. Normalt är arbetslösheten större i slutet av året, eftersom många manliga arbetare har säsongsbetonade arbeten, som inte kan utföras under den kalla årstiden. En annan stor bidragande orsak är, att Thüringen har en relativt stor del arbetspendlare (15 %), som, när de friställs från sina arbeten, anmäler sig till myndigheterna på bostadsorten och inte till myndigheterna i den ort de utför sina arbeten. De sektorer, som har drabbats hårdast, är framför allt byggnadsbranschen och lant- och skogsbruk, som står för över hälften av alla friställda. Markant är också den för varje år ökande arbetslösheten bland 20 - 25-åringar. Lika markant är också den sjunkande tillgången till lediga arbeten.

Tillväxten inom Thüringen bärs upp av den bearbetande industrin, som också präglar den ekonomiska utvecklingen. Genom att marknadsekonomin infördes i och med den tyska återföreningen, ägde också en omfattande strukturomvandling rum, med följd att en väsentlig del av kapaciteten inom den bearbetande industrin gick förlorad. Under senare år har emellertid industrins position stärkts genom att nya konkurrenskraftiga företag har bildats och äldre företag har höjt sin konkurrenskraft. Till de viktigaste bearbetande industrierna hör livsmedelsindustrin, tillverkningen av bilar och bildelar, kontorsmaskiner, metallprodukter samt maskinbyggnadsindustrin. Andra branscher som t.ex. gummi-, plast-, glas-, keramik-, medicin-, möbel- och instrumentindustrierna är också av stor betydelse.

Likaså är turismen en viktig inkomstkälla för landet Thüringen och dess innevånare även om landet hör till de delstater, som har den minsta marknadsandelen av yrkesbetingade övernattningar. Trots att Thüringen sedan 1993 kan uppvisa en tillväxt av antalet övernattningar, som överstiger den i de gamla förbundsländerna, ligger den dock klart efter de andra nya ländernas tillväxt. Under de senaste åren har denna statistik dessutom försämrats. Om man ser närmare på den uppdelade statistiken, så finner man att övernattningarna på hotell och värdshus har ökat, medan övernattningarna på pensionat har minskat. Trots detta ligger beläggningsgraden på en så låg nivå, att man alltid kan räkna med att få rum, då man behöver övernatta. (Slutsats: som turist försöker man att skaffa rum på pensionat, om man vill hålla sina semesterkostnader nere.) Av alla övernattningar inom Thüringen står området Thüringer Wald för över 50 %, de sex största städerna för ca. 25 % och resten fördelad på övriga Thüringen. De segment inom turistnäringen som står för de största andelarna är vandring och naturturism, stadsresor, konferenser och kongresser, dagsutflykter samt kulturturism.

Turistiskt indelas Thüringen i fem områden: Nordthüringen, Thüringer Kernland, Thüringer Wald, Saaleland och Ostthüringen, som sedan i sin tur kan indelas i mindre områden.

Genom detta område passerar turistleden: Klassikervägen

[Upp]