Jena

Universitetsstaden Jena (ca. 102 400 inv.) är värd en resa, hävdas det åtminstone i staden, som ligger i ett pittoreskt landskap med omgivande vinberg och sluttningar bestående av kalkavlagringar vid floden Saale. Här har många av Tysklands stora kulturpersonligheter som Goethe, Schiller, Humboldt, Novalis och många flera vistats och här uppstod också Tysklands optiska industri.

Foto: H.Winter

Ortens namn förekommer första gången i en förteckning från omkring 830 och 1236 omnämns den som stad. Under 1400-talet sker en kraftig utbyggnad av skråväsendet och de allra flesta hantverksyrken finns förtecknade. I samband med att kurfursten Johann Friedrich i det schmalkaldiska kriget 1547 förlorade både sin kurvärdighet och universitetet i Wittenberg, uppstod de första planerna att grunda ett nytt universitet i Jena. Detta föregicks 1548 av öppnandet av en högre skola och överflyttningen av det furstliga biblioteket från Wittenberg. Biblioteket kom senare att utgöra grunden för dagens lands- och universitetsbibliotek. Efter att 1554 ha fått avslag på begäran om att få grunda universitetet, fick man så 1557 tillåtelse av kejsaren. Under universitetets första årtionde utvecklades det till ett centrum för teologisk - politiska motsättningar inom de protestantiska partierna, men det fick också ett gott rykte genom ett flertal kända professorer. Under trettioåriga kriget hemsöktes staden flera gånger av svenska trupper, som brandskattade den för att få bl.a. hästar, proviant och bränsle. Även de kejserliga trupperna kom ett flertal gånger till staden för att inkvarteras och försörjas av befolkningen. 1644 blev ett viktigt år för skolor och universitet, då universiteten som följd av en belägring av slottet, där två studenter hade sökt skydd, sedan de motsatt sig den traditionella pennalismen vid universitetet, var tvungna att vidta åtgärder mot fortsatt skändande av nya studenter. Under den s.k. klassiska perioden i Tyskland besöks Jena av ett stort antal av den tidens kulturpersonligheter, av vilka många är knutna till universitetet. Från mitten av 1800-talet börjar Jena också att bli känt för sin industri. Hit hör bl.a. Zeiss med optisk verkstad, Schott med glastekniskt laboratorium och glasbruk, ett för området betydande

cementverk samt andra mindre företag. Under 1900-talet fortsatte man att bygga ut universitetet med nya fakulteter och antalet studenter ökade. I slutet av andra världskriget utsattes Jena för flera häftiga bombangrepp, vilka förstörde många av de

gamla byggnaderna. Efter att staden hade intagits av de amerikanska trupperna, demonterade de maskiner i Zeissfabriken och överförde dessa tillsammans med personal till Württemberg, varpå staden överlämnades till det sovjetiska överkommandot, vilka sedan i sin tur lät demontera ytterligare maskiner för att sända dem tillsammans med specialister från fabriken till Sovjetunionen. Det fortsatta 1900-talet karaktäriseras av en återuppbyggnad av tidigare industrier men nu som folkegendom. Speciellt stor vikt har tillmätts den fortsatta utbyggnaden av Zeissfabrikerna. Efter återföreningen har uppbyggnaden fortsatt, men nu med modernare inriktning som biomedicin, datateknik mm.

Till stadens sevärdheter hör den lutherska stadskyrkan St. Michael, som under århundraden har präglat Jenas siluett. Den treskeppiga hallkyrkan med smala sidoskepp byggdes parallellt med den tidigare vägen mellan Erfurt och Altenberg och gav den passerande ett mäktigt intryck. Detta är en av de största sengotiska hallkyrkorna i Thüringen med förebilder från Oberschlesien och Böhmen. Under den första byggnadsfasen 1380 - 1442 uppfördes koret med

genomfart till det angränsande klostret på en plats, där tidigare två romanska kyrkor hade stått. Under den andra byggnadsfasen fram till 1506 byggdes kyrkan färdig så när som på tornet, som inte stod klart förrän 1557. Till kyrkans inventarier hör bl.a. en träfigur från omkr. 1240 från den tidigare kyrkan och predikstolen i sten från före 1507, från vilken Martin Luther många gånger predikade. 1945 förstördes delar av kyrkan, som dock kunde snabbrepareras för att undvika ytterligare skador. Senare vidtogs ytterligare reparationer, som avslutades 2001 med tornet.

Stadens andra stora kyrka, numera kallad Friedenskirche, är en treskeppig barockkyrka, som tillkom under 1600-talets slut som begravningskyrka vid kyrkogården. Sedan institutionen med en stående här hade inrättats och behovet av en

jenafriedenskirche_innen.jpg (12811 byte)

kyrka, som betjänade denna, blev överhängande, döptes den om till Garnisionskyrkan. Då kyrkan i stort klarade sig undan förstörelse under andra världskriget, användes den under efterkrigstiden speciellt intensivt och fick då sitt nuvarande namn. Kyrkans inre tillkom till större delen vid förändringar, som gjordes under 1700-talets andra hälft och vid renoveringar under 1800-talet. Konsthistoriskt intressanta är epitafer (minnestavlor) från omkring 1800 och de moderna korfönstren från efterkrigstiden. Kyrkans åttkantiga torn med dess barockkupol är något iögonenfallande, då det är överdimensionerat i förhållande till kyrkan.

Ett av stadens äldsta hus är Haus "Zur Rosen", som finns omnämnt redan 1406. Trevåningshuset är en av få byggnader med renässansfasad (från tiden efter 1577), där man inte under senare tid har ändrat byggnadens yttre. 1561 köptes det av universitetet, som lät bygga om det till ett utskänkningsställe, där man efter att ha fått ett speciellt privilegium kunde sälja alkohol skattefritt, vilket ledde till upprepade stridigheter med bl.a. andra värdshusvärdar, ortens vinodlare och stadens styresmän, som gick miste om skatteintäkter. Huset används fortfarande av universitetet som värdshus och studentklubb.

Värt ett besök är också det s.k. Romantikerhaus, som byggdes 1669 och under slutet av 1700-talet utgjorde bostad för filosofen J. G. Fichte. Idag används det som litteraturmuseum och belyser särskilt de tyska romantiska författarna som Schlegel, Novalis, Tieck och Schelling, vilka hade stort inflytande på stadens andliga liv. I husets översta våningar finns stadens konstsamling.

Bland andra sevärdheter i staden kan nämnas planetariet, botaniska trädgården med över 10 000 olika arter, Phyletisches Museum (utvecklingslära), de gamla universitetsbyggnaderna och minnesplatserna över Goethe och Schiller.