Ortens namn förekommer första gången i en
förteckning från omkring 830 och 1236 omnämns den som stad. Under 1400-talet
sker en kraftig utbyggnad av skråväsendet och de allra flesta hantverksyrken
finns förtecknade. I samband med att kurfursten Johann Friedrich i det
schmalkaldiska kriget 1547 förlorade både sin kurvärdighet och universitetet i Wittenberg,
uppstod de första planerna att grunda ett nytt universitet i Jena. Detta
föregicks 1548 av öppnandet av en högre skola och överflyttningen av det
furstliga biblioteket från Wittenberg. Biblioteket kom senare att utgöra
grunden för dagens lands- och universitetsbibliotek. Efter att 1554 ha fått
avslag på begäran om att få grunda universitetet, fick man så 1557
tillåtelse av kejsaren. Under universitetets första årtionde utvecklades det
till ett centrum för teologisk - politiska motsättningar inom de
protestantiska partierna, men det fick också ett gott rykte genom ett flertal
kända professorer. Under trettioåriga
kriget hemsöktes staden flera gånger av svenska trupper, som brandskattade
den för att få bl.a. hästar, proviant och bränsle. Även de kejserliga
trupperna kom ett flertal gånger till staden för att inkvarteras och
försörjas av befolkningen. 1644 blev ett viktigt år för skolor och
universitet, då universiteten som följd av en belägring av slottet, där två
studenter hade sökt skydd, sedan de motsatt sig den traditionella pennalismen
vid universitetet, var tvungna att vidta åtgärder mot fortsatt skändande av
nya studenter. Under den s.k. klassiska perioden i Tyskland besöks Jena av ett
stort antal av den tidens kulturpersonligheter, av vilka många är knutna till
universitetet. Från mitten av 1800-talet börjar Jena också att bli känt för
sin industri. Hit hör bl.a. Zeiss med optisk verkstad, Schott med glastekniskt
laboratorium och glasbruk, ett för området betydande
cementverk samt andra
mindre företag. Under 1900-talet fortsatte man att bygga ut universitetet med
nya fakulteter och antalet studenter ökade. I slutet av andra världskriget
utsattes Jena för flera häftiga bombangrepp, vilka förstörde många av de
gamla byggnaderna. Efter att staden hade intagits av de amerikanska trupperna,
demonterade de maskiner i Zeissfabriken och överförde dessa tillsammans med
personal till Württemberg, varpå staden överlämnades till det sovjetiska
överkommandot, vilka sedan i sin tur lät demontera ytterligare maskiner för
att sända dem tillsammans med specialister från fabriken till Sovjetunionen.
Det fortsatta 1900-talet karaktäriseras av en återuppbyggnad av tidigare
industrier men nu som folkegendom. Speciellt stor vikt har tillmätts den
fortsatta utbyggnaden av Zeissfabrikerna. Efter återföreningen har
uppbyggnaden fortsatt, men nu med modernare inriktning som biomedicin,
datateknik mm.
Till stadens sevärdheter hör den lutherska
stadskyrkan St. Michael, som under århundraden har präglat Jenas siluett. Den
treskeppiga hallkyrkan med smala sidoskepp byggdes parallellt med den tidigare
vägen mellan Erfurt och Altenberg och gav den passerande ett mäktigt intryck. Detta är en av de största sengotiska
hallkyrkorna i Thüringen med förebilder från Oberschlesien och Böhmen. Under
den första byggnadsfasen 1380 - 1442 uppfördes koret med
genomfart till det
angränsande klostret på en plats, där tidigare två romanska kyrkor hade
stått. Under den andra byggnadsfasen fram till 1506 byggdes kyrkan färdig så
när som på tornet, som inte stod klart förrän 1557. Till kyrkans inventarier
hör bl.a. en träfigur från omkr. 1240 från den tidigare kyrkan och
predikstolen i sten från före 1507, från vilken Martin Luther många gånger
predikade. 1945 förstördes delar av kyrkan, som dock kunde snabbrepareras för
att undvika ytterligare skador. Senare vidtogs ytterligare reparationer, som
avslutades 2001 med tornet.
Stadens andra stora kyrka, numera kallad
Friedenskirche, är en treskeppig barockkyrka, som tillkom under 1600-talets
slut som begravningskyrka vid kyrkogården. Sedan institutionen med en stående
här hade inrättats och behovet av en
kyrka, som betjänade denna, blev
överhängande, döptes den om till Garnisionskyrkan. Då kyrkan i stort klarade
sig undan förstörelse under andra världskriget, användes den under
efterkrigstiden speciellt intensivt och fick då sitt nuvarande namn. Kyrkans
inre tillkom till större delen vid förändringar, som gjordes under
1700-talets andra hälft och vid renoveringar under 1800-talet. Konsthistoriskt
intressanta är epitafer (minnestavlor) från omkring 1800 och de moderna
korfönstren från efterkrigstiden. Kyrkans åttkantiga torn med dess
barockkupol är något iögonenfallande, då det är överdimensionerat i
förhållande till kyrkan.
Ett av stadens äldsta hus är Haus "Zur Rosen", som finns omnämnt redan 1406. Trevåningshuset är en av få byggnader med renässansfasad (från tiden efter 1577), där man inte under senare tid har ändrat byggnadens yttre. 1561 köptes det av universitetet, som lät bygga om det till ett utskänkningsställe, där man efter att ha fått ett speciellt privilegium kunde sälja alkohol skattefritt, vilket ledde till upprepade stridigheter med bl.a. andra värdshusvärdar, ortens vinodlare och stadens styresmän, som gick miste om skatteintäkter. Huset används fortfarande av universitetet som värdshus och studentklubb.
Värt ett besök är också det s.k. Romantikerhaus, som byggdes 1669 och under slutet av 1700-talet utgjorde bostad för filosofen J. G. Fichte. Idag används det som litteraturmuseum och belyser särskilt de tyska romantiska författarna som Schlegel, Novalis, Tieck och Schelling, vilka hade stort inflytande på stadens andliga liv. I husets översta våningar finns stadens konstsamling.

Bland andra sevärdheter i staden kan nämnas
planetariet, botaniska trädgården med över 10 000 olika arter, Phyletisches Museum (utvecklingslära), de
gamla universitetsbyggnaderna och minnesplatserna över Goethe och Schiller.
Bilder från www.jena.de och www.jenakultur.de
| Genom detta område
passerar turistleden: Klassikervägen
|
[Upp]