Det turistiska område som kallas Silvrets Erzgebirge ligger mellan städerna Chemnitz och Dresden. I söder gränsar det till den tjeckiska republiken. Landskapet är typiskt för Erzgebirge med skogar, höjdsträckningar och floder med uppdämningar. Från Erzgebirges lågland till bergen i söder utgör höjdskillnaden drygt 600 m. Området genomskärs av flera mindre floder, Flöha, Zschopau, Freiberger Mulde, Bobritzsch och Striegis, som ger området dess omisskännliga prägel. På många ställen inom området finns fortfarande anläggningar kvar från den tid, då man bröt malm i bergen och flera av dem tar emot besökare och visar hur malmbrytningen gick till för länge sedan.
Musikintresserade med särskilt intresse för orgelmusik bör kontrollera, om inte kyrkan på den ort man besöker möjligen har en Silbermannorgel. Gottfried Silbermann, den kände orgelbyggaren, växte upp i Frauenstein och hans orglar finns rikligt representerade i saxiska kyrkor, speciellt i Erzgebirge. Detta gäller också för hans elever. (En karta med markerade platser i området, där hans orglar finns, kan man se här.) Erzgebirge är i Tyskland känt som "jullandet". Här ser man många exempel på det speciella snideri, som har tagit julen som motiv.
Kartor över området med vänlig tillåtelse av www.erzgebirge.de
Freiberg (ca
41 200 inv.) ligger till
största delen väster om Freiberger Mulde, delvis inbäddad i Münzbachs och
Goldbachs dalgångar. Området är ett svedjeområde, präglat av den gamla
bergshanteringen. Fortfarande finns stora skogsarealer i stadens närmaste
omgivningar. Stadens ursprung, en tidigare by med namnet Christiansdorf, ligger
i Münzbachs dalgång och anses ha uppkommit 1156. Härifrån, och då på båda
sidor av dalgången, 
utvecklades sedan den muromgivna stadskärnan. Stadens
utveckling har präglats inte enbart av bergshanteringen utan också av handeln.
Det första silverfyndet gjordes 1168 och något senare byggdes en borg som
skydd för området. En stadsbildningsprocess kan spåras till 1170-talet.
Negativ inverkan på staden har ett flertal stora stadsbränder och krig haft.
Den första viktiga perioden inom bergshanteringen upphörde omkring 1350, den
andra under 1500-talet, den tredje under 1800-talet och den sista 1969. I
anslutning till bergshanteringen utvecklades också industrin, som var beroende
av malmfyndigheterna. Stor inverkan på staden hade också den tidens många
krig. Under trettioåriga
kriget belägrades staden vid tre olika tillfällen, 1632 intogs den av de
kejserliga trupperna, 1639 och 1642 belägrades den av svenskarna, som dock ej
lyckades inta den. Under sjuårskriget tågade så ofta trupper genom staden och
fordrade understöd, att den på grund härav förlorade betalningsförmågan.
1762 utkämpades det sista stora slaget i sjuårskriget vid Freiberg.
Freiberg är känd framför allt för den
nästan helt bibehållna kärnan i Gamla stan med präktiga patricierhus och
domkyrkan.
Bland stadens sevärdheter intar kyrkorna en
speciell plats mycket beroende på, att de är utrustade med orglar av
Silbermann, vilket gör dem extra intressanta i musikerkretsar. Domkyrkan S:t
Marien är en protestantisk kyrka, vars ursprung går tillbaka till en romansk
basilika från omkring 1180. Redan tidigt (1225 - 1230) fick denna kyrka två
betydande konstverk, som ännu finns kvar, en senromansk triumfkorsgrupp och den
gyllene porten. Under stadsbranden 1484 skadades kyrkan svårt, men
triumfkorsgruppen, den gyllene porten och delar av koret kunde räddas. På
samma ställe byggdes sedan den nya kyrkan, en treskeppig sengotisk hallkyrka.
En underlighet i kyrkan är att den har två predikstolar bredvid varandra,
Tulpenkanzel och Bergmannskanzel. Den förra används inte för predikningar
sedan 1538, då den dåvarande pastorn dog i predikstolen. Kyrkan har två
Silbermannorglar, av vilka den stora väcker berättigad beundran för den
vackra klangbilden. Vid vissa guidade visningar av kyrkan förekommer orgelmusik
under visningen.
Andra kyrkor i Freiberg är S:t Petri, Jakobi, Johannis och Nikolai.
Bland museerna kan nämnas stadsmuseet med samlingar om stadens och bergshanteringens historia. Tekniska universitetet har ett mycket stort antal samlingar, där den mineralogiska är en av världens tio främsta. Inhemska mineraler kan man se i Drusenkabinett.
Bilder Altstadt (SEA) övriga (KW) www.freiberg.de
[Upp]
