Karta med vänlig tillåtelse av
Tourismusverband "Sächsisches
Burgen- und Heideland" e.V.
Turistområdet Muldental hör till de mindre men kännetecknas av ett förtjusande landskap genom sin mångfald av naturlig skönhet utefter Zwickauer Mulde. Strax efter Glauchau kommer floden fram till Saxiska höjdlandskapet och bildar där en av Sachsens vackraste dalar. Här ser man majestätiska borgar på branta stränder se ut från bergen ned över floden.
Staden Glauchau (ca 25 500 inv.) utvecklades från en slavisk fiskarby till en betydande ort för näringslivet. 1170 påbörjades byggandet av en borg av samma ätt som bebodde borgen i Waldenburg. 1256 omnämndes för första gången stadskyrkan St. Georgen och 1335 finns en notering om, att Glauchau var stad. Staden fick sitt första rådhus omkring 1400, men efter ett flertal bränder fick det sitt nuvarande utseende 1818. Under tidigt 1400-tal fanns i staden flera tygmakare, som erhöll rätten att bilda ett eget skrå. Samma ära vederfors 1528 linnevävarna. Vid en omfattande stadsbrand 1712 förstördes också stadskyrkan, som emellertid återuppbyggdes 1726. Industrins tidsålder gjorde sitt intåg i staden 1824, då en fabrik försågs med spinnmaskiner och 40 år senare med de första mekaniska vävstolarna.
I staden finns två slott, delade åt endast
genom en vallgrav, vilka historiskt och arkitektoniskt framstår som något
särskilt. Ätten Schönburg upprättade 1170-80 en borg på högra sidan av
Muldes dalgång. Så uppstod herraväldet Glauchau och dess medelpunkt, staden
med samma namn. Med hänsyn tagen till de stigande bostads- och
representationsbehoven skedde mellan 1470 och 1485 en ombyggnad av borgen till
ett sengotiskt slott. Under åren 1527-34 byggdes slottet om i tidig
renässansstil samtidigt som man uppförde ett nytt slott framför det första.
Så uppstod en nästan regelbunden anläggning med tre flyglar med de för den
tidiga renässansen typiska tvärstående utbyggnaderna på taket. Under 1700-
och 1800-talen följde ytterligare ombyggnationer. Det främre slottet anses
vara det första profana renässansbygget i mellersta Tyskland. I det bakre
slottet är idag stadens museum och konstsamling inhysta, medan i det främre
slottet finns bibliotek, galleri, konsertsal och musikskola. Slotten i Glauchau
utvecklas allt mera till centrum för anspråksfulla kulturevenemang.
Stadens rådhus tillkom först omkring 1400,
men utsattes för flera bränder och fick sitt nuvarande utseende 1818.
Rådhuset är inte bara sevärt, det hörs också. Ett klockspel av porslin
från Meissen sänder ut sina spröda toner från rådhusets torn.
Stadens
Bismarcktorn är med sina 46 m det högsta av Tysklands ännu bibehållna
Bismarcktorn i sten. Det tjänstgör som vatten- och utsiktstorn. Från
tornets topp har man en milsvid utsikt och kan vid lämplig väderlek se
Fichtelberg eller monumentet över folkslaget vid Leipzig.
Staden Meerane (ca 17 500 inv.) ligger
i samma turistiska område som de båda städerna ovan, även om den inte ligger
i direkt anslutning till floden Mulde. Hur namnet Meerane har uppkommit är inte
helt klarlagt, då det bevisligen inte finns något hav (Meer) i närheten.
Möjligen kan det härröra från det ursprungliga ordet för damm, 
vilket var
det samma som för hav, och dammar och små vattendrag fanns det gott om i
stadens närhet. Staden var en gång beståndsdel av den omkringliggande
textilregionen och dessutom en traditionell tillverkningsort inom bilindustrin.
Under de senaste åren har staden utvecklats till en modern ekonomiskt
konkurrenskraftig stad, som präglas av både traditionella och moderna
industrigrenar.
Trots att Meerane ligger i en region, där näringslivet är väl utbyggt, finns i den närmaste omgivningen gott om åkrar, ängar och skogar för att både den inhemska befolkningen och turisterna skall kunna koppla av, vandra och cykla i naturen. Även om staden inte har så många äldre sevärdheter är den ett utmärkt centrum, varifrån man kan besöka omkringliggande orter med deras speciella sevärdheter.
Till stadens egna sevärdheter räknas kyrkan
St. Martin på Burgberg i stadscentrum, omnämnd redan under 1300-talet. Efter
stora stadsbränder 1503 och 1698 måste den byggas om och 1717 tillkom ett nytt
kyrktorn, som är det idag befintliga. Under 1800-talet byggdes kyrkan ut, så
att den idag kan ta emot 1 500 besökare. I tornet finns rester av det först
byggda romanska tornet. Likaså kan kyrkan visa upp en romansk dopfunt. Kyrkans
flygelaltare är från tiden omkring 1500 liksom det gotiska koret, som invigdes
1503. Den som vill se staden från ovan, rekommenderas att klättra upp i
tornet, varifrån man har en fantastisk utsikt. Ett storartat intryck ger också
den trappa, kallad den italienska, som leder från centrum upp mot kyrkan. Idén
till trappan har funnits sedan 1900 men har inte kunnat omsättas i praktiken
förrän 2004.
En sevärdhet i direkt motsatt riktning
utgör grottorna i Meeranes undre värld. Under gamla stan i Meerane finns
talrika underjordiska gångar och grottor, som inte har med bergsbrytning att
göra. Man utgår från, att de första grottorna tillkom redan under 1300-talet
och användes till att lagra livsmedel eller som tillflyktsort vid stadsbränder
eller fientliga angrepp. Senare användes de också som skyddsrum vid
luftangrepp. Hela anläggningen har under århundradenas lopp ständigt
utvidgats och omgestaltats. Efter andra världskriget missköttes de och inte
förrän 1990 påbörjades en sanering av gångar och grottor och området under
kyrkan kunde säkras av specialister. Genom den omfattande saneringen har man
sedan 1997 kunnat genomföra offentliga visningar. Anläggningen omfattar ca 3
000 m² och befinner sig 3 - 8 meter under jordytan. Den genomsnittliga
temperaturen ligger på 8 - 12°.
[Upp]
