Karta med vänlig tillåtelse av www.romantiska-tyskland.info
Den delen av Westerwald, som ligger inom Rheinland-Pfalz brukar beskrivas som ett område med till största delen intakt natur med vidsträckta skogar och tysta dalgångar och är alltså ett idealiskt område för den som gärna vandrar. Området är också bekant för sin keramiska tillverkning, som inte enbart begränsas till artiklar för hemmabruk utan också förser högteknologiska företag med produkter. Känt är området också för den goda tillgången till basalt, som används inom den traditionella byggverksamheten.
Altenkirchen (ca 6 400 inv.) är känd sedan 1131 och
fick stadsrättigheter 1314. Eftersom staden låg i skärningspunkten mellan
gamla vägar för långväga trafik, kan man utgå från att staden kan se
tillbaka på en mer än tusenårig historia. Några synliga bevis på stadens
ålder kan man däremot inte se, då stadskärnan har förstörts genom bränder
och krig.
Till de äldre sevärdheterna i staden hör rester av
stadsmuren, som måste ha tillkommit mellan 1314 och 1361, då den befästa
staden för första gången förstördes. Efter denna förstörelse byggdes
muren upp igen. På grund av bränderna är tillgången på äldre korsvirkeshus
något begränsad, dock finns ett som med hjälp av
träbjälkarnas utförande kan dateras till 1500-talet.
I byn Kircheib bör man inte missa att besöka den protestantiska sockenkyrkan, en romansk treskeppig basilika med ursprung från 1100-talet.
Montabaur (ca 12 500 inv.) är känd sedan 959 men då
under namnet Humbach. Bosättningen hade under lång tid haft betydelse som
marknadsplats, när man fick stadsrättigheter 1291. Från den tiden finns
fortfarande kvar fyra stadstorn och rester av stadsmuren. Ekonomiskt utvecklades
staden väl under sen medeltid, men omfattande stadsbränder och framför allt
en nedgång inom textilbranschen medförde ekonomiska svårigheter. 1600- och
1700-talens ståtliga bostadshus visar emellertid, att staden inte hade
förlorat sin ekonomiska betydelse.
Under 700-talet påbörjades uppbyggnaden av ett kastell, som
skulle säkra handelsvägen från Koblenz mot Thüringen.
Detta kom sedan tillsammans med stora områden av Westerwald att lyda under
ärkebiskopen i Trier. För att trotsa sin fiende, greven av Nassau, lät han
bygga ut kastellet till en fast borg, som sedan blev indragen i ett krig 1212
mellan de båda kontrahenterna. Kriget slutade med att ärkebiskopen togs till
fånga och borgen förstördes. Efter sin fängelsevistelse företog
ärkebiskopen ett korståg till det Heliga Landet och bestämde sig vid
återkomsten till Westerwald för att bygga upp borgen igen. Platsen, där
borgen stod, företedde vissa likheter med ett berg i Palestina, Mons Tabor, och
detta namn gav han nu borgen. På så sätt uppkom 1217 stadsnamnet Montabaur.
Borgen försågs nu med soldater, vars uppgift det var att försvara staden,
landet runt omkring och befolkningen. Omkring 1520 byggdes den medeltida borgen
ut till ett renässansslott med fyra flyglar. Sitt nuvarande utseende fick
slottet i slutet av 1600-talet. 1802 övergick det i hertigarnas av Nassau ägo
och byggdes om till jaktslott. Då de aldrig bodde där, förlorade slottet sin
betydelse. Senare användes det som lärarseminarium och som
förvaltningsbyggnad. Slottet är numera i privat ägo.
[Upp]
