Karta med vänlig tillåtelse av www.pfalz-touristik.de
Det turistiska Pfalz begränsas i norr av turistregionen Naheland och Rheinhessen, i övriga väderstreck av delstatens gränser, som i söder också utgör gräns mot Frankrike. 1/3 av regionens yta upptas skogsområdet Pfälzerwald, som tillhör biosfärreservatet Pfälzerwald-Nordvogeserna och är Tysklands största sammanhängande skogsyta. Andelen vatten inom området är försvinnande liten och utgörs till största delen av uppdämda sjöar och avsnörda delar av Rhen. Dessutom finns kortare vattendrag, som till övervägande delen rinner ut i Rhen.
Pfalz karaktäriseras av ett milt klimat med varma somrar och så gott som snöfria vintrar med en årsmedeltemperatur av ca 10°. Tack vare fördelaktiga väderförhållanden kan man odla växter, som annars förekommer i Medelhavsområdet. Detta ger många orter ett sydländskt utseende.
Under årtusendet före Kristi födelse beboddes området av kelter. Dessa besegrades av romarna, när de erövrade alla områden på Rhens vänstra sida och främjade bosättningen av germaner. Omkring 400 undanträngdes de av alemannerna, som sedan i sin tur avlöstes av frankerna ca 100 år senare. Under medeltiden hörde stora delar av Pfalz till de karolingiska, senare saliska och staufiska kejsarnas stamländer fram till dess att de personbundna förläningarna blev ärftliga. Från 1214 var ätten Wittelsbach med sina olika grenar de bestämmande i regionen. Förutom Wittelsbachs Kurpfalz fanns flera andra territorier i regionen styrda av andra ätter liksom de fria riksstäderna Speyer och Landau. Kurpfalz förenades redan före den franska revolutionen med kungariket Bayern, då den gammalbayerska grenen av Wittelsbach dog ut och kurfursten Carl Theodor 1777 övertog arvet i Bayern. Då han dog barnlös 1799 övertogs alla Wittelsbachs territorier i Tyskland av den bayerska kungen Maximilian. Under de franska revolutionskrigen ockuperades alla områden på Rhens vänstra sida av franska trupper och inlemmades i den franska republiken. Områdena på Rhens högra sida uppgick däremot i storhertigdömet Baden. Efter Napoleonkrigen och Wienkongressen 1815 kom det nya Pfalz på Rhens vänstra sida under beteckningen Rhenkretsen att tillhöra Bayern (som ersättning för land, som hade avträtts till Österrike). 1835 döptes området om till Rheinpfalz för att därigenom skapa en historisk anknytning. Inom kungariket Bayern åtnjöt Pfalz en särställning, då den bayerska regeringen behöll väsentliga juridiska och administrativa förvärv från den franska tiden (t.ex. åtskillnaden mellan rättsväsen och förvaltning). Efter första världskriget var Pfalz enligt fredsvillkoren ockuperat av franska trupper fram till 1930, även om området fortfarande hörde till Bayern. Vissa områden i västra Pfalz avskiljdes och överfördes till det nybildade Saarområdet och ingår i det nuvarande Saarland som Saarpfalz. Efter andra världskriget ingick Pfalz som en del av den franska ockupationszonen och överfördes 1947 till det nybildade Rheinland-Pfalz. 1956 framfördes en begäran om att få återanslutas till Bayern, men denna hade inte tillräckligt stöd av befolkningen för att kunna genomföras. Efter beslut 2005 om bildande av övergripande europeiska metropolregioner har man framför allt från näringslivets sida i Hessen, Rheinland-Pfalz och Baden-Württemberg försökt att åter binda samman det socialt och ekonomiskt sammanhörande området Pfalz (vänstra sidan) och Kurpfalz (högra sidan) till Metropolregionen Rhein-Neckar.
Pfalz är Tysklands näst största vinodlingsområde med många traditionella familjeföretag. Framför allt i området Tyska vinvägen är vid sidan av vinodlingen också turismen en stark ekonomisk faktor. Tätplatsen intas av staden Bad Dürkheim och området däromkring, som omsätter ca 1/3 av de samlade intäkterna från turismen. Stora arbetsgivare är också BASF i Ludwigshafen, Daimler i Wörth am Rhein och Opel i Kaiserslautern.
Det turistiska Pfalz indelas normalt i 4 regioner, som till en del avviker från den officiella administrativa indelningen: a) Pfalziska berglandet, b) Regionen Pfälzerwald, c) Regionen Tyska vinvägen (Deutsche Weinstrasse) och d) Regionen Rhenlåglandet.
[Upp]
