Siegerland - Wittgenstein     

Området Siegerland - Wittgenstein består till 64 % av löv- och barrskogar. Från de upp till 800 m höga bergen har man en utmärkt utsikt över landskapet. Floderna Eders, Lahns och Siegs ängar i dalgångarna hör till de naturliga kulturlandskapen, där en speciell bruksmetod ökade avkastningen. I området finns 41 naturskyddsområden och över 700 naturminnesmärken att upptäcka.

Landskapet och den goda luften har bidragit till att området fått ett gott rykte om sig att vara hälsobringande. Här finns flera utmärkta kliniker av olika slag, som har blivit kända långt utanför regionens gränser för sina goda resultat. Stadsbildningen i området har medfört att de flesta städerna har runt 15 000 innevånare, Kreuztal dock dubbelt så mycket. 

Kartor med välvillig tillåtelse av www.siegen-wittgenstein.de/

I detta område är Siegen (ca 106 000 inv.) största stad belägen vid utkanten av Rothaargebirge. Siegen är centrum för handel och kultur i södra Westfalen men också sedan 1980 en ung universitetsstad. Historiskt har den präglats av traditionen av järnbearbetning sedan 500 f. K. liksom av de nära dynastiska förbindelserna med husen Nassau och Oranien. Greve Otto av Nassau erhöll 1255 ett landområde mellan Sieg och Lahn och från honom stammar den ottonska linjen, som sedermera också fick landområden i Nederländerna och till vilken 1813 överfördes den ärftliga monarkin. På så sätt är Siegen ursprungsort för det nederländska kungahuset.

Den historiska delen av staden utvecklades ur det ursprungliga läget på vänstra stranden av floden Siegs dalgång. Genom krigshändelserna 1944/45 förstördes i stor utsträckning de medeltida korsvirkesbyggnaderna och bara de massiva historiska sakrala och profana byggnaderna kunde återuppbyggas efter kriget. Så är den äldsta ännu bibehållna kyrkobyggnaden Martinikyrkan, som har fått sitt nuvarande utseende genom en ombyggnad runt 1515. Arkeologiska fynd visar emellertid att här fanns en föregångare redan under frankisk tid. En golvmosaik i det norra sidoskeppet dateras till 900-talet.

Bilden av Siegens historiska centrum präglas av två byggnader: Nikolaikyrkan, (som tidigare var stadskyrka och tjänade som gravkapell för furstarna av Nassau. Denna byggdes under 1200-talet och huvudbyggnadens sexkantiga form är unik i Tyskland.) och till höger om kyrkan stadens historiska rådhus, Krönchen.

Den enda kyrkan från barocktiden är Marienkirche, som tillkom 1702 - 1725.

De båda slotten i Siegen bär också vittnesbörd om den nära släktskapen med huset Nassau - Oranien: det nedre slottet (das untere Schloss) med dess tre flyglar byggdes 1695 - 1720 som residens åt den evangeliske fursten av Nassau-Siegen. Ursprunget till detta slott utgörs av den 1669 byggda furstegriften. Vid en brand 1695 förstördes övriga byggnader och med griften som utgångspunkt byggdes det nya slottet. Under andra världskriget skadades slottet kraftigt och vissa delar av det blev inte återuppbyggda.

Det andra slottet i staden (das obere Schloss) byggdes under 1200-talets början och var residens för den grevliga ätten Nassau och från 1623 för den katolska grenen av ätten. Idag hyser det Siegerlandmuseet, vars främsta dragplåster är Rubenssalen med åtta originalmålningar av barockmålaren P. P. Rubens, som föddes i Siegen 1577. Runt slottet finns en park, där det på söndagarna hålls omtyckta och välbesökta konserter.

Stadt Siegen - Referat für Medien- und Öffentlichkeitsarbeit

Föregångaren till Kreuztal (ca 33 000 inv.) var den nuvarande byn Ferndorf, som är känd sedan 1067. Centrum i staden uppstod runt en vägkorsning 1830, vilken i allt större omfattning drog till sig industrier. Den viktigaste anledningen till stadens framväxt var byggandet av järnvägslinjer, som korsades i Kreuztal.

Beroende på mineralbrytningen i området och den härmed sammanhängande utvecklingen av järnbearbetningen kom byarna i området att ändra struktur, genom att industrin blandade sig med det tidigare bondesamhället. Detta gjorde, att åtminstone en del av befolkningen kunde frigöra sig från bindningarna till de grevliga godsen samtidigt som det utgjorde en drivkraft för byarnas tillväxt och utveckling. Allteftersom adelssläkterna förlorade inflytande, övergick större delen av deras områden till furstendömet Nassau-Oranien för att så småningom tillföras Preussen.

Mineralbrytningen hade sin största betydelse under 1600- och 1700-talen men försvann helt och hållet i och med stängningen av den sista gruvan 1927. Fortfarande är dock metallindustrin den mest dominerande industrin i staden, men vid sidan av denna har de båda bryggerierna Eichen och Krombach utvecklats till en betydande ekonomisk faktor.

Till stadens sevärdheter hör slottet Junkernhees, en renässansklenod, som hör till de äldsta och mest betydande världsliga kulturminnena i Siegerland. Det är efterföljare till en tidigare vattenborg byggd 1523. Korsvirkesgaveln tillkom 1698.

Bland kyrkorna kan speciellt två nämnas, den i Ferndorf och den i Krombach. Kyrkan i Ferndorf (tidigare St. Laurentius) byggdes under första hälften av 1200-talet. Det är en senromansk treskeppig hallkyrka i westfalisk stil med framskjutande västtorn. Kyrkan i Krombach (tidigare St. Ludgerus, t.h.) är en enkel senromansk hallkyrka med kraftigt västtorn. Predikstol och altare är från 1700-talets andra hälft. Kyrktornet försågs 1706 med en avrundad huva, sedan ett blixtnedslag hade förstört tornet.

www.kreuztal.de 

Den som har vägarna förbi kurorten Bad Berleburg (ca 22 500 inv., varav i själva staden omkr. 8 100) bör inte försumma att se närmare på stadens medelpunkt, det mycket väl bibehållna barockslottet, som fortfarande bebos av den furstliga familjen. I slottsmuseet kan man se delar av den furstliga konstsamlingen, ett stort urval vapen, jaktutrustning och uniformer. Speciellt sevärd är den rikliga samlingen av porslin och graverade glas från tyska 1700-talsfabriker.

www.bad-berleburg-tourismus.de

I den lilla staden Bad Laasphe (ca 16 000 inv.) bör inte den tekniskt intresserade försumma att besöka det "internationella radiomuseet Hans  Necker", där man visar upp en enastående samling av historiska radioapparater, som ger en omfattande överblick över radions utveckling och tekniska historia. Samlingen omfattar ca. 3.000 apparater, av vilka 1.000 är permanent utställda.

Staden Freudenberg (ca 18 600 inv., varav i själva staden omkr. 5 000) är i gamla stan  husbyggnadstekniskt en kvarleva från 1600-talet. Efter branden 1666 byggdes staden upp igen och det är denna återuppbyggnad som sätter sin prägel på stadens gamla delar. Mångfalden av korsvirkeshus från denna tid är ovanlig i tyska städer och staden har förlänats omdömet "skyddsvärd" och tagits upp i förteckningen över "byggnadsminnen av internationell betydelse".

www.freudenberg-stadt.de 

[Upp]