Essen

Essen (ca 586 700 inv.) är delstatens tredje största stad och känd från ca. 800, då ett benediktinerkloster med tillhörande kyrka grundades på den plats, där idag basilikan St. Ludgerus ligger. Från klostret Werden kommer de handskrifter omkr. 900, vilka är bland de första litterära bevisen för ett germanskt språk. Detta kloster utvecklades till ett kulturellt centrum i det dåvarande riket. Under de kommande århundradena skulle olika kloster och deras abbotar och abbedissor komma att spela en stor roll för Essens utveckling. Under andra hälften av 1400-talet påbörjades den industri, som sedan blev ett av kännetecknen för staden, tillverkning av vapen och redan 150 år senare hade man tillverkat en ansenlig mängd gevär och pistoler. Genom ett beslut 1803 bestämdes att alla andliga furstendömen skulle upphävas och således sekulariserades stiftet Essen och abbotsdömet Werden. 1826 inträffade den händelse, som kom att bli avgörande för stadens utveckling: Alfred Krupp (14 år) övertar sin avlidne fars gjutstålsfabrik, som härefter utvecklas till att bli världens största koncern, där redan 1864 en dryg femtedel av stadens innevånare arbetade. Från samma tid stammar också en annan man, Karl Baedeker, som började ge ut sina världsberömda resehandböcker, som fortfarande utkommer under hans namn och har blivit ett begrepp inom resehandboksbranschen. Stadens utveckling genom Kruppkoncernen och dess betydelse för produktionen av krigsmateriel gjorde den till ett huvudmål för de allierades bombningar. Efter 272 angrepp hade 90 % av innerstaden och 60 % av stadens övriga områden förstörts. Den första svåra tiden efter kriget leddes staden av sin överborgmästare Dr. Gustav Heinemann, som senare blev Förbundsrepublikens tredje president (1969 - 1974). Under krisen för kolgruvorna 1958 - 1973 ställs driften vid alla gruvor utom en in. I den kvarvarande, Zollverein, fortsätts driften till 1986, då också den avvecklas. Under det att de först nedlagda gruvorna helt raserades, k-märktes den sista och byggnaderna behölls tack vare deras stora betydelse inom industriarkitekturen. Under senare år har området omvandlats till ett kulturcentrum av hög kvalitet.

Efter att tidigare ha haft en industriell tyngdpunkt inom kol och stål har efter kriserna gjort att man satsat på helt andra industrier och tekniker. Nu spelar områden som design, naturliga resurser (vilket innebär energi-, vatten-, och miljöekonomi), medicin och hälsa, information och kommunikation en stor roll. Essen är också känd genom sin mässa, som intar en framskjuten plats i konkurrens med alla andra tyska mässtäder.

Till stadens sevärdheter hör den ovan omtalade St. Ludgerusbasilikan, byggd på grundmurarna efter den 796 grundade klosterkyrkan. Kyrkans skattkammare är av stort kyrkohistoriskt värde.

Stadens domkyrka skadades svårt under kriget men kunde efter reparation återinvigas 1958 och har nu samma utseende som i början av 1300-talet. Oskadat under kriget förblev det åttkantiga tornet från 1000-talet. Grundstenen till kyrkan utgörs av fundamenten till den första stiftskyrkan i Essen från omkring 850. I kyrkan finns den värdefullaste kyrkoskatten från ottonsk tid, den tusenåriga gyllene madonnan, västerlandets äldsta Mariabild i helfigur.

Luciuskyrkan byggdes under första hälften av 1000-talet och var den första kyrkan i Tyskland, som inte var beroende av ett kloster. Det är således den äldsta församlingskyrkan norr om alperna. I den romanska salskyrkan kan man i koret se rester av fresker från 1000-talet.

Slottet Borbeck är ett omkr. 1360 byggt vattenslott med en 42 ha stor park. Under 1740-talet byggdes det om, så att det fick sin nuvarande senbarocka form. Slottet tjänar numera bl.a. som utställnings- och konsertlokal och är också hemvist för Folkwang Musikschule.

Essens yngsta stadsdel, Kettwig, inkorporerades 1975 och har fortfarande karaktären av en liten stad med talrika korsvirkesbyggnader från 1600 - 1800-talen, där man också bevarat de vinkliga gränderna. Sevärda är här också de många ytterdörrarna från rokoko- och empirtiden.

Till sevärdheterna hör också Margarethenhöhe, ett bostadsområde som byggdes efter mönster av en engelsk trädgårdsstad. Området tillkom under tiden 1910 - 1931 efter donation av Margarethe Krupp. En promenad genom de små pittoreska gatorna är att rekommendera.

www.essen.de 

[Upp]