Bochum (ca 396 100 inv.)
är känt sedan 800-talet, då Karl den Store lät bygga en riksgård, just där
två viktiga handelsvägar korsades. Denna plats är nu stadens centrum.
Omnämnd under sitt nuvarande namn blev Bochum först 1041och stadsrättigheter
fick man inte förrän 1321. I likhet med i andra städer i området var det
kolbrytningen, som utgjorde grunden för stadens tillväxt. Samtidigt växte
också den industri ut, som förknippades med kolet, stålindustrin. Genom att
inkorporera närliggande orter växte Bochum snart till att klassas som storstad
och redan vid sekelskiftet 1900 hade man över 100 000 innevånare.
Befolkningssiffran steg sedan under de närmaste 30 åren, så att den 1929
redan hade hunnit över 300 000. På grund av de många industrierna, som var
involverade i den tyska krigsindustrin, utgjorde Bochum ett av de främsta
målen för det allierade bombflyget, så när de amerikanska styrkorna
marscherade in i april 1945, såg de en fullkomligt förstörd stad framför
sig. Efter kriget fanns fortfarande 17 fungerande kolgruvor, som till största
delen lades ned under 60-talet; den sista så sent som 1973. I stället hade
bilindustrin tagit över genom Opel, som här lät bygga en filialfabrik. 1965
öppnades Ruhrområdets första universitet, som nu har över 32 000 studenter,
varav ung. 25 % studerar ekonomi och juridik. Dessutom finns ett antal
fackhögskolor inom framför allt tekniska discipliner. 1975 växte Bochum
ytterligare, sedan staden Wattenscheid inkorporerats som en följd av den
kommunala nyindelningen i delstaten.
Problemen med stadens sevärdheter är att de allra flesta
förstördes under andra världskrigets bombningar och det som återstår av de
tidigare byggnaderna är vissa delar, som man har använt sig av vid
återuppbyggnaden. Stadens äldsta kyrka är St. Peter och Paul, vars historia
går tillbaka till Karl den Stores tid. Den ersattes under 1000-talet av en
stenkyrka, som förstördes i den stora stadsbranden 1517. Det gamla romanska
koret användes vid en nyuppbyggnad, som var klar 1547. Nästa stora
restauration skedde efter världskriget, då kyrkan byggdes upp som treskeppig
hallkyrka i westfalisk gotikstil. I kyrkan finns talrika konstskatter från
olika epoker, en romansk dopfunt från tiden omkring 1175 och ett högaltare
från 1352.
Den äldsta protestantiska kyrkan i innerstaden är
Pauluskyrkan, som tillkom i slutet av 1650-talet, sedan villkoren i westfaliska
freden stadgade, att kyrkor skulle finnas också för protestanter. Den
ursprungliga renässanskyrkan brann upp 1943 så när som på de grundläggande
murarna, men återuppbyggdes snabbt efter krigets slut.
Stadens äldsta bevarade bostadshus, inte långt från St.
Peter och Paul, tillhörde under 1600-talet en prästfamilj. Under 1700-talet
övergick det till att användas som brygghus och årtalet 1777, som finns på
fasaden gäller som det år, då bryggeriet grundades.
Stadt Bochum, Presseamt
[Upp]