Mönchengladbach

Mönchengladbach (ca 266 600 inv.) och området däromkring erbjöd redan under äldre stenåldern gynnsamma betingelser för en bosättning. De äldsta spåren återfinns i stadsdelen Rheindahlen och härrör från neandertalarnas tid. Tusentals fynd har gjorts och visar på en längre tids närvaro. Gruvan Dreesen blev därigenom en av Mellaneuropas mest betydande fyndplatser för forskningen om denna tid. Under den yngre stenåldern bosatte sig människorna i stadens södra områden, där mer än 100 fynd har gjorts. Från järnåldern finns bevisligen såväl enskilda gravar som hela gravfält. Bevis för att romarna har bott inom stadens område finns från tiden för Kristi födelse, bl.a. två gravar med beväpnade män, som tillhörde den inhemska befolkningen. Vidare finns något senare kvarlämningar efter en bosättning, krukmakerier m.m. De romerska gårdarna försvann i mitten av 200-talet, varefter ängar och skogar tog överhanden. Under 600- och 700-talen slog sig franker ned i området och bildade små bosättningar och som vanligt på den tiden, lät man bygga en kyrka på den högsta kullen. Här finns ännu församlingskyrkan. Då nu ärkebiskopen och en av abbotarna sökte efter en plats för ett nytt kloster och klosterkyrka, var den tilltänkta platsen redan upptagen och man fick lov att bygga på ett lägre beläget ställe. Detta blev sedan ursprunget till den bosättning, som sedan planmässigt genomfördes. Under 1100-talet anlade de norr om kyrkan en marknadsplats, dit de lockade hantverkare och andra yrkesutövare, som fick hus runt om marknadsplatsen. När sedan Gladbach omkring 1365 blev stad, byggdes samtidigt också en stenmur omkring den.

1794 kunde man förutse, att de franska revolutionstrupperna snart skulle inta områdena på Rhens vänstra sida och fästningen Jülich överlämnades till dem. Påföljande dag marscherade de franska trupperna i staden, som nu ställdes under fransk lag. Detta innebar också, att de franska religionslagarna skulle gälla för området och i förlängningen, att klostret, som hade varit verksamt i nästan 1000 år, skulle upplösas. Den egentliga industrialiseringen började i Mönchengladbach i mitten av 1800-talet med inrättandet av ett spinneri och väveri i en mekaniserad fabrik, vilket innebar början till slutet för alla handväverier. Efter ca. 50 år fanns ung. 1/3 av alla väverier i Rhenlandet och Westfalen i Mönchengladbach. Vid sidan av textilindustrin intog också metallindustrin och pappersindustrin betydande platser. Den första tidens små verkstäder utvecklades till stora maskinfabriker.

Mönchengladbach har ett flertal sevärda byggnader, däribland den s.k. Münster, en romansk basilika med en i öst anslutande gotisk korhall. Kyrkan är den tredje på samma plats. Strax före 1200 påbörjades fasaden till västra tornet, som i början av 1300-talet infogades i det nya treskeppiga långhuset. Ytterligare delar av kyrkan tillkom senare. Av kyrkans medeltida inre finns inget kvar och delar av dess yttre skadades svårt under andra världskriget. Kvar finns dock från andra hälften av 1200-talet det s.k. bibelfönstret, där man kan se scener ur Gamla och Nya Testamentet. Detta räknas som ett av de mest betydande medeltida glasmålerierna i Rhenlandet.

974 grundade ärkebiskopen av Köln det ovannämnda klostret, av vilket det återstår endast några rester av det ursprungliga klostret. Den östra flygeln är från medeltiden, under det att rådhuskällaren dateras till första hälften av 1300-talet. 1835 inköptes klostret av staden och används sedan dess som rådhus. Under andra världskriget förstördes det nästan helt men har sedan dess återuppbyggts.

Öster om rådhuset finns den gotiska kyrkan St. Maria Himmelsfärd, vars äldsta delar torde stamma från slutet av 1200-talet. Andra delar tillkom under tiden 1469 - 1533. I kyrkans närhet finns delar av den gamla stadsmuren bevarade, som utvisar den medeltida stadens gränser.

Det mest betydande kännetecknet på adlig bostadskultur vid Niederrhein är slottet Rheydt, beläget vid floden Niers. Slottets föregångare, som sträcker sig tillbaka till 900-talet, finns till viss del bevarade i det flera gånger om- och tillbyggda slottet. Under 1500-talets andra hälft byggdes vattenborgen om till ett slott i delvis italiensk renässansstil. Sevärd är innergården med loggia och riklig utsmyckning med skulpturer. Delar av slottet används för att härbärgera stadens museum.

Barockslottet Wickrath (i stadsdelen med samma namn) byggdes i mitten av 1700-talet. Anläggningen består av två byggnader framför den tidigare huvudbyggnaden, som revs 1859 på grund av dess fallfärdighet. De båda byggnaderna är utsmyckade med allegoriska skildringar. Den västra flygeln, som nyligen har restaurerats, präglas av sin inredning med bl.a. riklig takornamentik i stuck. Den östra flygeln tjänar delvis som stall.

www.moenchengladbach.de 

[Upp]