Solingen
(ca 163 600 inv.) är känd över hela
världen som knivarnas och saxarnas stad och själva stadsnamnet har blivit ett
skyddat varumärke för dessa produkter. Vad man som turist bör tänka på, är
att staden inte hör till Ruhrområdet
utan till Bergisches Land med allt vad det innebär i fråga om natur.
Redan under sen medeltid fick staden sitt rykte som
tillverkare av klingor till svärd och värjor och under 1500-talet hörde
vackert utsmyckade värjor till de statspresenter, som förärades europeiska
furstar. Numera har dessa ersatts av tillverkningen av knivar och gafflar. Under
de senaste årtiondena har strukturen hos Solingens industri ändrats, då den
industri, som tillverkar knivar och saxar, inte har samma betydelse som under
50-talet, även om ca. 90 % av de företag, som tillverkar bestick, hör hemma i
Solingen. Andra industrier som kommit till under denna tid är industrier för
tillverkning av aluminiumfälgar, biltillbehör, kaffemaskiner, paraplyer m.m.
Här tillverkas också en i Tyskland omåttligt populär produkt, sega björnar
(Gummibärchen).
Solingen ligger i en traditionell hantverks- och
industriregion med en företagsstruktur bestående av övervägande
medelklassföretag med hög utbildningsgrad hos de anställda. Att Solingen är
en gammal industristad, syns knappast i stadsbilden. Ett historiskt centrum får
man också leta förgäves efter, eftersom staden består av en sammanslutning
av flera mindre städer och orter och däremellan dalgångar, som utgör de
gröna lungor, som delar upp staden i mindre avdelningar. Tack vare detta har
Solingen blivit en "överskådlig storstad", vilket också kanhända
har bidragit till att den anses som en av de säkraste storstäderna i Tyskland
vad beträffar trafik och kriminalitet.
Bland stadens sevärdheter finns givetvis sådana som
påminner om hantverkstraditionen. Det dialektala ordet "Kotten"
betyder normalt ett mindre hus (Kate) för bönder, men i Solingen är det
namnet på en verkstad med sliperi, där man alltsedan sent 1300-tal har arbetat
med hjälp av vattenkraft. Dessa verkstäder hade sin blomstringstid under
1600-talet men förlorade sin betydelse, när ångmaskiner och elektromotorer
gjorde verkstäderna oberoende av vattnet. Hur man slipade under dessa äldre
förhållanden, kan man se i Balkhauser Kotten, en museal verkstad med den gamla
vattenmekaniken.
I stadsdelen Gräfrath finns ett museum inhyst i en
tidigare klosterbyggnad från 1700-talet, där man visar upp samlingar av
bestick, stick- och huggvapen samt klippverktyg från alla tidsepoker och
kulturer. I stadsdelen finns den historiska stadskärnan väl bevarad med hus
från 1700- och 1800-talen och den reformerta kyrkan från 1689. Sevärt är
också klosterkyrkan St. Maria Himmelsfärd med tre barockaltare från tidigt
1700-tal i original.
Stadsdelen Burg an der Wupper var under medeltiden
huvudstad i Bergisches Land och säte för grevens av Berg regering. I slottet
finns nu ett museum inhyst, som visar regionens historia, de medeltida
innevånarnas liv och bostadsförhållanden. Stadsbilden präglas av
korsvirkesbyggnader och vinkliga gränder. Från den nedanför slottet belägna
orten kan man nå slottet bekvämt med en linbana. Det grevliga slottet tillkom
under 1100-talet och restaurerades runt 1900. Från slottsberget har man en
vacker utsikt över det omgivande landskapet.
[Upp]
