Oberbergischer Kreis

Det är lätt att tro, att området skulle ha fått sitt namn efter det bergsområde, som finns här. Även om bergen är typiska för ett landskap med medelhöga berg (150-500 m) och många djupa dalar, har de inte bidragit till namngivningen, utan det handlar om ett historiskt namn. Det erinrar om att delar av området tillhörde hertigdömet Berg och att greven av Berg regerade över det. 1932 förenades två mindre områden och man beslöt sig då för att anta namnet Oberbergischer Kreis efter den historiska förebilden. Efter den nya kommunindelningen 1975 består området av 13 städer och kommuner, där förvaltningstyngdpunkten ligger i Gummersbach.

Gummersbach (ca 54 000 inv.) är känt sedan 1109 och blev bekant som en plats för handel och hantverk. Denna inriktning satte sin prägel på den framtida religiösa och kulturella utvecklingen, då man tidigt anammade Luthers läror och framgångsrikt kämpade emot den därpå följande motreformationen. Under 1700-talet anslöt man sig till upplysningstidens tankar och lät inrätta en högre skola, som finansierades av bönderna i de olika församlingarna. Under denna tid påbörjades också byggnationen av representativa bostadshus i församlingen. Den franska tiden betydde trots den korta tiden ett kraftigt ingrepp i den traditionella ordningen. Befolkningen splittrades i för och emot Napoleon. På grund av allt högre skatter och utskrivningar till den franska hären ökades oppositionen mot det franska styret och utmynnade i ett uppror 1813. Åren under 1800-talets första del präglades av ekonomisk stagnation inom framför allt den industri som baserades på bearbetningen av järn. 1857 tillerkändes staden stadsrättigheter. Under kejsarrikets tid förvandlades Gummersbach till en stad med en småstads centrum, stora industribyar och liksom tidigare lantligt präglade samlingar av bostadshus. Samtidigt byggdes stadens infrastruktur ut och representativa offentliga byggnader uppfördes. Denna period av uppsving avbröts i och med första världskrigets utbrott. Den allmänna arbetslösheten efter kriget märktes också i Gummersbach och allt flera, framför allt utanför den egentliga stadskärnan, anslöt sig till den nya nationalsocialistiska politiken. Tack vare arbetsmarknadsmässiga åtgärder var arbetslösheten avskaffad 1935 och industrierna arbetade för högtryck. Stadens geografiska läge gjorde, att den inte nämnvärt skadades under kriget och många tog sin tillflykt hit bort från de mera utsatta industristäderna. Detta medförde, att bostadssituationen efter kriget var krisartad och inte började förbättras förrän under 1950-talet. Under resten av seklet förändrades stadens industriella liv genom att vissa industrigrenar (t.ex. textilbranschen) på grund av det internationella läget måste upphöra, medan andra växte i betydelse. Till dessa hör tjänstesektorn, som kom att utbyggas kraftigt.

Bland stadens och omgivningens mest sevärda byggnader befinner sig flera kyrkor. I stadscentrum ligger den s.k. "Oberbergischer Dom", som är en romansk treskeppig pelarbasilika från mitten av 1100-talet. Under 1400-talet utvidgades den med ett tvärskepp, i vars valv och kor man kan se restaurerade sengotiska målningar.

I stadsdelen Lieberhausen kan man se den lilla senromanska pelarbasilikan "Bunte Kerke" med dess breda mellanskepp. Kyrkan, som till det yttre är vitstruken, överraskar inne med restaurerade vägg- och takmålningar, som har gett kyrkan dess namn.

I stadens omgivningar kan man hitta ytterligare sådana småkyrkor med målningar från samma period.

Bilder från Stadt Gummersbach

Staden Wipperfürth (ca 23 200 inv.), belägen i floden Wuppers dalgång, är den äldsta staden i regionen. Sitt namn har den fått genom att floden på denna plats hade ett vadställe (Furt), där man kunde passera till andra sidan. Man antar, att de första bosättningarna kom till vid denna plats, eftersom det redan 400 f. K. fanns kelter i området. Man vet emellertid inte mycket om stadens uppkomst före 1100-talet, även om man på grund av den förhållandevis stora ytan misstänker, att Wipperfürth fanns till redan under 800-talet. Från 1100-talet börjar anteckningarna i stadens historia att belysa utvecklingen. Detta hänger delvis samman med den närmare förbindelsen med länsherrarna, riddarna "von Berg", vilket senare också kom att bli deras namn. Denna släkt hörde till de mest ansedda i trakterna norr om Rhen.

1215 utnämndes Wipperfürth till första stad i grevskapet Berg genom att medborgarna befriades från alla pålagor gentemot länsherrarna. Staden var alltsedan sin första tid omgiven av en stadsmur, som dock försvann i samband med den sista stora branden 1795. Vissa rester finns fortfarande kvar. Dagens stadskärna motsvarar i sin form den som fanns under 1300-talet. Trots att staden på grund av många bränder och krigshandlingar har lidit svårt, har dess innevånare alltid byggt upp den på nytt. Det ur trafiksynpunkt sett gynnsamma läget medförde, att staden under en period berördes av alla krig, där Tyskland var involverat.

Idag är Wipperfürth en stad med en sund handelsstruktur med företrädesvis medelstora industri- och hantverksföretag och också ett prestationsdugligt lantbruk. De flesta industrierna finns inom sektorerna elektroteknik, bearbetning av plaster, metall och papper. Härtill kommer också tjänstesektorn, som utvecklats starkt under 1900-talets sista årtionden.

Till stadens sevärdheter hör församlingens huvudkyrka, som är den mest betydande kyrkobyggnaden i regionen. Kyrkan, som arkitektoniskt är likt St. Apostelkyrkan i Köln, är byggd i romansk stil före stilförändringen till gotik. Den 57 m höga tornspetsen tjänade under medeltiden som orienteringspunkt för vägfarande ur alla riktningar. Man tror att kyrkan byggdes före 1189 och renoverades och förändrades 1868 - 1876.

Bland övriga äldre hus kan nämnas Gasthaus Penne, Gamla stadshuset och Karl-Josef-Haus, vilka alla tillkom före den sista storbranden 1795. Även i byarna runt omkring finns ett stort antal äldre välbevarade hus och kyrkor.

www.wipperfuerth.de

Radevormwald (ca 25 400 inv.) omnämndes skriftligen första gången 1316 under beteckningen "Rodung vor dem Walde" (det röjda landet före skogen) och hör till de äldsta städerna inom regionen. Staden hade genom tiderna många motgångar att övervinna: i mitten av 1300-talet var det pesten, som så gott som helt och hållet avfolkade orten, därefter tre stora bränder som nästan fullständigt förstörde staden. Men framför allt var det trettioåriga kriget, som förde med sig svår hemsökelse. Soldater från alla arméer kom och plundrade, brandskattade och mördade befolkningen och endast en mindre del av innevånarna överlevde denna tid. Speciellt hårt drabbades trakten av Ludwig XIV:s erövringskrig. Inte heller den franska revolutionen och Napoleons krig gick staden spårlöst förbi.

Den uppgång i stadens utveckling, som satte in efter de tidigare krigen kunde inte fortsätta ohämmat. De båda världskrigen förorsakade ånyo stora skador, men åter igen byggdes staden upp och av förstörelsen under andra världskriget märks numera inget. Staden har en differentierad industri med en blandning av små, medelstora och stora industrier och är inte beroende av någon enskild bransch.

På grund av de många krigen och bränderna, som har hemsökt staden, är det svårt ett ange äldre bebyggelse av värde. Dock finns några museer, som visar stadens historia och delar av dess industri.

www.radevormwald.de

[Upp]