Norra Harz

Langelsheims (ca 12 200 inv.) historia går tillbaka till den germanska tiden, även om man har hittat fynd från den yngre stenåldern. Skriftligt belagd är orten från 1016 fast under olika namn. Det nuvarande skrivsättet kommer inte förrän 1792. Tack vare den ekonomiska betydelsen utsågs Langelsheim till säte för ett furstligt ämbetsverk. Utvecklingen till stad, som präglas av industri, småindustri och hantverk, har fortsatt, varvid också lant- och skogsbruk har haft en viss betydelse. Skog, vatten och mineralfyndigheter i förening med goda trafikförbindelser ledde till ett uppsving för malmbrytningen i Harz.

Langelsheim har två stadsdelar, som specifikt är inriktade på turism: Lautenthal och Wolfshagen

Största stad i området är Goslar, som behandlas på annan plats.

Oker (ca 6 200 inv.) är en stadsdel till Goslar, belägen mitt i naturen. Här finner man på en liten yta skogsområden, flodlandskap, dinosauriefossiler, men också industriområden, jordbruk och klipplandskap. Mera känd än orten är floden med den uppdämda sjö, som levererar vatten till stora delar av slättlandet. (Se mera under Schulenberg.)

Vienenburg (ca 10 600 inv.) vid nordranden av Harz är en av de många inkörsportarna till bergsområdet. Från att tidigare ha varit en typisk lantbruksstad har den under senare tid utvecklats till en omtyckt rekreationsplats. Härtill bidrar inte minst rekreationsområdet Vienenburger See och det skogrika området alldeles i närheten.

Till stadens sevärdheter hör klostergodset Wöltingerode, där man också kan besöka bränneriet, där man tillverkar bl.a. olika likörer. I staden finns också Tysklands äldsta bevarade järnvägsstation med järnvägsmuseum.

Bad Harzburg (ca 21 800 inv.) har sitt ursprung i en hednisk offerplats, där man tillbad guden Krodo, som bl.a. var hälsans och fruktbarhetens gud. I mitten av 1000-talet uppfördes borgen Harzburg, som tjänade som skydd för kejsarborgen i Goslar och inte mindre viktigt, Rammelsberg, där man bröt guld och silver. Året 1569 var av stor betydelse för den framtida utvecklingen i staden. Vid foten av berget upptäcktes en källa med salthaltigt vatten, som kunde användas för att utvinna salt, den tidens guld. 1820 användes för första gången källan för salta bad. Sedan man lagt ned saltutvinningen 1851, byggdes badinrättningar och kurhotell i de gamla saltverksbyggnaderna. 1891 fick man så tillåtelse att kalla orten Bad Harzburg, som egentligen bestod av tre mindre orter, som växt samman. Idag hör staden (stadsrättigheter 1894) till de vackraste inlandsbadorterna i Nordtyskland med många anrika pensionat och kurparker.

Staden har ett klimatmässigt gynnsamt läge vid Harz nordkant och detta tillsammans med de sju hälsokällorna utgör förutsättningarna för stadens existens. Närheten till Harz gör att det finns ett stort antal vandringsleder att välja mellan och den som hellre tar linbanan upp till bergets topp får se ett fascinerande landskap under sig. Har man för mycket pengar med sig, kan man lätt göra av med dem i stadens kasino.

Staden Ilsenburg (ca 9 700 inv.) är belägen vid foten av berget Brocken och nationalparken Hochharz mellan Bad Harzburg och Wernigerode. Det skyddade läget och de omkringliggande skogarna med en mängd vackra naturscenerier gör den till en populär rekreationsort samtidigt som den också är en ort med kultur. Staden ingår i "Romanska vägen".

Den lilla orten Drübeck, en av Ilsenburgs stadsdelar, har som främsta sevärdhet det tidigare klostret S:t Vitus. Drübecks historia är nära förbunden med klostrets och under medeltiden skyddades både ort och kloster mot angripare genom gemensamma befästningsanläggningar. Klostret var avsett för benediktinernunnor. Idag räknas klostret som ett av de mest betydande romanska byggnadsverken i området.

Blankenburg, Halberstadt, Quedlinburg och  Wernigerode återfinns på annan plats.

Önskar Du få ytterligare upplysningar om orterna ovan eller om andra orter inom området, vill jag gärna hänvisa till den svenska sidan hos www.harz-urlaub.de, som också har bidragit med karta och bilder på denna sida. 

Genom detta område passerar turistleden: Romanska vägen

[Upp]