Mecklenburgska östersjökusten

Kühlungsborn är den största Östersjöbadorten i Mecklenburg med övervägande havsvindar, som skapar ett typiskt öklimat. Sandstranden är ca. 6 km lång. Mellan Kühlungsborn, Heiligendamm och Bad Doberan kan man åka med "Molli" på den smalspåriga järnvägen (bredd 900 mm), en sträcka av 15,4 km.

www.kuehlungsborn.de 

Ett intressant läge har den lilla staden Ribnitz-Damgarten (även kallad Bärnstensstaden) på vägen mellan Rostock och Stralsund. Just utanför kusten ligger halvön Darss och ger upphov till s.k. strandsjöar, och Ribnitz-Damgarten ligger just vid södra änden av en av dessa. Detta gör att man på liten yta har ett mycket omväxlande landskap med skog, vatten och hedlandskap. Den näraliggande nationalparken utgör ett reservat för sällsynta växter och djur. Närheten till naturen betonas också genom det svampmuseum man öppnat. Förutom alla möjliga sorters svamp visar man också exotiska insekter och fjärilar liksom hur vilda djur lever. Från staden eller någon av de kringliggande småorterna kan man lätt göra utflykter i omgivningarna, både till fots och med cykel. Staden är också en omtyckt plats för fritidsseglare. Både i och strax utanför staden finns trevliga hotell och pensionat till en överkomlig kostnad.

Ett besök i staden bör också omfatta bärnstensmuseet, där man kan se olika typer av bärnsten, smycken och konstverk från skilda epoker. Möjlighet finns också att själv få arbeta med en bärnsten i en av museets verkstäder.

www.ribnitz-damgarten.de 

En annan inriktning har städerna Rostock och Wismar, som allt mer upptäcks av turisterna. Det samma gäller också Bad Doberan och mindre städer och byar. Här kan man mera ägna sig åt kultur och besöka de många sevärda byggnader som finns. Redan 1793 grundades här Tysklands första havsbad i Heiligendamm.

www.bad-doberan.de 

Till samma distrikt som Bad Doberan hör också kommunen Sanitz även om de ligger på var sin sida om Rostock. Sanitz kan ses som en ganska typisk mindre ort, som efter de senaste händelserna i Tyskland vuxit genom sammanslagning med omkringliggande byar och moderniserats. Orten som sådan finns omnämnd redan 1248 och fick så småningom betydelse för samfärdseln, då den låg vid högt frekventerade vägar. Ett minne från denna tidiga tid är den gamla bykyrkan från ca. 1250 med tidiga gotiska väggmålningar. Över 200 år är också bysmedjan, som fortfarande kan uppvisa gamla verktyg. Ortens nuvarande lockelse är annars den nära naturen med vidsträckta skogar, som har kvar sin karaktär av ursprunglighet genom att de hela tiden stått under skydd. Här finns väl utbyggda vandrings- och cykelleder, som man kan utnyttja på egen hand eller tillsammans med kunniga ledare. Kommunens svenskspråkiga hemsida ger ytterligare upplysningar.

Inte långt från Sanitz ligger mitt på Rostockheden den lilla orten Neu Wendorf omgiven av vackra skogar. Här har man verkligen stora möjligheter att koppla av från all stress och det är ändå bara 20 minuters resa in till Rostock. Ortens storslagna gods har byggts om till pensionat med tydlig inriktning att passa handikappade besökande.

www.gemeinde-sanitz.de

Inte långt från Neu Wendorf ligger Kölzow (ingår i kommunen Dettmansdorf, ca 1 100 inv.), som är känt sedan 1233. Ortens äldsta byggnad är den 1205 byggda fältstenskyrkan, som sedan fick en barock påbyggnad. 1983 återupptäcktes fresker från byggnadstiden. Kyrkan hör till de äldsta fältstenskyrkorna i Nordtyskland. Kommunen är en typisk landsortskommun med huvuddelen av innevånarna sysselsatta inom olika jordbruksgrenar. 1900 uppfördes ett bränneri för kornbrännvin, vilket var det enda i regionen. 2004 upptogs denna tradition igen genom en nyetablering. Nyrestaurerat är också det gamla godset i Kölzow, som numera är ett omtyckt hotell.

Wismar (ca. 46 000 inv.) är känt sedan 1229, då staden först omnämndes. Inte långt därefter förlade fursten Johann av Mecklenburg sin bostad till Wismar, som blev residensstad 1358. Tillsammans med Lübeck och Rostock slöt man 1259 ett fördrag, som skulle säkra handelsvägarna. Detta var början av Wismars tillhörighet till Hansan. 1276 påbörjades byggandet av stadsmuren, som senare kom att ha 5 stadsportar. Under 1300-talet byggdes stadens äldsta kyrka, Mariakyrkan, och Nikolaikyrkan påbörjades. 1404 påbörjades också St. Georgskyrkan. 1524 hade reformationen kommit till Wismar. 1632 intogs staden av svenska trupper och vid fredsslutet 1648 tillerkändes Wismar Sverige. Drygt 25 år efter freden belägrades staden av danska, brandenburgska och kejserliga trupper, varpå man tvingades att kapitulera. Härefter följde en kraftig utbyggnad av staden, så att den blev Europas största fästning. Under nordiska kriget måste Sverige 1716 överlämna Wismar till de nordiska allierade och året efter förstördes fästningsanläggningarna i enlighet med danskarnas krav. Under sjuårskriget erövrades staden av preussiska trupper 1757. 1803 lämnar Sverige staden i pant under 100 år till storhertigdömet Mecklenburg och när tiden har utgått, avstår man från att lösa in panten, varför Wismar införlivas med Mecklenburg för gott. Under andra världskriget utsattes staden för 12 luftangrepp och i det sista av dem, i april 1945, förstördes det gotiska kvarteret med bl.a. Mariakyrkan och Georgskyrkan. Resterna av Mariakyrkan, förutom tornet, sprängdes 1960.

Trots att staden blev illa åtgången under kriget, finns förvånansvärt många sevärda byggnader kvar. Till dessa hör "Alter Schwede", som byggdes omkring 1380. Under medeltiden fanns i bottenvåningen bostads- och affärslokaler och i våningarna ovanför lager. Sitt nuvarande namn, som skulle erinra om svenskarnas tid 1648 - 1803 i Wismar, fick huset först 1878, då en restaurangverksamhet flyttade in.

Stora torget är med sina 10 000 m² ett av de största i Nordtyskland. På dess norra sida återfinns rådhuset, vars sengotiska föregångares vänstra flygel rasade 1807. En återuppbyggnad i klassicistisk stil påbörjades 1817, varvid de fortfarande brukbara gotiska byggnadsresterna, bl.a. i källarvåningen, kom till användning. I rådhuskällaren finns en ständig utställning med bilder från staden och upplysningar om dess historia.

Schabbelhuset byggdes omkring 1570 som bryggeri och bostadshus åt den senare borgmästaren Schabbel. Det är en av de tidigaste renässansbyggnaderna i Östersjöområdet, vilken uppvisar den i Nederländerna vanliga materialkombinationen tegel med inlagd sandsten som utsmyckning. Här finns idag stadens historiska museum, vars samlingar och utställningar återspeglar hansestaden Wismars och den omkringliggande regionens kultur och historia. En av Nordtysklands största medicinhistoriska samlingar utgör ett av museets specialsamlingsområden. 

Det 37 m höga mellanskeppet i St. Nikolaikyrkan är det fjärde högsta i Tyskland. Dagens kyrka påbörjades under 1300-talet. Från början hade kyrktornet en smal takryttare, som föll ned under en orkan 1703. Genom att tornet rasade, förstördes också stora delar av den inre konstruktionen, som man ersatte med barocka element. St. Nikolaikyrkan utgjorde sjömännens och de resandes kyrka. 

Vattenporten är den sista av de fem stadsportarna, som ingick i en 4 m hög stadsmur. Porten, som tillkom omkring 1450 efter en tidigare port, uppfördes i sengotisk stil. Medan porten in mot staden uppvisar en typisk sengotisk trappstegsgavel, visar den omkring 1600 ombyggda norra gaveln formen av en triangel. Båda gavelfasaderna utsmyckas av två vapen. 

Fürstenhof var säte för de mecklenburgska hertigarna. Dess nuvarande utformning utgörs av två nästan rätvinkligt mot varandra stående flyglar. Den västra flygeln, det s.k. "Altes Haus", byggdes 1512/13 enligt sengotiska principer för utförande. "Neues Haus" byggdes 40 år senare i italiensk renässansstil och är rikt försett med kalkstens- och terrakottautsmyckningar. De tre våningarna skiljs från varandra genom figurklädda friser. En rik utsmyckning uppvisar också portalerna över inkörsporten. Från 1653 till 1802 tjänade Fürstenhof som högsta svenska domstol för de svenska besittningarna i Nordtyskland, den s.k. tribunalen.

www.wismar.de 

Upp