Hessen    

Namnet Hessen går tillbaka på ett germanskt stamnamn, chatterna, ett folk, som levde i det nuvarande norra och mellersta Hessen vid tiden före Kristi födelse och fram till slutet av 400-talet, då folkstammen började assimileras av de härskande frankerna.

Landet var emellertid bebott under lång tid dessförinnan, eftersom det hade ett gynnsamt klimat. Utgrävningar av gravfält har visat, att människor fanns här redan för 50 000 år sedan och nyare fynd har påvisat större bosättningar, som anses vara  ca 7 000 år gamla. Från tiden för Kristi födelse finns många fynd, som påminner om de romerska truppernas närvaro, eftersom man har funnit rester av såväl härläger som civila bosättningar. Området kristnades under 700-talet och en rad kloster grundades. Under medeltiden bildades ett stort antal grevskap, som genom sammanslutningar och arv kom att tillfalla de ludovingiska grevarna, som också var lantgrevar av Thüringen. 1292 bekräftades av kejsaren det nya lantgrevskapet Hessen som riksfurstendöme med Kassel som huvudstad. (Den sista grenen av huset Hessen regerade ända fram till novemberrevolutionen 1918.) Fram till reformationstiden hade Hessen blivit en makt, som väsentligt kunde påverka den tyska historien. Efter 1567 skedde flera uppdelningar av området genom arvskiften, vilket så småningom ledde till att två områden, Hessen-Kassel och Hessen-Darmstadt, blev de dominerande. 1803 upphöjdes det förra till kurfurstendöme under namnet Kurhessen under det att det senare 1806 blev storhertigdömet Hessen, sedan det gått in i Napoleons Rhenförbund. Efter Wienkongressen 1815 inträdde storhertigdömet i Tyska Förbundet i likhet med det av Rhenförbundet oberoende Kurhessen. I det tysk-österrikiska kriget 1866 stod Kurhessen på det förlorande Österrikes sida och annekterades av Preussen. Detta landområde samt ytterligare några utgjorde från 1868 den preussiska provinsen Hessen-Nassau. Storhertigdömet, som hade nära förbindelser med Ryssland, klarade sig bättre undan, eftersom Preussen inte ville riskera en konfrontation. Den norra delen av storhertigdömet kom från 1871 att ingå som en delstat i Tyska Riket. Den södra delen utgjorde under Weimarrepubliken Folkstaten Hessen. Efter andra världskriget bildades landet "Grosshessen" av de tidigare hessiska områden, som låg inom den amerikanska ockupationszonen. 1946 hölls en folkomröstning om en hessisk författning, som förutom att anta författningen också beslöt att ändra tillbaka namnet på området till Hessen med Wiesbaden som delstatshuvudstad. 

Till de mest framträdande problemen under 50- och 60-talen hörde Tysklands delning, som påverkade Hessen på två olika sätt: dels avskiljdes delstaten genom gränsdragningen från ett naturligt uppland och dels fick man ta emot ett mycket stort antal flyktingar. Under senare delen av 60-talet stabiliserades ekonomin och Frankfurt am Main växte fram som Tysklands finansmetropol samtidigt som stadens flygplats blev den viktigaste knutpunkten i den tyska lufttrafiken. Vid samma tid blev Frankfurt också känd i ett mindre smickrande sammanhang, när staden tillsammans med Berlin blev ett centrum för den utomparlamentariska oppositionen (Apo). Efter den tyska återföreningen engagerade sig delstaten kraftigt i den ekonomiska utvecklingen av grannstaten Thüringen. Under 90-talet gjorde sig den tyska ekonomiska krisen också i det annars blomstrande Hessen tydligt märkbar och arbetslösheten steg markant. Under senare år har emellertid denna trend vänt och Hessen har i förhållande till Tyskland i övrigt betydligt lägre arbetslöshetssiffror (6,9 %) med ungefär 2,5 % under riksgenomsnittet. Härtill bidrar framför allt norra Hessen, som har utvecklats kraftigt inom områden som logistik, vetenskap, forskning och turism. 

Det hessiska landskapet består av talrika områden med mellanhöga bergsområden, av vilka bekanta som Rhön, Taunus, Westerwald, Habichtswald, Odenwald och Spessart kan nämnas. Delstatens högsta punkt befinner sig i Rhön (Wasserkuppe 950 m). Till de största slättområdena hör Rhen-Mainområdet. Några av Tysklands mest kända floder har anknytning till Hessen: Rhen, Main, Weser, Neckar, Werra, Lahn, Fulda m.fl. Hessen har inga naturliga större sjöar, den största uppdämda sjön är Edersee i norra Hessen.

Den större delen av Hessens befolkning bor i de södra delarna av delstaten, framför allt inom Rhein-Main-området, men också i anslutning till städerna Wetzlar, Giessen, Marburg, Kassel och Fulda. Av befolkningen är ca 40 % protestanter, 25 % katoliker och en tredjedel uppger sig inte tillhöra någon trosinriktning.

Efter Ruhrområdet utgör Rhein-Main-området Tysklands industritätaste område med stora företrädare inom maskin- och fordonsindustrin, kemiska och medicinska industrier. Frankfurt/Main är speciellt känd inom bank- och försäkringssektorn och är också platsen för den tyska börsen. Kända orter inom bilindustrin är Rüsselsheim (Opel) och Baunatal (VW). Hessens största arbetsgivare är flygplatsen i Frankfurt med ca 60 000 anställda. Övriga stora arbetsgivare är de tyska järnvägarna, posten, Rewe (handelsföretag med tyngdpunkt inom livsmedel och turism) och Opel.

Hessen kan delas in i 14 turistiska områden: 1. Kassel med omgivningar, 2. Waldecker Land, 3. Werra-Meissner-Land, 4. a) Kurhessisches Bergland, b) Rotkäppchenland, 5. Waldhessen, 6. Marburg-Biedenkopf, 7. Lahn-Dill, 8. Regionen Vogelsberg-Wetterau, 9. Rhön / Fulda, 10. Westerwald-Lahn-Taunus, 11. a) Rheingau-Taunus, b) Wiesbaden, 12. Taunus  13. a) Frankfurt, b) Sevärdheter i Frankfurt, 14. Spessart-Kinzigtal-Vogelsberg, 15. Odenwald-Bergstrasse-Neckartal.

Kartan återgiven med vänlig tillåtelse av  www.reiseportal-hessen.de 

[Upp]