
GBD43/07©Landesvermessung und Geobasisinformation Brandenburg 2007
Regionen Oder-Spree är en av de största i Brandenburg och sträcker sig från Berlins stadsgräns till Frankfurt/Oder. Den omfattar 7 städer och 12 kommuner. Den är mycket rik på skogar och sjöar och har förutom orörd natur också historiska och kulturella sevärdheter att erbjuda.
Den ekonomiska utvecklingen och strukturen i regionen bestäms av det geografiska läget, nämligen närheten till Berlin och Polen. Utvecklingen har gått i tre olika riktningar: i närheten av Berlin är tyngdpunkten förlagd till gummi- och plastbearbetning, byggnadssektorn, logistik och service. I mellersta delen ligger tyngdpunkten på träförädling, livsmedelsindustri, förvaltning och jordbruk, medan gränsområdet uppvisar metall-, maskin- och återvinningsindustri liksom livsmedelsindustri. Bland de kända industrierna finns bl.a. däcktillverkaren Pneumant. Markanta ökningar kan märkas inom små hantverksbetonade företag. Speciellt gäller detta inom metall- och byggnadssektorn men också inom turism märks en tydlig ökning. Den sektor som har fått vidkännas den största minskningen är lantbruket, där under en tioårsperiod antalet sysselsatta har minskats med ca. 3/4. Många av dem som ägde jordbruk har måst skaffa sig andra inkomstkällor vid sidan om, t.ex. semester på bondgård, ridläger.
Områdets största stad är Frankfurt/Oder, som behandlas på en egen sida.

Strax utanför
Berlins stadsgräns ligger staden Erkner
(ca 11 800 inv.) som en övergång mellan huvudstaden och det skog- och
sjörika området, som med alla sina vandringsvägar erbjuder rika möjligheter
till avkoppling. För turisten är det en utmärkt utgångspunkt för
vandringar, däremot ger staden självt kanske inte så mycket, om man undantar
det museum, som tillägnats författaren Gerhard Hauptmann. Sevärd är också
den nygotiska Genesaretkyrkan från 1800-talets slut.
Platsen är annars känd från 1579, då den förekommer som en anteckning i en kyrkbok. Troligen har här bott folk tidigare, men det kan inte beläggas med dokument. Under 1700-talet invandrade bönder västerifrån och satte sin prägel på området. Den industriella etableringen i början av 1900-talet (tjära, bakelit och kullager) omöjliggjorde planerna på att göra en luftkurort av Erkner, som hade alla förutsättningar för detta. Under andra världskrigets slutstrider förstördes staden genom bombangrepp, som bara lämnade en bråkdel av husen kvar i beboeligt skick. Efter kriget byggdes framför allt bakelitverket ut, som bl.a. levererade råmaterial till karosserna för den östtyska bilen Trabant.
Något längre österut ligger Fürstenwalde (ca 33 300 inv.), som uppstod i samband med den tyska expansionen österut under 1200-talet. Det finns olika teorier om, hur namnet har uppstått, men den troligaste är den, att det är en förvanskning av ordet Furt med betydelsen övergångsställe (över ett vatten), alltså övergångsstället i skogen. Detta var nämligen en av de handelsvägar österut som användes. Staden är känd från 1272 och spelade stor roll som omlastningsplats för varor. Från denna tid är också resterna av en av stadens portar liksom ett torn. Efter ett överfall på staden, varvid domkyrkan brändes upp, byggde man en ny domkyrka 1446, som till stor del finns kvar ännu, även om en hel del har omändrats och byggts till. Under dessa århundraden hade staden en stor betydelse som biskopssäte, och detta var också anledningen till många av överfallen på staden. Under reformationstiden fick protestanterna allt större inflytande och domkyrkan överlämnades till dem. När så det trettioåriga kriget började, hemsöktes staden av soldater från olika enheter. Vid ett tillfälle bodde den svenske kungen i en av de dåtida gästgivargårdarna, numera "Zu den drei Kronen". Efter byggandet av Friedrich-Wilhelmkanalen började stadens betydelse som handelsstad att minska. I slutet av 1600-talet blir Fürstenwalde garnisonsstad och militären skulle sedan framgent bli av betydelse för staden. Ett ekonomiskt uppsving sker under 1870-talet framför allt inom den keramiska industrin och öltillverkningen.
Som en följd av den nya samhällsordningen 1933 förlades ett filialläger av koncentrationslägret Sachsenhausen hit och delar av industrin ställdes om till krigsindustri. I krigets slutskede blev staden bombarderad och förklarades som många andra städer för fästning, sedan befolkningen hade evakuerats. Sedan ryska armén hade marscherat in, återstod inte många av stadens kulturella minnesmärken. Kort efter inmarschen inrättade man i strid mot de allierade besluten ett interneringsläger i en stadsdel, där man kvarhöll över 10.500 människor i alla åldrar. En minnessten i anslutning till lägrets massgravar påminner om denna händelse. Av naturliga orsaker kom denna manifestation inte till uttryck förrän efter 1989.
Under åren efter krigets slut kunde industrin åter
byggas upp inom de områden som dessförinnan hade varit av betydelse för
regionen som t.ex. däcktillverkning.
På grund av de många krigshändelser som ägt rum i staden och dess omgivningar finns inga gamla kulturbyggnader kvar i sin helhet utan allt har återuppbyggts senare, även om det har skett på en tidigare grund. Så har skett med Mariakyrkan från 1400-talet och rådhuset, som först byggdes 1511.
Beeskow med ca.
8 500 innevånare ligger mitt i
ett nästan idylliskt landskap omgivet av många vackra sjöar. Floden Spree
flyter genom staden och ger den karaktär.
Som vanligt i dessa trakter var området
först befolkat av slaviska folkstammar. De äldsta fynden efter en tysk
bosättning dateras till ca. 1250, varför man brukar ange 1253 som årtal
för
stadens grundande. Ett första omnämnande i skriftlig form finns från 1272. I
slutet av 1300-talet påbörjas byggandet av St. Mariakyrkan, vilket sträckte
sig fram till 1511. Åren därpå utbryter en storbrand, som lämnar endast ett
hus kvar och kyrkan får stora skador. Under trettioåriga kriget drabbas
Beeskow på samma sätt som andra orter i omgivningen. Inte heller det andra
världskriget lämnade staden orörd. De retirerande tyska styrkorna sprängde
bron över Spree efter sig till ingen nytta. Två dagar senare stod Röda Armén
i staden.
Beeskows medeltida byggnadssätt är
fortfarande tydligt. Stadens centrum omges av stadsmuren på tre sidor, den
fjärde skyddas av Spree. I staden finns ett flertal torn, några med anknytning
till stadsmuren, andra inte. Redan på långt håll ser man St. Mariakyrkan, som
bildar en medelpunkt i staden. Mittemot kyrkan kan man se ett hus, som till sina
äldsta delar skall härstamma från slutet av 1400-talet.
Vid Oder ligger också Eisenhüttenstadt (ca 35 400 inv.), en stad som grundades 1950. Orten är emellertid känd sedan tidigare, dock under andra namn. Under 1200-talet grundades Fürstenberg som en stad för skeppare, korgmakare och glasblåsare. Härtill kom också det 1316 grundade Schönfliess som till övervägande delen sysslade med jordbruksprodukter. Under senare tid utvidgades glasindustrin, men i samband med den ekonomiska krisen i USA i början av 1900-talet måste allt läggas ned, eftersom USA var den stora avnämaren av produkterna. I stället byggdes upp nya verksamhetsgrenar som skeppsvarv, brikettfabrik och en anilinfabrik. En ström av arbetare och tjänstemän kommer till orten och befolkningen ökar markant. Efter 1933 utnyttjas industrierna för rustningsändamål och många av de arbetande kom från det inrättade fånglägret. Dessa industrier var framför allt verksamma inom kemiindustrin och tillverkade bl.a. den giftiga Zyklon B, som användes vid dödandet av fångar i förintelselägren.
Efter krigets slut beslutades att 1950
grunda en ny stad, som först fick namnet Stalinstadt men som senare efter en
sammanslagning med Fürstenberg benämndes Eisenhüttenstadt. Som framgår av
namnet var den dominerande industrin inom järnsektorn. I motsats till många
andra industrier har de i Eisenhüttenstadt klarat sig bra efter återföreningen 1989 sedan de privatiserats och köpts upp av utländska
intressenter.
Även för Eisenhüttenstadt gäller att
det som är intressant för turisterna, ligger utanför staden. Många
vandrings- och cykelleder finns att tillgå i den närmaste omgivningen. I
stadsdelen Fürstenberg finns den 750 år gamla Nicolaikyrkan, vars restauration
nyligen har avslutats. Väl besökt är också det museum, som har samlat in
olika vardagsföremål tillverkade under DDR-epoken. Några kilometer utanför
staden, i Neuzelle, kan man besöka det omkring 1300 byggda klostret. Det är
det enda fullständigt bibehållna cistercienserklostret i Brandenburg och en av
de få oförstörda klosteranläggningarna i Europa.