Havelland

     Havelland

GBD43/07©Landesvermessung und Geobasisinformation Brandenburg 2007

Havelland ligger mitt i Brandenburg mellan Berlin och Sachsen-Anhalt. Floden Havel, som har gett regionen dess namn, bildar på sin väg mot Elbe flera sjöar, som radas upp som pärlor på ett band. Floden sätter sin prägel inte bara på landskapet utan också på livet längs med stränderna sedan århundraden tillbaka. Här uppstod också namnet Brandenburg, sedan slaviska bosättare på 500-talet hade byggt borgen "Brennabor" på en ö i Havel. Brennabor betyder brinnande trä och blev så småningom Brandenburg, som kom att bli namnet på dagens stad Brandenburg. Slaverna inrättade över 200 bosättningar och byggde tio borgar. Från denna tid har man hittat borgvallar och gravar. Den tyska kolonisationen av landet började i mitten av 1100-talet, när den siste slaviske fursten avled.

Det vattenrika området präglades tidigt av stiften Brandenburg och Havelberg och senare av de preussiska kungarna, som upptäckte landets tjusning och lät bygga lustslott och sommarresidens åt sig. Innevånarna i Havelland är mycket stolta över sin historia och bemödar sig om att restaurera sina slott och gamla städer, bevara sina byar och främja sina regionala seder.

Närheten till Berlin har gjort området mycket populärt som rekreationsområde. Bidragande orsak är givetvis floden Havel med de sjöliknande utbuktningarna. Dessa är mycket markanta i trakten av Potsdam och staden Brandenburg. Mellan vattensystemen hittar man blandskogar med bestånd av ek, björk och bok, som inbjuder till promenader på svala stigar.

Till turistregionen Havelland räknas också staden Brandenburg, som beskrivs på en egen sida.

Strax norr om Brandenburg ligger den lilla staden Premnitz, som med tillhörande omgivningar har ca 10 000 inv. Staden ligger vackert inbäddad i ett landskap av omväxlande skog och vatten ung. 65 km väster om Berlin.

I trakten har man hittat flera fynd från tiden före Kristi födelse. Likaså finns belagt att slaverna var bosatta här liksom på många andra platser i delstaten vid 900-talet. Under trettioåriga kriget brände de svenska arméerna en mängd hus vid olika tillfällen. Även senare utsattes orten för förödelse genom vatten och eld. Under industrialismen och senare har flera betydande industrier präglat staden. Stor roll har bl.a. den kemiska industrin spelat. 1962 blir Premnitz stad.

Med tanke på stadens geografiska läge är det naturligt att man har satsat på naturupplevelser för både bofasta och turister. Här finns gott om vandringsleder och även för den som vill uppleva naturen på vattnet är det väl sörjt. Trots att staden eldhärjats ett flertal gånger och således de flesta gamla byggnader har försvunnit, finns fortfarande upptäckter att göra.

Ytterligare några kilometer norrut ligger "optikens stad", Rathenow, med sina ca. 27 000 innevånare. Belägen enbart 70 km från Berlin utgör den ett omtyckt mål för storstadsborna, som vill koppla av i naturen. Den är mittpunkt i naturparken Westhavelland och omges av skogs- och sjöområden, som lockar till vidsträckta promenader, cykel- och båtturer. Stadens centrum omges av floden Havel, som med sina många flodarmar utgör livsådern i Westhavelland.

Stadens belagda historia går ca. 800 år tillbaka i tiden, men även före denna tid fanns här olika folkstammar. Som i de flesta fall inom området har slaverna spelat en stor roll. Ett tecken på deras närvaro är just namnet Havel, som har slaviskt ursprung och är beteckningen på en stam. Under århundradenas lopp har staden bytt härskare åtskilliga gånger och även varit invecklad i ett flertal krig. Kvar sedan 1295 finns delar av stadsmuren. Perioden under trettioåriga kriget gick speciellt hårt åt staden. Från början av 1600-talet fram till krigets slut 1648 minskade befolkningen från 2 500 innevånare till endast 50.

Under andra världskrigets sista dagar utsattes staden för både bombangrepp och indrogs i regelrätta strider. Detta medförde att stadens gamla centrum förstördes helt och hållet. Bland andra förstörda kulturbyggnader fanns St.-Marien-Andreas-kyrkan, vars ursprung gick tillbaka till 1000-talet. Under senare år har denna dock restaurerats. Andra sevärdheter i staden är Kurfürstendenkmal, ett av Nordtysklands mest betydande sandstensmonument från barocktiden. Detta erinrar om slaget mot svenskarna 1675.

Sedan början av 1800-talet har den optiska industrin varit stadens mest utmärkande verksamhet. Det hela började med framställning av glasögonglas och linser för att sedan utvecklas till andra områden inom optiken. Detta har fört till att dels ett flertal firmor har grundats och dels till att staden intagit en ledande position inom forskning och utbildning inom optikens område.

www.rathenow.de

Allra längst i norr inom området Havelland återfinns storkommunen Rhinow bestående av ett antal mindre orter och församlingar. Bland dessa är för turisten kanske den mest intressanta Stölln, där flygpionjären Otto Lilienthal påbörjade sina första flygförsök. Till hans ära inrättades i ett utmönstrat flygplan av typen IL-62 ett museum. Sedan 1969 firas här årligen en flygfest, där man kan se uppvisningar inte bara med olika plan utan också med ballonger och drakar.

www.havelland-tourismus.de

Nauen (ca 16 700 inv.), en tidig stad med småjordbrukare, fick sina stadsrättigheter 1292 och utvecklades snabbt till en handelsstad. Medeltidens krig, bränder och sjukdomar drabbade staden hårt liksom trettioåriga kriget, då staden brändes ned helt. Varje gång byggdes den upp efter bästa förmåga och ännu idag kan man i stadens centrum se den historiska ringbebyggelsen tack vare att de båda världskrigen inte direkt berörde staden. Internationellt bekant blev staden 1906, då man byggde en radiostation, vars sändningar kunde höras världen över och som fortfarande är i bruk. Den Kölnbaserade sändaren Deutsche Welle sänder härifrån på 15 olika språk. Stationen kompletterades senare med en telegrafstation, som förde den tekniska utvecklingen inom området vidare.
Till stadens sevärdheter hör St. Jacobikyrkan, som byggdes under 1200-talets början. Från den tiden är tornets nederdel, som tidigare var försvarstorn och sedan kom att tjäna som fundament för kyrkan. Resterande delar av kyrkans yttre går tillbaka på en återuppbyggnad i sengotisk stil efter en brand 1695. Tornet tillkom 1708 och präglar stadsbilden.

Den lilla staden Ketzin (ca 4 000 inv.), känd sedan 1197, ligger i ett naturskyddsområde, som kännetecknas av vidsträckta sjölandskap och en artrik flora och fauna. Trots sitt läge har staden haft en historisk betydelse som fiskestad, något som man kan se, om man promenerar i stadens sydöstra delar. I övrigt finns många k-märkta byggnader. Bland de historiska sevärdheterna kan nämnas St.-Petri-kyrkan (1100-talet) och hembygdsmuseet, ett av stadens två äldsta hus.
Som en del av Ketzin ingår också Paretz, som hyser det sommarslott, som Friedrich Wilhelm III lät bygga på 1770-talet. Han och hans maka vistades ofta här, hans son senare däremot mera sporadiskt. Eftersom hans efterföljare inte använde slottet, kom det att stå ograverat fram till 1945, då man förlorade många föremål. Under senare år har slottet restaurerats och står nu öppet för allmänheten. Bland höjdpunkterna i inredningen räknas de originaltapeter, som fortfarande finns kvar och som utgör goda exempel på den så omtyckta dekoreringen omkring 1800.

www.ketzin.de

I Havellands allra östligaste del, alldeles vid Berlins stadsgräns, ligger staden Falkensee med drygt 37 400 innevånare. Staden är känd sedan mitten av 1200-talet, men stadsrättigheter fick man först 1961. En storbrand 1676 gör att orten måste byggas upp från grunden. Ytterligare bränder inträffar under 1800-talet, varvid speciellt bostadsbeståndet drabbas. 1943 upprättades ett lokalt koncentrationsläger knutet till Sachsenhausen. Här förvarades upp till 2 500 fångar, oftast av utländsk härkomst. Närheten till Berlin gjorde att många skaffade sig en andra bostad här för att kunna undfly storstadens jäkt. Moderna bostadsområden har tagits i bruk efter 1992. Falkensee är den största orten inom den regionala parken Krämer Forst, som med sin tilltalande natur drar till sig skaror av vandrare och cyklister.

www.stadt-falkensee.de/

Att regionen är ett centrum för frukt- och grönsaksodling märks inte minst i den 22 600 innevånare stora staden Werder/Havel. Detta är en förtjusande stad, som oavsett årstiden förtrollar besökarna. Hur man än promenerar, kommer man alltid fram till vattnet. Werder ligger mellan fyra sjöar och floden Havel. Till och med namnet Werder betyder "av vatten omflutet land". Den äldsta delen av staden är den ö som ligger i Havel. Utsikten över stadens omgivningar, dess fruktodlingar, skogar och sjöar är hänryckande, framför allt under våren, när tusentals äppelträd står i full blom, eller på hösten, när doften från all mogen frukt fyller luften.

Trakten runt staden har varit befolkad i över 10 000 år. Den slaviska och germanska befolkningen smälte samman och upprättade under 800- och 900-talen en fiskarby på den svårtillgängliga ön, där de i orostider sökte skydd. Det första skriftliga beviset för stadens existens är från 1317, då den omnämns i ett köpebrev mellan markgreven och klostret Lehnin. Munkarna påverkade stadens utveckling i stor omfattning. En av deras viktigaste inkomstkällor var fisket men också odling av vin, som pågick ända in på 1700-talet. Vid denna tid tog stadens ekonomiska utveckling ny fart genom att nya utkomstmöjligheter tillkom. Vinodlingen ersattes av fruktodling och bryggerier och tillverkning av tegel började. I slutet av 1800-talet under de s.k. grundaråren var tegel en efterfrågad vara i Berlin och Potsdam, dit man årligen kunde leverera stora mängder. Genom att produktionen och efterfrågan minskade vid sekelskiftet, utökades betydelsen av den fabriksmässiga bearbetningen av frukt och olika industrier inom detta område påbörjade sin verksamhet. Samtidigt upptäcktes Werder som turistisk attraktion, vilket förbättrade fruktodlarnas inkomster. Den traditionella fruktodlingen har bibehållit sin betydelse under alla år. Under DDR-tiden var Werder centrum för fruktodlingen i området Havelland genom fem stora kooperationer. Dessa upplöstes 1989 och många odlingar förvildades. Nu odlas markerna upp på nytt, varvid man undviker de fel som gjordes under stordriften och mera anpassar sig till de lokala förutsättningarna. Sedan 1997 har man också återupptagit odlingen av vinrankor för rött vin och således knutit an till den gamla traditionen. Vin från Werder var redan tidigt omtyckt för sin milda smak. Tilläggas kan också, att man gör vin även av andra frukter.

Fruktens betydelse för staden skildras i ett eget museum, som visar alla möjliga faser ur fruktodlingens historia. Ytterligare ett specialmuseum finns i staden, ett cykelmuseum, som visar upp två- och trehjuliga cyklar och deras historia. Även tegelindustrin har sitt speciella museum, där man till och med har viss tillverkning.

Sedan 1993 är Werders innerstad ett saneringsområde, där man anknyter både till stadsbyggnadsplaner som fanns redan under 1600-talet och senare under grundartiden. Vägar och gator orienterar sig i stort i enlighet med den historiska stadsbilden och beträffande husbeståndet försöker man att åstadkomma en förnuftig avvägning mellan nybyggnad och varsam restaurering.

www.werder-havel.de

Caputh, numera en del av kommunen Schwielowsee, sydväst om Potsdam, har ett slott från 1662 och Albert Einsteins sommarhus. Einstein hade 1929 låtit bygga ett sommarhus åt sig, där han tyvärr bara kunde tillbringa tre somrar innan maktövertagandet ägde rum och han emigrerade. Efter detta har han aldrig beträtt huset. Det används numera bl.a. för mycket omtyckta sommarkonserter.

Slottet hade förstörts under trettioåriga kriget och fanns kvar i form av en ruinhög. Det byggdes emellertid upp igen och tjänade sedan som sommarresidens för de preussiska kungarna fram till 1813. Det var sedan i privat ägo fram till 1945. Det övertogs sedan av DDR, som använde det till olika yrkesskolor. Efter en grundlig restauration kunde slottet återinvigas 1999.

I områdets södra del ligger församlingen Kloster Lehnin, som har ett vackert cistercienserkloster, grundat 1180, och den nästan lika gamla tegelstenskyrkan, där varje år sommarkonserter äger rum. Anslutet till klostret är också en geriatrisk klinik (ålderdomssjukdomar).

[Upp]