Frankfurt/Oder     

När svenskar talar om Frankfurt, tänker man som regel på Frankfurt/Main, men även Oder har sitt Frankfurt. (För att skilja dem åt, bör man alltid lägga till flodnamnet efteråt: Frankfurt am Main och Frankfurt an der Oder. Anledningen till att det heter am i ena fallet och an der i det andra är att de två floderna har olika genus: Main är maskulinum och Oder är femininum.) Frankfurt/Oder är betydligt mindre än sin namne, ca. 70.000 innevånare, ett antal, som under de senaste åren har minskat. Anledningen kan vara, att många, framför allt yngre, har flyttat västerut till Berlin eller "Västtyskland".

Frankfurts stadshistoria börjar under första hälften av 1200-talet, när köpmän slog sig ned och grundade en bosättning. 1253 fick man stadsrättigheter. På kort tid utökades stadens område och man byggde rådhus, Mariakyrkan och en stark mur runt staden. Utanför staden växte små förstäder upp. Stadens läge vid en av de viktigaste övergångarna över Oder och i korsningen av betydande handelsvägar gjorde, att den nya staden snabbt fick stor betydelse. Detta accentuerades ännu mera, sedan staden hade blivit medlem i Hansan. I slutet av 1400-talet minskade betydelsen av fjärrhandel och de lokala marknaderna (mässorna) övertog den ekonomiska rollen.

Inte bara handel var viktig utan också bildning. Därför inrättades här 1506 Brandenburgs första universitet. Många ungdomar sökte sig till det nya universitetet, bland dem många som är kända namn ännu idag: Carl Philipp Emanuel Bach, bröderna Humboldt, Heinrich von Kleist och många fler. Man beslöt emellertid att stänga det populära universitetet och flytta över det till Breslau, sedan Berlins universitet hade grundats 1811.

Både staden och universitetet led stor skada under det trettioåriga kriget. De krigförande parterna belägrade, stormade och plundrade staden omväxlande. Man fick betala höga skatter, som hårt belastade stadens ekonomi. Endast med svårighet kunde man  hämta sig efter kriget. En bidragande orsak till att man åter kunde få ekonomin på fötter, var att man, som i många andra städer i området, tog emot fördrivna franska hugenotter, som etablerade sig med nya yrken i staden. Under de följande åren utvecklades staden inom alla områden och man behövde mera plats utanför stadsmurarna. Samtidigt passade man på att anlägga flera av de parker, som ännu idag finns och som drar som ett grönt band genom staden. Underligt nog blev öppnandet av nya järnvägsförbindelser till staden till men för handeln, eftersom varuströmmarna nu drog staden förbi, sedan mässornas betydelse hade minskat.

Även om man hade viss industri var det militär och förvaltning, som satte sin prägel på staden. Denna utveckling fortsatte även efter första världskriget med ytterligare myndigheter och efter 1933, då staden blev garnisonsort. Stora delar av staden förstördes under kriget, inte minst under slutstriderna, då den hade förklarats som fästning och som sådan skulle försvaras "till sista man". I stadens centrum fanns ytterst få byggnaden kvar, men bland dem fanns det gotiska rådhuset och Mariakyrkan. Nya problem väntade staden efter krigsslutet, eftersom den som gränsstad skulle ta emot alla flyktingar, gott och väl över en miljon under de fem följande åren. Nya bostadsområden började byggas under 50-talet, samtidigt som man inte tog vara på gamla befintliga byggnader.

1991 invigdes ett nytt universitet och Frankfurt/Oder blir ånyo universitetsstad efter 180 år. Över 1/3 av studenterna kommer från andra länder, framför allt grannlandet Polen. Stadens ekonomi utvecklas i riktning mot små och mellanstora företag och mässorna får åter betydelse för staden, som nu har blivit Tysklands viktigaste gränsstad mot Polen.

Bland stadens sevärdheter finns förutom rådhuset, som är ett av de största och äldsta medeltida rådhusen i Tyskland byggt i nordtysk tegelstensgotik, och Mariakyrkan, också den i nordtysk tegelstensgotik, universitetet i nybarock stil från sekelskiftet. Konstskatter från 1300- och 1400-talen kan man bese i St. Gertraudkyrkan, t.ex. en ca. 5 m hög ljusstake och ett Mariaaltare.

Konserthallen C. Ph. E. Bach är inrymd i den tidigare klosterkyrkan tillhörande franciskanerna, ett hallbygge med tre skepp och pastellmålat tak (1200-1500-talen). Här finns också möjligheter att bese samlingen med historiska instrument eller få en demonstration av konserthallens orgel.

Den litterärt intresserade kan också stifta närmare bekantskap med Heinrich von Kleist, född i Frankfurt/Oder och student vid universitetet. För att hedra honom inrättades 1969 i den tidigare garnisonsskolan, byggd 1777, ett museum, som ger en överblick över hans liv och verk.

 Alla bilder vänligen från TMB www.reiseland-brandenburg.de

[Upp]