Barnims historia skiljer sig inte nämnvärt från de omgivande regionernas, germansk befolkning, slavisk invandring under 600-talet, utbyggnad av lantbrukets arealer under 1000 - 1200-talen, regionen förs till Mark Brandenburg, området delas upp i övre och nedre Barnim, städerna industrialiserades och vissa kommuner inkorporerades med Berlin. Regionen är numera en av de minsta i delstaten och har ca. 175 200 innevånare.
Kartan över området ställs välvilligt till förfogande av www.tourismus.barnim.de
Störst bland Barnims tre städer är Eberswalde med sina ca 42 300 innevånare. Staden är känd sedan 1200-talet och kom tidigt att få en handelsstrategisk betydelse. Inte minst berodde detta på den kanal, Finowkanalen, som byggdes mellan floderna Oder och Havel, och som blev en viktig del i regionens kommunikationssystem.
Bland sevärdheterna kan nämnas det gamla
rådhuset, byggt 1775, och stadens äldsta bostadshus byggt 1703, numera använt
som apotek. Ytterligare ett apotek är inrymt i stadens äldsta korsvirkeshus
från 1600-talet. Maria-Magdalenakyrkan från 1200-talet hör till de mest
betydelsefulla gotiska kyrkorna i Brandenburg. Kyrkans portaler med
figurutsmyckning betraktas som enastående i sitt slag.
Ca 35 000 innevånare bor i Bernau,
strax norr om Berlin. Stadens exakta ålder är svår att ange, eftersom alla
urkunder brunnit upp vid stora bränder. Enligt sägnerna skall en av
markgrevarna omkring år 1140 ha jagat björn i området och tagit in på ett
värdshus i trakten.
Det öl som han serverades här, skall ha smakat så
förträffligt,
att han beslöt att grunda en stad. De äldsta bevarade dokument
som visar att orten existerade, går tillbaka till 1292. Från denna tid är
också St. Mariakyrkan, byggd i gotisk stil. Kyrkan hade ursprungligen ett
dubbeltorn, men detta ersattes på 1840-talet av det nuvarande, som stilmässigt
passar dåligt till kyrkan i övrigt. I förhållande till den rymliga kyrkan
(kan ta 3 000 personer) är det alldeles för litet för att proportionerligt
passa till byggnaden. Kyrkans inre är emellertid mycket vackert med åtskilliga
gamla föremål.
Orten utvecklades till en
blomstrande stad med framför allt manufaktur och öl som de mest bekanta
produkterna. Krig och pest gjorde slut på stadens välstånd och först i
mitten av
1800-talet fick staden ny betydelse igen. Den nutida stadsbilden
präglas av den gamla stadsmuren, som omsluter stadskärnan, och grönområdena.
Till övriga sevärdheter räknas också "Kantorshuset", stadens
äldsta korsvirkeshus från 1582.
[Upp]