Monument och minnesbyggnader

I Berlin finns ett stort antal monument och minnesbyggnader, ofta med anknytning till Tysklands senare historia. Till de mera kända hör Sachsenhausen, ett koncentrationsläger norr om Berlin, vilket tjänade som utbildnings- och mönsterläger för SS.

En byggnad från samma tid men helt annorlunda, nationalsocialistiskt  pompös och mäktig, är flygplatsbyggnaden vid Tempelhof. (Byggnaden i sig är k-märkt och används numera för utställningar eller musikaliska evenemang.) Flygplatsen användes fram till 1975, då den stängdes för allmän trafik. Den öppnades igen 10 år senare för affärsflyget, men stängdes definitivt 30 okt. 2008, då två äldre plan, en Douglas DC-3 (en s.k. "russinbombare") och en Junkers Ju52/3m startade sida vid sida i en symbolisk flygning västerut. Under den period, då Berlin var avspärrat från kontakter med övriga Tyskland genom den sovjetiska blockaden, tjänade denna flygplats, liksom alla andra inom Väst-Berlins område, som landningsplats för de flygplan, som förde in allt det, som fordrades för att hålla miljonstaden vid liv. Som ett minne av denna händelse och dem, som utförde bedriften, uppfördes framför byggnaden det s.k. "Luftbrückendenkmal" (även kallad "hungerkrattan").

Flygplatsens öppna ytor skall göras om till parklandskap, Tempelhofer Park, där redan vissa partier har ställts i ordning. Här har man byggt upp ett landskap som skall påminna om det ursprungliga av istiden präglade landskapet med höjder och dalgångar. Tanken är, att barn och ungdomar skall kunna sysselsätta sig här utan klassiska leksaker. Parken är också en tillflyktsort för många djur och växter. Tack vare sin storlek och det torra och varma klimatet utgör den ett viktigt livsrum i Berlin för många hotade fågelarter.

Ett minnesmärke över den speciella grupp, som genom attentatet den 20 juli 1944 mot Hitler deltog i motståndet mot nationalsocialismen, finns på gården tillhörig den tidigare riksmarinens byggnad vid Stauffenbergstrasse. Minnesplattan finns uppsatt på den plats, där von Stauffenberg och andra officerare, som deltog i attentatet, sköts efter att ha dömts till döden vid en påstått genomförd ståndrätt. I den byggnad, Bendlerblock, som 1935 - 45 användes av arméns överkommando, finns en utställning över temat "Motstånd mot nationalsocialismen".

Ett äldre monument är Siegessäule, även kallad Gold-Else,  (alldeles i slutet av Strasse des 17. Juni på en öppen plats med namnet Grosser Stern), som stod färdigt 1873 till minne av segrarna i krigen under 1860-talet. På pelarens topp står en 8 m hög förgylld bronsfigur föreställande segergudinnan. Ursprungligen stod monumentet framför riksdagsbyggnaden, men 1938 lät Albert Speer, som var Hitlers chefarkitekt, flytta ett antal statyer för att skapa större plats som ett led i planerna för den framtida rikshuvudstaden "Germania". Från toppen av pelaren (285 trappsteg) har man god utsikt över Berlin.

Ett minnesmärke av helt annat slag är de rester av Berlinmuren, som fortfarande finns kvar. Muren, som med sina 41,5 km omslöt Berlin, försvann snabbt efter 3 oktober 1990, då den kom att bli fritt byte för alla, som kunde knacka loss bitar. Dessa "entreprenörer" (kallade Mauerspechte) sålde sedan bitarna som souvenirer till turister och andra intresserade. Fortfarande kan man köpa små stenar som "garanterat" är från muren. (Detta visas bl.a. i en tysk TV-serie, Heimat III.) Kvar finns dock större rester av muren (k-märkta) på följande platser: Bernauer Strasse mellan Ackerstrasse och Bergstrasse (80 m), Niederkirchnerstrasse (200 m), Scharnhorststrasse (200 m). Vid East Side Gallery, inte långt från Ostbahnhof, finns 1,3 km mur, som målats av konstnärer från både öst och väst. (Bilden visar det mest fotograferade motivet, broderskyssen mellan Honnecker och Brezjnev.) Av de över 300 bevaknings- och observationstornen finns tre kvar inom området Berlin. (En åskådlig videoanimation om muren klargör dess konstruktion.)

[Upp]