Karta med vänlig tillåtelse av © Landesamt für Vermessung und Geoinformation Bayern
Sevärdheter i München behandlas på egen sida.
München (ca 1 326 800 inv.) är Tysklands tredje största stad efter Berlin och Hamburg, men dess historia börjar relativt sent. Staden omnämns första gången 1158 i samband med en strid mellan en biskop och Henrik Lejonet. Namnet går tillbaka på det medeltida ordet för munk och i stadens sigill finns också en munk avbildad. 1180 påbörjade huset Wittelsbach en regeringsperiod i Bayern, vilken kom att sträcka sig fram till 1918. 1255 delades hertigdömet mellan två bröder och München blev då residensstad för delhertigdömet Oberbayern. 1314 utsågs den dåvarande hertigen till kung och 1328 till kejsare för hela riket. I samband härmed blev München kejserlig residensstad fram till kejsarens död 1347. Sedan de manliga företrädarna för det andra delhertigdömet hade dött ut 1503, kom det till ett krig om det vidare ödet för det "herrelösa" delhertigdömet. Detta avgjordes 1505, då kejsaren Maximilian i Köln bestämde, att de båda delarna skulle återförenas. 1522 utfärdades i München det första bayerska religionsmandatet, som var en censurförordning riktad mot utbredningen och läsandet av lutherska skrifter. Härmed tog Bayern officiellt ställning mot alla protestantiska läror.
1583 blev ett viktigt årtal för konsten i Sydtyskland, då uppförandet av kyrkan St. Michael påbörjades. Detta var den största renässanskyrkan norr om Alperna och inledde den nya barockstilen i Sydtyskland. Den kom att stå som förebild för mer än 100 liknande kyrkor. Genom att hertigen 1601 lät kalla kapucinermunkarna till München, påbörjades i staden en exempellös våg av nya klostergrundanden, som pågick fram till 1754. Förutom 15 nya kloster byggdes också kyrkor, kapell och klosterbyggnader. Många av dessa förstördes efter sekularisationen 1803, men de kvarvarande byggnaderna från den tiden ger fortfarande ett intryck av en katolsk stad.
Det trettioåriga kriget ledde för hertigdömets vidkommande till, att hertigen fick värdighet av kurfurste och kunde sedan vara med om att välja kejsare. Kriget ledde också till att stadens försvarsverk av murar och gravar byggdes ut, vilket inte nyttjade stort, då Gustav II Adolf 1632 ockuperade staden. 1702 blev Bayern inblandat i det spanska tronföljdskriget, då kurfursten ställde sig på Frankrikes sida gentemot Österrike. Sedan kurfursten 1704 hade flytt till Bryssel, där han stannade till 1715, ockuperades Bayern av österrikarna, som införde sin egen administration. Detta ledde fram till bondeupproret 1705. Ett nytt krig med Österrike utbröt sedan 1741, då kejsaren avled utan manliga arvingar. Året därpå valdes den bayerske kurfursten till kejsare, varpå Österrike ånyo ockuperade München under en tvåårsperiod. 1777 avled kurfursten, även han utan manliga arvingar. Detta innebar slutet för den gammalbayerska grenen av huset Wittelsbach och den pfalziska grenen tog över.
1801 bröts den katolska hegemonin i staden och den förste protestanten fick medborgarrätt. Detta följdes året efter av hemliga instruktioner från kurfursten, att de bayerska klostren skulle upplösas. I München drabbade detta först sju kloster. Som en följd av nyordningen av Europa utökades Bayern 1806 med Franken och Schwaben och kurfursten utropades till kung. Därmed hade Bayern fått den storlek, som det har idag och München blev huvudstad. 1817 slöt Bayern ett avtal med Vatikanen, att München skulle få överta den lediga biskopsstolen i Freising samtidigt som stiftet upphöjdes till ärkestift och Frauenkirche utsågs till ärkebiskopens domkyrka. Kung Ludwig I:s regeringstid 1825-48 blev av stor betydelse för München, då tack vare hans stora konstintresse många av stadens kulturinrättningar skapades under denna period. 1826 flyttades det 1472 grundade universitetet i Ingolstadt till München, efter att år 1800 ha förlagts till Landshut. Vid revolutionen 1848 avsade sig Ludwig kronan och efterträddes av sonen Maximilian II. 1854 hölls i München den första allmänna industriutställningen, vilket markerade början till stadens uppgång som mässtad.
1918 störtades monarkin och skapades förutsättningarna för en republik, som senare kom att få namnet "Fristaten Bayern". Året efter skapades det Tyska arbetarpartiet (DAP), en föregångare till NSDAP. Strax därefter sköts den bayerske ministerpresidenten, vilket ledde till politiska konflikter och ett utropande av en socialistisk rådsrepublik, som efter kort tid slogs ned. De första massmötena organiserade av NSDAP ägde rum 1920. Under ledning av Adolf Hitler kunde partiet hävda sig gentemot andra antisemitiska grupperingar och fick under den följande tiden allt flera anhängare. Med understöd av konservativa och högerextrema kretsar förklarade nationalsocialisterna ett nationellt uppror, som avsågs störta både den bayerska regeringen och riksregeringen. Detta uppror (känt under beteckningen Hitler-Putsch) slogs ned efter endast en dag. Sedan NSDAP 1933 hade övertagit makten i riket, följde också en likriktning av Münchens stadsråd. De socialdemokratiska och kommunistiska rådsmedlemmarna sattes i häkte (om de inte dessförinnan hade hunnit gå under jorden) i det nyskapade koncentrationslägret Dachau, ca 2 mil utanför staden. Eftersom München tidigt hade blivit ett centrum för den nationalsocialistiska rörelsen, skapades här 1937 ett konstcentrum, som skulle göra staden även till ett centrum för den ideologiserade konsten inom den nationalsocialistiska världsåskådningen. Samtidigt började också med en utställning över dekadent konst (entartete Kunst) ett systematiskt borttagande av modern konst från tyska samlingar. 1938 undertecknades i den s.k. "Führerbyggnaden" Münchenavtalet av representanter för Tyskland, Italien, Storbritannien och Frankrike, vilket innebar, att Tyskland skulle få rätt att annektera Sudetlandet från Tjeckoslovakien.
Den 9 november 1938 hölls i gamla rådhuset ett möte, som skulle få ödesdigra konsekvenser för framför allt Tysklands judar. Närvarande vid detta möte var nästan hela den nationalsocialistiska toppen och ett antisemitiskt hetsande tal av propagandaministern Goebbels togs av de närvarande som intäkt för, att en allmän jakt på judar var tillåten och önskvärd. Under den s.k. pogromnatten 9/10 november överfölls, torterades och dödades tusentals människor, synagogor sattes i brand och judiska hem och affärer skövlades och plundrades. I november 1941 började deportationen av stadens judiska befolkning, som efter framkomsten till Kaunas i Litauen omedelbart avrättades. Övriga transporter gick till Piaski, Auschwitz och Theresienstadt. Motståndet mot regimen hade ett centrum bl.a. i universitetet, där bland kända företrädare syskonen Scholl befann sig. Tillsammans med flera kamrater dömdes de till döden och avrättades, sedan de hade angetts.
München hörde till de tyska städer, som redan 1940 utsattes för de allierades flygbombningar. Fram till krigsslutet genomfördes över 70 angrepp. Då amerikanska trupper intog staden i krigets slutskede hade ca 90 % av gamla stan förstörts och i genomsnitt hälften av staden i sin helhet. 1972 stod München som värd för de Olympiska spelen. I motsats till OS 1936, som hölls i Berlin och som användes som ett förhärligande av regimen, skulle tävlingarna i München vara en signal för fred och förståelse mellan folken. Denna tanke på fredliga spel gjordes om intet genom ett överfall av arabiska attentatsmän på det israeliska laget. Vid attentatet omkom elva israeliska idrottsmän och en tysk polisman. I den efterföljande skottväxlingen med tysk polis dödades fem palestinier. Även 1974 hölls stora tävlingar i München, då både öppnings- och finalmatch i fotbolls-VM spelades där liksom vid fotbolls-VM 2006, då öppningsmatchen spelades i München.
Miljözon
München tillhör de städer i Tyskland, som redan under första året införde miljözoner. Som miljözon räknas den del av innerstaden, som ligger innanför den mellersta ringen. Själva ringen ingår däremot inte i miljözonen. Från oktober 2010 skärps bestämmelserna, så att innanför ringen får bara sådana fordon köras, som har gul eller grön plakett. Det finns emellertid en mängd undantag från reglerna, som man kan läsa mera om här. Från oktober 2012 skall bara fordon med grön plakett tillåtas inom området. Hur man som utländsk medborgare skaffar sig en plakett, kan man läsa här.
[Upp]
