Zugspitzland

Zugspitzland

Karta med vänlig tillåtelse av © www.zugspitz-region.de/

Foto: © Zugspitzdorf Grainau

Beteckningen "Zugspitzland" brukar användas om det område, som ligger runt floden Loisachs övre och mellersta del och omfattar som regel fem kommuner. Man kan emellanåt också finna, att orten Ohlstadt räknas hit, men detta är inte vanligt på tyska turistsidor. Beteckningen har ingen förvaltningsteknisk eller geohistorisk bakgrund, utan är ett lokalt initiativ för att på ett slagkraftigt sätt marknadsföra området på den tyska sidan av gränsen. Namnet har man tagit efter Tysklands högsta berg, Zugspitze (2962 m), som ligger inom kommunen Grainau på gränsen mot Österrike.

Näringslivet inom området präglas i mångt och mycket av lantbruket, som har stor betydelse för den ekonomiska strukturen. Garmisch-Partenkirchen med omgivning är ett klassiskt område för turism och en känd vintersportort, som har genomfört både olympiska spel och alpina skid-VM. Även om området är mera känt genom sin vintersport, finns här också mängder av cykel- och vandringsleder i härliga omgivningar.

Eschenlohe (ca 1 500 inv.) ligger på historisk grund, där en gång romarna hade sin väg norrut. Senare uppförde greven av Eschenlohe sin borg på höjden Vestbühl i nuvarande Eschenlohes södra ände. Sedan den grevliga ätten hade dött ut, hamnade så småningom orten i klostret Ettals ägo. Borgen förföll och stenarna användes till att bygga nya hus. På den plats, där borgen hade stått, byggdes 1628 ett kapell av det sönderfallna tornet. Från kapellet har man en härlig utsikt över hela Loisachdalen. 1764 påbörjades också bygget av St. Clemenskyrkan, en byggnad i senbarock stil med tecken på en begynnande rokoko. Kyrkan har många verk av kända träsnidare och kyrkomålare. Eschenlohe uppvisar en lantlig karaktär och inbjuder till rekreation och avkoppling. Orten saknar genomgångstrafik, vilket bidrar till stillhet och renare luft. För turister är väl ordnat vad avser vandring, cykling och skidåkning.

www.eschenlohe.de

Oberau (ca 3 000 inv.) är en ort med gamla anor och har fördelar av närheten till Garmisch-Partenkirchen, där övernattningspriser är betydligt högre. Det centrala geografiska läget underlättar också utflykter till kända sevärdheter i omgivningarna. Av egna sevärdheter kan nämnas den lilla St. Georgskyrkan från 700-talet. Den tillhör därmed de äldsta sakrala byggnaderna i omgivningarna. I sin nuvarande form härstammar den från 1664 och undergick en grundlig renovering under 1980-talet. Kyrkan har en takmålning av en regional konstnär. I Oberau finns också ett museum för de i Tyskland så populära julkrubborna. Här visas 12 stora julkrubbor från olika länder samt en årskrubba med 25 scener ur Jesu liv. Ett flertal preparerade leder för vandring, cykling och skidåkning finns.

www.oberau.de/

Farchant (ca 3 600 inv.) var redan omkring 1200 f.Kr. intressant för bärnstenshandlare från Östersjöområdet, då de kom för att byta sina råvaror mot färdiga sydliga produkter. Sedan omkring år 200 använde sig romarna av samma väg, men nu utbyggd till en här- och handelsväg, som förband Norditalien med Sydtyskland. Även bajuvarerna använde sig av samma väg, när de följde dalgången söderut och grundade Farchant och Garmisch. Som i så många andra områden kom irländska och skotska munkar för att missionera i trakten i mitten av 700-talet och redan 807 omnämns Farchant i en urkund, då två makthavare stred om en kyrka. Omkring 1200 uppfördes borgen Werdenfels söder om Farchant till skydd för dalgången och riksvägen mellan Augsburg och Venedig. Under 1200-talets andra hälft inköptes området av biskopen av Freising och de flesta gårdarna i Farchant kom att under de närmaste 500 åren lyda under olika kloster i närheten. 1500- och 1600-talen kännetecknades av politisk och religiös oro. 1700-talet betydde en markant ekonomisk och kulturell uppgång för orten. Av stenarna från den förfallna borgen Werdenfels byggdes en ny barockkyrka, handeln blomstrade med nya kontakter både i Tyskland och utomlands, utbildningen utsträcktes till helt nya sociala klasser, befolkningens förmögenhet ökade och nästan hälften av de gamla husen revs och ersattes med nya. De flesta gamla husen i byn är därför från 1700-talets andra hälft. För att förekomma österrikarna intogs området 1802 av bayerska trupper, sedan de kyrkliga statsbildningarna hade upplösts under napoleonkrigen. Det nya politiska läget medförde en försämring av den ekonomiska situationen, vilket i samband med epidemiska sjukdomar gjorde befolkningen märkbart fattigare. En förbättring skedde efter 1889, då den nya järnvägen München - Garmisch öppnades. Stadsbefolkningen upptäckte landet nedanför Zugspitze och turismen började.

I bergen ovanför Farchant kan man bese ett av Tysklands högsta vattenfall. "Die Kuhfluchtwasserfälle" består av en grupp av tre vattenfall med ca 270 m fallhöjd. Vattenfallen kan lättast nås från Farchant efter en timmes vandring.

Den en gång stolta borgen Werdenfels finns idag kvar endast som ruin, men dess storhet kan fortfarande avläsas av det kraftiga bygget. Dess tillkomstår anges till 1219. Om borgen och dess historia kan man läsa på 15 informationstavlor längs en fyra km lång lärostig. Ruinen är sedan 1822 i privat ägo och har sedan dess rekonstruerats och sanerats.

www.farchant.de/

Garmisch-Partenkirchen (ca 25 900 inv.) har ett långt historiskt förflutet. Garmisch är känt sedan 802, Partenkirchen sedan romartiden, då här befann sig en romersk vägstation på vägen mot Norditalien. Den fortsatta historiska gången är snarlik Farchants med en medeltida ekonomisk uppgång, som avtog i och med trettioåriga kriget. 1935 skedde en sammanläggning av de båda orterna Garmisch och Partenkirchen inför de kommande olympiska vinterspelen 1936. Även 1940 års vinterspel avsågs äga rum i G-P, sedan två andra platser tackat nej, men inställdes, då andra världskriget kom emellan. 1978 hölls här alpina skid-VM, vilket också upprepas 2011.

Även om G-P mest förknippas med vintersport, finns också ett omfattande program för sommarsporter, som gärna tar fasta på naturen och bergen. Termiken i bergen gör, att drakflygning är mycket populärt, eftersom man kan hålla sig i luften under ovanligt lång tid. Givetvis är bergen också ett paradis för alla sorters bergklättrare.

För kulturintresserade finns det inne i orten flera sevärda kyrkor och strax utanför vallfartskyrkan St. Anton med den berömda kupolmålningen, som hör till de vackraste i Tyskland. Många hus i G-P är försedda med vackra muralmålningar, s.k. Lüftlmalerei. Den som intresserar sig för Richard Strauss och hans musik bör besöka Richard-Strauss-Institutet. Två museer - Museum Aschenbrenner och Werdenfels Museum - visar porslin, dockor och regionens historia. Eftersom G-P är mycket inriktat mot turister finns här också ett för en så pass liten ort omfattande nattliv med flera olika typer av barer och nattlig underhållning.

Grainau (ca 3 600 inv.) hör till de vackrast belägna orterna i de bayerska alperna, just nedanför Zugspitze, som ligger inom kommunens område. Kommunens fem ortsdelar är fördelade på ett parkliknande område. Den här luftkurorten är en utmärkt utgångspunkt för både sommar- och vintersemester, har ett gynnsamt klimat och är nästan helt utan dimma. Trots många rekreations- och sportmöjligheter har den kunnat bevara sin lantliga karaktär tack vare stränga byggnadsföreskrifter. Över 10 mil lätta och alpina vandringsleder, av vilka drygt hälften plogas vintertid, visar kommunens bergsvärld.

Förutom alla naturscenerier, t.ex. Höllentalklamm, Eibsee och Badersee, är också församlingskyrkan St. Johannes sevärd. Ursprungligen ett kapell, har den byggts till vid flera tillfällen. Efter en brand 1779 måste den byggas upp igen och fick då sitt barockutseende med målningar av samma konstnär, som prydde kyrkan i Oberau.

Vidare till a) Ammergauer Alpen, b) das Blaue Land, d) Karwendel, översiktskarta över hela området.

[Upp]