
Karta med vänlig tillåtelse av © Landesamt für Vermessung und Geoinformation Bayern
Bergsområdet
Spessart och floden Main är de båda
naturbegivenheter, som har gett namn åt regionen. Genom Mains omgivande
idylliska strandlandskap erbjuder naturparken Spessart ett verkligt paradis för
den som vill njuta av naturen under alla årstider. Här kan man också bland
ofta förekommande växter och djur se ovanligare arter som t.ex.
Kungsängsliljan och Kungsfiskaren. Under en båttur på Main kan man se de solbelysta hangen,
där de vindruvor växer, som utgör grunden för det bekanta Frankenvinet, som inte
nödtvunget behöver vara vitt. Även det frankiska rödvinet är känt för sin
utmärkta kvalitet. I de många vinorterna kan man prova sig fram till den sort
man helst vill ha.
I de stora skogslandskapen med sammanhängande bestånd av ek och bok, ofta över 300 år gamla, finns också inslag av barrträd. På vissa platser blandas åkrar och ängar med gamla fruktträdgårdar och vildhäckar. I skogarna finns väl utbyggda och markerade vandringsleder för både kortare och längre turer.
Regionen är fylld av historia med mängder av slott, borgar, kyrkor och kapell. Till och med den romerska gränsen, Limes, som är ett av UNESCO:s världskulturarv, gick igenom området. Romarnas vardag kan man bekanta sig med i Pompejanum och i Romarmuseet.
Alzenau (ca 18 900 inv.) är
beläget mellan Main och utlöparna från Spessart och omges av vingårdar och
täta skogar. (Hälften av stadsområdet utgörs av skog.)
Vinodlingen i Alzenau går över 1000 år tillbaka i tiden och har sitt ursprung
i benediktinerklostret Seligenstadt.
Till stadens sevärdheter hör borgen Alzenau,
som en gång i tiden var förvaltningssäte för kurfursten av Mainz,
men som numera används vid många kulturevenemang. Borgen är ett exempel
på en försvarsborg från första hälften av 1400-talet och dess ovanligt rika
disposition förklaras av ägarens höga status. Borgen ligger nordöst om
staden på en höjd nära gränsen till Hessen och räknas som ett av de
vackraste sengotiska profanverken i Franken.
I vinorten Michelbach, en av Alzenaus
stadsdelar, finns det lilla slottet Michelbach, en tvåvåningsbyggnad, som
ursprungligen var ett vattenslott. Från den ursprungliga anläggningen finns
endast en bit av muren kvar. Det nuvarande slottet tillkom omkring 1700. Det
bytte sedan ägare ett flertal gånger och köptes 1930 av kommunen, som
överlät det till kyrkan som ålderdomshem. Efter en omfattande renovering 2006
används det av staden som evenemangsplats och hyser också stadsmuseet.
I staden och dess förorter finns flera intressanta gamla kyrkor.
Under tiden som du läser om Aschaffenburg kan du lyssna på ett smakprov med rogivande musik från stadens stiftsbasilika. Musikfilen öppnas i ett nytt fönster, som du kan ha öppet i bakgrunden, medan du läser den här sidan.
Aschaffenburg (ca 68 600 inv.) var en
gång i tiden andraresidens för ärkebiskoparna och kurfurstarna av Mainz och
har tack vare sitt milda klimat kallats "Bayerns Nizza". Staden kan se
tillbaka på en tusenårig historia med mängder av kulturella konstskatter i
slott, museer och kyrkor tack vare sin funktion som residensstad. I stadens
hjärta ligger parken Schöntal med sina sjöar, en kyrkoruin och rester av den
gamla stadsmuren. Parken Schönbusch är den äldsta klassiska
landskapsträdgården i engelsk stil med ett klassicistiskt litet slott, tempel,
paviljonger och sjöar liksom det imponerande Pompejanum. I utkanten av staden
ligger parken Fasanerie och Nilkheimer Park med efterlämningar efter ett
romerskt bad.
På den plats, där den medeltida borgen
låg, som förstördes i kriget 1552 och som det nu bara finns vakttornet kvar
av, lät kurfursten av Kronberg i början av 1600-talet bygga ett präktigt
renässansslott av rödgul sandsten, Johannisburg. Detta tjänade fram till 1803
som sidoresidens åt ärkebiskoparna och kurfurstarna av Mainz. Slottet
förstördes under andra världskriget men har sedan dess återuppbyggts i sin
forna glans. Slottet med dess olika museala avdelningar kan besökas. Här finns
bl.a. en samling målningar tillhörande bayerska statskonstsamlingarna, skrudar
från den tidigare domkyrkoskatten i Mainz, inredning i de furstliga
bostadsrummen och stadens slottsmuseum. En raritet är världens största
samling av arkitekturmodeller av kork, som detaljrikt återger de mest berömda
byggnaderna i det antika Rom.
På samma sätt som slottet hör också
stiftsbasilikan till stadsbilden. Den nuvarande basilikan uppfördes under
900-talet som medelpunkt i stiftet St. Peter & Alexander och har under
årens lopp genomgått stora förändringar på grund av förstörelse. Fram
till 1803 stod den som symbol för ärkebiskoparnas och kurfurstarnas av Mainz
andliga makt. I början av 1800-talet sekulariserades stiftet och dess samtliga
egendomar drogs in till staten. 1821 överfördes regionen till Würzburgs stift
och stiftskyrkan blev stadskyrka. Basilikan är rikt utrustad med
konsthistoriskt framstående verk som guldarbeten och liturgiska föremål, ett
ottonskt krucifix, målningar och inte minst den unika romanska korsgången.
Pompejanus är en efterbildning av ett
romerskt bostadshus i Pompeji och byggdes under 1840-talet efter initiativ av
den bayerske kungen Ludwig I högt över Main med utsikt mot det lilla slottet
Schönbusch. Målningarna på väggarna och mosaikgolven skapades efter romerska
förebilder och utgör idag en passande ram för utställningar av
originalkonstverk från de statliga antiksamlingarna.
Parken Schönbusch anlades 1776/82 i samma
stil som en engelsk landskapsträdgård med möjligheter till promenader,
båtfärder och förlustelser. Parkens labyrint är ännu idag ett dragplåster
i parken. I slottet, som är ett åskådligt exempel på furstlig
bostadskultur från sent 1700-tal, kan man varje söndag delta i visningar
genomförda i historiska dräkter.
Det barocka stadsslottet Schönborner Hof med tre flyglar byggdes under 1670-talet och hyser nu det naturvetenskapliga museet och stads- och stiftsarkivet.
I staden finns ytterligare ett antal sevärda kyrkor, kapell och andra byggnader. Om kapuzinerklostret, som grundades under 1600-talet, berättas, att dess ledare 1631 överlämnade stadens nycklar till Gustav II Adolf och på så vis räddade staden från förstörelse under trettioåriga kriget.
Inte långt från Aschaffenburg ligger den lilla orten Mespelbrunn (ca 2 200 inv.) med ett litet renässansslott, som byggts om från en tidigare vattenborg. Sitt nuvarande utseende fick slottet vid en ombyggnad i mitten av 1500-talet. Slottet är fortfarande i samma familjs ägo som på 1500-talet och är öppet sommartid för besökande.
Lohr (ca 15 900 inv.) vid Main (mellan
Spessart och Mainfranken), stad sedan 1333, ligger omgiven av fält,
ängar och små kullar och har bevarat sin karaktär genom århundradena. Det
här är en plats för människor, som söker lugn och ro, rekreation och vill
njuta av besöket. Staden präglas av de trånga gatorna, rester av den gamla
imponerande stadsmuren, typiska, frankiska korsvirkeshus och historiska
byggnader. För närheten till naturen har Lohr inte minst sina olika stadsdelar
att tacka. De ingående landsförsamlingarna har bevarat sin lantliga karaktär
med kyrkan mitt i byn och med ännu levande traditioner.
Stadens gamla rådhus byggdes omkring 1600 i renässansstil. Uppseendeväckande är den mångfald huvuden, skråpukansikten och kariatyder (kvinnofigurer), som byggnaden har försetts med runt om. Bottenvåningen var tidigare en öppen saluhall. Sedan 1989 används rådhuset endast för kulturella ändamål.
I mitten av 1300-talet byggde grevarna av
Rieneck ett ståtligt slott åt sig i nordvästra hörnet av gamla stan. Det var
då omgivet av både vattengrav och mur. Då den grevliga ätten dog ut 1559
tillföll det kurfursten av Mainz och blev sedan säte för vissa av hans
tjänstemän. Sedan 1972 hyser det Spessartmuseet, som med sina många exponat
ger en inblick i Spessartbornas liv. Intressant är den värdefulla glas- och
spegelsamlingen, till vilken också "Snövitspegeln" hör.
Stadens innevånare vill gärna förlägga sagan om Snövit till Lohr. Enligt sägnerna skulle en grevlig dotter ha varit Snövit. Vid moderns död gifte fadern om sig. Till faderns arbetsuppgifter hörde också att vara chef för spegelfabriken i staden och en dag skänkte han sin nya fru en spegel från sin fabrik, vilket skulle ha varit upphovet till Snövits olyckor. Bröderna Grimm, som skrev sagan om Snövit, bodde i närheten av Hanau och hade alltså möjlighet att höra historien om den grevliga familjen.
Förutom Spessartmuseet finns ytterligare två museer i staden: ett skolmuseum och ett isolatormuseum(!).
Miltenberg (ca 9 500 inv.) är känd sedan 1237 och
blev tidigt en betydande handelsstad utmed handelsvägen mellan Nürnberg och
Frankfurt. Under 1600-talet förlorade Miltenberg sitt centrala läge i
kurstaten Mainz och förvisades av den historiska utvecklingen till ett
randläge inom kungariket Bayern. De stora faserna i stadsutvecklingen var över
och på så sätt kunde den medeltida stadsbilden med bl.a. präktiga
korsvirkeshus behållas till idag.
Mildenburg byggdes omkring 1200 av ärkebiskopen i Mainz
för att säkra den östra gränsen av det kyrkliga området. Vakttornet är den
äldsta delen av anläggningen och placerad på det farligaste stället. Det
nuvarande bostadshuset byggdes i slutet av 1300-talet. Borgen har utvidgats
flera gånger och delvis också byggts upp efter förstörelse. Under lång tid
var den i privat ägo, men ägs sedan 1979 av staden. Från borgen har man en
utmärkt utsikt över staden och Mains dalgång.

Vid torget står ett av stadens vackraste korsvirkeshus,
som byggdes 1541 i sengotisk stil i stället för ett tidigare hus på samma
plats. Idag används huset av stadens museum, som visar en rikhaltig
kulturhistorisk samling från staden och det omgivande landet. Ett rokokohus vid
torget har också svensk anknytning. Här föddes komponisten och
hovkapellmästaren Joseph Martin Kraus, som 1778 utvandrade till Sverige, där
han dog 1792, kort efter sin arbetsgivare Gustav III. 1590 byggdes det
korsvirkeshus, som sedan blev bekant som "Värdshuset Jätten (zum Riesen).
Under århundraden var det samlingsplats för törstiga adelsmän och kungar,
vilket förlänade det namnet "Furstehärbärget".
Värt ett besök är Martinskapellet i närbelägna Bürgstadt. Troligen var detta en kyrka för hela omgivningen, då den uppfördes under 900-talet. Kapellet har många inredningsdetaljer från tidiga århundraden varav de mest bekanta och vackraste är den serie bilder ur bibeln, som smyckar väggarna i koret och skeppet.
[Upp]