Rhön

Karta med vänlig tillåtelse av © Landesamt für Vermessung und Geoinformation Bayern

Rhön ligger i gränsområdet mellan Hessen, Thüringen och Bayern. En något utförligare beskrivning av Rhön finns under den hessiska delen av Rhön. Regionen präglas av mjuka bergstoppar, skogar och vidsträckta ängar och utsågs av UNESCO till biosfärreservat 1991. Bayerska Rhön är en av de minsta, men också mest omväxlande naturparkerna i Bayern. Väster om staden Fladungen ligger "Schwarzes Moor", en av de största intakta myrarna i Tyskland. I naturskyddsområdet "Lange Rhön" har många utrotningshotade djurarter funnit en fristad. Kontrasten mellan naturen å ena sidan och historiskt imponerande städer som t.ex. Bad Kissingen och Bad Brückenau gör Rhön så tilldragande. Området är dessutom en förstklassig vandringsregion med många leder av varierande längd och svårighetsgrad.

Bad Neustadt (ca 15 800 inv.) vid floden Frankiska Saale är inte någon ny stad, som namnet antyder, utan omtalas som stad redan 1232 och arkeologiska fynd daterar den som bosättning under 500-talet. Den hjärtformade gamla stan grundades under Karl den Stores tid och präglas fortfarande av den medeltida stadsbilden. Däremot är det en stad, som under de senaste 150 åren förvandlats till en modern kurort och semesterstad med ett brett utbud av olika sorters helande kurer. Bad Neustadt är en av de modernaste hälsoorterna i Tyskland med speciell inriktning mot hjärt- och kärlsjukdomar.

Under 1970-talet påbörjades en omfattande sanering av gamla stan och många gator och byggnader rustades upp. Ett gott exempel utgör restaurangen "Fränkischer Hof", som har rekonstruerats in i minsta detalj med en typisk frankisk innegård, pergola, gemytliga källarvalv och en väl bibehållen korsvirkesfasad.

Gamla stan omges av en 1,5 km lång hjärtformad, medeltida försvarsanläggning, som är helt bevarad. I sin nuvarande form härstammar den från tidigt 1200-tal och utgör en symbol för övergången från kungs- och biskopsgård till ny stad. Som en stadens symbol fungerar den 34 m höga porten "Hohntor", som uppfördes 1578-79.

Karmeliterkyrkan i Bad Neustadt hör till Frankens kulturhistoriska dyrbarheter. Dess i barockstil inredda inre hyser flera vackra träaltare, en av Bayerns vackraste predikstolar och en utmärkt barockorgel från 1732. Sedan sekularisationen ägs karmeliterkyrkan av staden.

Sedan 700 år behärskar Salzburg Neustadts östra horisont. En 450 m lång mur omsluter den mäktiga borgen från 1100-talet, som efter utbyggnad blev säte för Würzburgbiskoparnas förvaltning. Störst intryck gör idag "Münz", en tidig gotisk palatsbyggnad liksom den imponerande borgporten.

www.tourismus-nes.de/

Bad Brückenau (ca 7 100 inv.) är känt sedan 1294, men redan under Karl den Stores tid ledde en härväg förbi platsen, där Bad Brückenau ligger idag. Förmodligen bosatte sig först bönder vid vadstället och ur denna bosättning uppstod sedan genom militära behov en större bosättning. 1310 fick orten stadsrättigheter, som sedan följdes av ytterligare rättigheter liksom ekonomisk och politisk självständighet. Den blomstrande hantverkarstaden blev nästan helt förstörd vid en stadsbrand 1876. Vid återuppbyggnaden borrade man också efter källor med hälsobringande vatten. I staden finns nu sju av dessa källor, de flesta med järn- och svavelhaltigt vatten, som används framför allt mot reumatiska och mag- och tarmsjukdomar.

Speciellt sevärd i Bad Brückenau är stadsdelen "Staatsbad" med den imponerande historiska kurträdgården, som direkt omges av Rhöns berg. Stadsdelen präglades av den bayerske kungen Ludwig I, som med sina praktfulla byggnader lade grunden till många av kurortens sevärdheter. Dessa befinner sig samlat omkring kurparken och har direkt anknytning till kurverksamheten.

www.bad-brueckenau.info/

Münnerstadt (ca 7 900 inv.) är en småstad vid Rhöns sydliga utlöpare. Den historiska gamla stan, korsvirkesbyggnaderna och stadstornen ligger idylliskt omgivna av de skogklädda bergen i bakgrunden. Münnerstadt har en mycket vacker innerstad med många frankiska korsvirkesbyggnader, en väl bibehållen stadsmur från 1200-talet och ett imponerande stadstorn med port till gamla stan.

Stadens äldsta byggnadskomplex, som ursprungligen var en patriciergård, tillhörde från 1405 cistercienserklostret Maria Bildhausen. Obetydligt yngre är det sengotiska rådhuset från 1469, idag säte för stadsförvaltningen och turistbyrån. Slottet, den Tyska Ordens ursprungliga ordenshus, som uppfördes efter 1250 och byggdes om under 1700-talet, hyser stadens Hennebergmuseum, som belyser regionens kultur och historia med en stor mängd exponat bl.a. från områdena hantverk, handel, sedvänja samt växlande specialutställningar.

Stadskyrkan började byggas under 1100-talet. Från denna tid är västra tornets västportal bibehållen. Övriga äldre utensilier som det gotiska koret med glasfönster, Magdalenaaltaret mm är från 1400-talet. Många andra föremål från 1500- och 1600-talen. Augustinerkyrkan (Klosterkyrkan) uppfördes under 1750-talet i stället för en gotisk kyrka från 1100-talet. Kyrkan är ett vackert rokokobygge med takmålningar, predikstol och stuckatur av den tidens välkända konstnärer.

www.muennerstadt.de/

Foto: Flavio Burul

Bad Kissingen (ca 21 000 inv.) ligger i Frankiska Saales dalgång, omgivet av Rhöns kullar, mjukt rundade bergstoppar av vulkaniska bergarter, som höjer sig upp till 950 m över marken. I området härskar sommartid normalt ett svalt, syremättat klimat, som bestäms av floden och den omgivande blandade skogen liksom av det skyddade läget från Rhön. Orten är känd sedan 800-talet, framför allt för sina källor. 1279 omtalades Kissingen som stad och under 1500-talet fick den ett rykte som kurort. Under 1800-talet byggdes staden och kuranläggningarna ut och frekventerades ofta av den tidens överklass. 1883 upphöjdes Kissingen av den bayerske kungen Ludwig II till badort och fick sedan namnet Bad Kissingen. Vid krigsslutet 1945 upphörde all kurbadverksamhet och staden fick i stället ta emot 3000 sårade och 4000 evakuerade barn. Först under 1950-talet påbörjades kurbadsverksamheten igen.

Foto: Flavio Burul

Med tanke på de gäster, som tidigare besökte staden, är det inte så konstigt, att den ännu helt bibehållna stadskärnan domineras av byggnader som skapats av kända byggmästare från olika epoker. 1738 tecknade den berömde byggmästaren Balthasar Neumann en samlad översikt av det senmedeltida Kissingen med en kraftig stadsmur och 14 torn. Idag finns av stadsmuren, som uppfördes omkring 1350, endast ett enda torn och muren kvar vid Eisenstädter Platz.

Foto: Rainer Hackenberg

Då regentbyggnaden hade färdigställts, var alla byggnadsverk färdiga, som prinsregenten Luitpold hade beställt. Denna byggnad gäller för att vara den praktfullaste av alla Bad Kissingens societetsbyggnader. Den stora salen är idag träffpunkt för konst och vetenskap och speciellt lämplig för musikframföranden tack vare sin utmärkta akustik. Den gröna salen i jugendstil var tänkt som musikrum och används också för detta ändamål. Från den vita salen, som påminner om en rokokosal, kommer man ut på en innergård, som påminner om italienska trädgårdar från barocken och renässansen med romerska gudabilder och små keruber.

Av stadens museer är kanske Bismarckmuseet det intressantaste. Detta befinner sig i övre saltverket, som tidigare var biskopens kurresidens. Museet består av två avdelningar: den historiska Bismarckvåningen och utställningsrummen, där följderna av hans beslut klargörs.

[Upp]