"Grundlage: Reliefkarte von Baden-Württemberg vom 7.2. 2005, Az.: 2851.2-D/6707."
© Landesvermessungsamt Baden-Württemberg
 |
| Foto: Erich Spiegelhalter/STG |
Schwarzwald är en mycket omtyckt fritids- och semesterregion i sydvästra Tyskland nära de schweiziska och franska gränserna. Det är det högsta av de tyska medelhöga bergsområdena och uppvisar mot väster ett stort antal dalgångar från låglandet utmed Rhen och upp mot de höglänta delarna av Schwarzwald. De högsta topparna finner man i sydliga Hochschwarzwald, där den högsta punkten är Feldberg med 1493 m, Herzogenhorn med 1415 m och Belchen med 1414 m. Den högsta i norra Schwarzwald är Hornisgrinde med 1164 m. Schwarzwald är rikt på floder och små bergsjöar som Feldsee, Mummelsee och Titisee. Många av floderna är bifloder till Rhen (t.ex. Murg, Kinzig, Elz och Wiese) eller Neckar (t.ex. Enz), medan Brigach och Breg utgör Donaus två källfloder. In på 900-talet var Schwarzwald ett slutet skogsområde, som sedan genom röjning och bergsbruk glesades ut. Numera finner man de tätaste skogsområdena från trerikshörnet Tyskland - Frankrike - Schweiz och ca 16 mil mot norr längs övre Rhens låglandsområde.
 |
| Foto: Kaiserstuhl- Tuniberg Tourismus |
Berggrunden i Schwarzwald består till övervägande delen av gnejs, men även inslag av granit förekommer. I sydöst finns också ovanligare inslag som gabbro, serpentinit och pyroxenit, som möjligen kan vara rester efter en kontinentalkollision. I närheten av Baden-Baden förekommer också kvartsporfyr och tuff. Över de bergarter, som utgör grunden, höjer sig i norra Schwarzwald och angränsande delar av mellersta Schwarzwald täckberg av sandsten. Det mest motståndskraftiga täckbergsskiktet finner man vid floderna Murg och Enz, där det utgörs av konglomerat (en blandning av andra hårdare bergarter). Det anses vara bevisat, att Schwarzwald fram till för ca 10 000 år sedan hade ett stort inslag av glaciärer, som sedan har präglat hela Hochschwarzwald och norra Schwarzwalds huvudkam. Mest iögonenfallande är de amfiteaterliknande fördjupningarna, av vilka vissa senare har fyllts med vatten (se sjöarna ovan). De båda bergsområdena är olika utsatta för klimatets påverkningar, framför allt nederbörden. Nordschwarzwald är det område, som får mest regn. Regnrika västvindar från Atlanten kan avge upp till 2 200 mm nederbörd/år, medan de längre söderut belägna områdena får betydligt mindre. Vintertid är här emellertid snötäcket betydligt djupare på grund av den kallare luften på högre höjder. Typiskt för de högre belägna delarna av Schwarzwald är de relativt ringa temperaturpendlingarna under året. Sommartid uppstår ofta lätta vindar och en starkare molnbildning och vintertid leder de ofta förekommande högtrycken till solsken på bergstopparna, medan dalarna ligger under ett tjockt dimtäcke. Genom denna inversion skapas ett läge, där de övre luftlagren är varmare än de lägre. På så vis hindras extrema temperaturvärden att uppstå.
Näringslivet i Schwarzwald karaktäriseras mycket av naturen och under århundradenas lopp har bergsbrytningen utgjort en viktig del av befolkningens sysselsättning. Bergens struktur har bidragit till att många olika malmer har kunnat brytas, t.ex. zink, silver, bly, järn. kobolt m.m. I viss mån har man också kunnat utvinna uran, men i mycket små mängder. Många av de gruvor, som hölls igång under 1800-talet, fungerar fortfarande som visningsgruvor och kan besökas. Trävirke från Schwarzwald var under 1700-talet mycket eftertraktat, eftersom träden var långa och raka. En stor del av detta virke flottades på Rhen till Holland, där det användes till skeppsbygge. Även nu exporteras speciellt stora granar till Japan. Den goda tillgången till trä utgjorde tidigare också grunden för andra näringslivsgrenar, som numera i stor utsträckning har försvunnit (framställning av träkol, glas och pottaska). I Schwarzwalds dalgångar, som var svåra att nå, började industrialiseringen sent och många av bönderna tillverkade gökur av trä under vintrarna. Detta var upphovet till den finmekaniska industri och urtillverkning, som utvecklades under 1800-talet och som blomstrade i och med att man fick tillgång till järnvägarna. Genom det ökade behovet av mekaniska apparater uppstod stora företag som Junghans, Kienzle, SABA och Dual. Under 1900-talets andra hälft gick industrin tillbaka och flera firmor gick i konkurs på grund av konkurrens från asiatiska företag. Fortfarande är dock Schwarzwald ett centrum för den metallbearbetande industrin och hemvist för många högteknologiska firmor.
 |
|
Foto: Erich Spiegelhalter/STG |
Turismen i Schwarzwald började utvecklas redan under 1800-talet även om det gick långsamt på grund av den felande infrastrukturen. Först i och med järnvägarnas tillkomst ökade bekanthetsgraden liksom antalet övernattningar. 1864 grundades en förening, som bidrog till utvecklingen genom att ställa i ordning vandringsleder, som sträckte sig över hela området. Även idag är det just vandringslederna, som drar till sig de flesta besökarna. Vintertid gäller samma sak för skidåkning. Här finns många olika typer av vandringsleder, varav flera sträcker sig utanför regionen. Lederna är systematiskt uppbyggda med längsgående leder, som korsas av andra, som gör att man kan vika av i en annan riktning. De flesta av dessa byggdes ut i början av 1900-talet och den mest bekanta är den 285 km långa Västvägen mellan Pforzheim och Basel (Schweiz). Efter 1950 anlades flera rundvandringsleder framför allt för sådana vandrare, som kommer med bil till startplatsen och som efter fullbordad vandring åter far därifrån. Dessa leder kan då variera i längd mellan 1 mil och längre.
Med tiden uppstod i dalgångarna i t.ex. Baden-Baden, Bad Bellingen och Badenweiler de bekanta termalbaden, som inbjöd till rekreation. Kurorter i bergen med speciellt bra klimat erbjuder likaledes kurer för patienter med andningsvägsproblem eller stressade människor. För att skydda området från ett kortsynt ekonomiskt utnyttjande inrättades 2001/02 i Schwarzwald Tysklands båda största naturparker.
 |
| Foto: STG |
 |
| Foto: STG |
Schwarzwald är till största delen lantligt präglat och består av många utspridda kommuner och få stora städer. På många platser står seder och traditioner högt i kurs och vid vissa tillfällen kan man se lokalbefolkningen iförd traditionella dräkter. Dessas utseende varierar kraftigt mellan regionerna. Till de mest kända hör dräkterna från kommunerna Wolfach-Kirnbach, Hornberg-Reichenbach och Gutach, där kvinnorna bär de karaktäristiska hattarna med bollar på, röda bollar för ogifta, svarta för gifta. Bekant är Schwarzwald också för sina typiska bondgårdar, där djur och människor bor under samma tak. Och vem känner inte till den bekanta Schwarzwälder Kirschtorte, som är en av de allra mest omtyckta tyska tårtorna. Många konstnärer har på olika sätt skildrat Schwarzwald: litterärt, i målningar och i filmer. Bland de i Sverige mest kända filmerna är en TV-serie, som under 1980-talet visades i flera avsnitt, "die Schwarzwaldklinik".
Den vanligaste uppdelningen av Schwarzwald brukar vara i tre områden i nord-sydlig riktning. Inom dessa områden kan man sedan särskilja de olika bergsområdena, dalgångarna eller slättbygderna:
Alla foton med vänlig tillåtelse av Schwarzwald Tourismus GmbH
[Upp]
