Distriktet Rems-Murr

"Grundlage: Reliefkarte von Baden-Württemberg vom 7.2. 2005, Az.: 2851.2-D/6707."

Inom distriktet finns en väl avvägd blandning av näringsliv, orörd natur, fritidssysselsättningar och kulturella sevärdheter. Landskapet erbjuder skarpa kontraster mellan vinodlingarna längs floderna Rems och Murr och de skogrika områdena i naturparken Schwäbisch Fränkischer Wald. Nästan hälften av distriktets yta ligger inom naturparken (904 km²), som erbjuder många naturminnesmärken, väl utbyggda cykel- och vandringsleder och uppdämda badsjöar. Naturparken brukar anses som regionens "lungor" och präglas av långsträckta dalgångar och mörka barrskogar. Området är ett paradis för individualister, som vill kunna njuta av naturens stillhet. Inom naturparken finns rester efter den gamla romerska gränsen med dess befästningsanläggningar i form av jordvallar, diken, palissader och rekonstruerade vakttorn.

Backnang (ca 35 600 inv.) ligger ung. 3 mil NÖ Stuttgart vid porten till naturparken Schwäbisch-Fränkischer Wald. Genom sitt läge i skarven mellan naturparken och regionen Stuttgart kan staden erbjuda fördelarna från båda områdena. Orten är känd från 1067, då den ägdes av hessonerna, som hörde till den tidens högadel och kejsarens närmaste umgänge. Genom giftermål kom sedan området att tillhöra markgreven av Baden. Backnangs utbyggnad till stad skedde troligen mellan 1220 och 1230. Omkring 1300 tillföll staden huset Württemberg, som sedan satte sin prägel på den, framför allt inom det religiösa området. Trettioåriga kriget och sedan fransmännens krig 1693 tillfogade staden så stora skador, att den i början av 1700-talet måste byggas upp på nytt. Många av de då byggda korsvirkeshusen präglar fortfarande stadens historiska stadskärna. Året 1832 markerar industrialismens början i staden, då det "övre spinneriet" öppnades. Åtskilliga företag inom läderbranschen grundades och fortlevde till in på 1900-talets andra hälft, då de på grund av hårdare miljöbestämmelser nästan helt försvann. Den industriella tyngdpunkten flyttades efter andra världskriget allt mera i riktning mot elektro- och teleteknik.

Stadens första rådhus byggdes 1599 men brann ned till grunden i samband med franska kriget 1693. 1716 började man på den gamla grunden bygga ett nytt rådhus i korsvirkesstil.

Över det gotiska koret på den tidigare Michaelskyrkan från mitten av 1200-talet finner man stadens 45 m höga symbol och tillika mest markanta punkt i stadens siluett. På den flersidiga grunden har man återuppbyggt de delar, som 1693 brändes ned. Koret färdigställdes så sent som 2000 - 2004.

Det tidigare hertigliga slottet började byggas 1606 och stod färdigt 1628. 1693 skadades det genom stadsbranden och användes sedan som förvaringsutrymme för frukt. Under 1870-talet byggdes det ut för att kunna hysa olika kanslier. Idag används det av rådhusrätten.

I staden finns flera museer, bl.a. några med ovanliga teman: Kalanagmuseet, en utställning över Tysklands mest kände trollkonstnär efter andra världskriget med bilder och rekvisita; radiomuseum med apparater från 1920-talet och framåt.

Foto: Stuttgart-Marketing GmbH

Schorndorf (ca 39 200 inv.) är också känd som Daimlerstaden, eftersom Gottlieb Daimler föddes här 1834. Den är också känd som en stad med många vackra och väl bibehållna gamla korsvirkeshus och ingår därför i "Deutsche Fachwerkstrasse". De första historiska fynden sträcker sig tillbaka till omkring 6000 f.Kr. Däremot har man inte kunnat bevisa, att orten sedan dess har varit kontinuerligt bebodd. Däremot har man funnit bevis på romersk bebyggelse från 100-talet och att här också fanns en civil bosättning. Under 700- och 800-talen var platsen bebodd av alemanniska bönder. Från ca 1120 härskade den staufiska ätten. Det första officiella omnämnandet skedde 1235 och kort därefter övertogs Schorndorf av greven av Württemberg, som lät bygga ut platsen till stad. 1262 angavs Schorndorf som befäst stad, som sedan under 1300-talet utvidgades. En ytterligare förstärkning av befästningarna ägde rum under 1540-talet, då en utbyggnad till württembergsk landfästning skedde. I samband med trettioåriga kriget belägrades och bombades staden 1634 av de kejserliga trupperna och brann upp. Sedan vallar och stadsmur hade spelat ut sin roll, revs och bortforslades dessa under 1800-talet förutom några enstaka rester.

På en plats, där det tidigare troligen låg en vattenborg, lät hertigen 1538 bygga ett borgslott, som var en del av landfästningen Schorndorf. Detta var under 1500-talet den starkaste stadsfästningen i hela hertigdömet. Anläggningen motstod både belägringar och bränder och hyste soldater fram till 1815. 1835 byggdes anläggningen om, så att den sedan dess har varit hemvist för olika myndigheter och kanslier. I närheten av anläggningen finns rester av den gamla stadsmuren.

Jaktslottet, som också kallades nya slottet, byggdes 1555 av hertig Christoph. Senare bodde där en av hertigens militära tjänstemän. Från 1755 var det bostad för hertigens finansman. Sin ursprungliga betydelse som jaktslott återfick det under tiden 1810 - 1817, då kung Friedrich gärna jagade i skogarna i omgivningen. I slottet återfinns numera skatteverket.

Gottlieb Daimlers födelsehus inköptes 1979 av Daimler Benz, restaurerades och används nu som museum och konferenslokal. 1834 föddes här en av bilhistoriens pionjärer, som genom sin utveckling av den lätta, snabbgående bensinmotorn kom att betyda mycket framför allt för trafikväsendet.

Ett av de vackraste korsvirkeshusen i Schorndorf är det Palmska apoteket, som ursprungligen bestod av två byggnader. Hörnhuset uppfördes omkring 1660 på en grund från 1533. Från denna tid torde också de snidade figurer (Neidköpfe) stamma, som skall skydda mot demoner. Det andra huset dateras till 1650. 1696 uppfördes det mellanliggande hus, som förenar de båda. Efter att under en tid ha varit försett med puts, beslutade man sig 1931 för att frilägga korsvirket. Under 1970-talets andra hälft revs hela byggnaden och uppfördes på nytt, varvid korsvirkesstrukturen restaurerades och användes som fasad. Sedan 1644 befinner sig ett apotek i huset.

Bland stadens museer kan nämnas ett mera ovanligt, Comic Museum Piccolo, som visar serier i det ovanliga formatet piccolo, vilket förekom så sent som under 1950-talet.

www.schorndorf.de

[Upp]