Den danska minoriteten i Schleswig har en lång historia. Medan gränsen mot Holstein utgöres av floden Eider, finns ingen geografiskt markerad gräns mot Jylland. Det var därför naturligt att den danska befolkningen bosatte sig ned till floden. Från 1100-talet och framåt förekom många stridigheter och fejder om Schleswig, som till en början tillhörde Danmark. Det grevliga huset Schaumberg i Holstein, som ville utöka sin makt norrut, understödde hertig Valdemar av Schleswig och lyckades få honom vald till dansk konung 1326. Som tack för detta fick en av de tyska grevarna Schleswig som län. Inte långt efteråt återtog danskarna den norra delen av landet för att åter förlora det som län till grevarna. När den grevliga ätten dog ut 1459 hade den södra delen av området övergått till att bli tyskspråkig. Trots detta valde man att ha den danske kungen Kristian I som regent. Efter att ha varit danskt under ett antal år, delades landet ånyo och denna procedur upprepades flera gånger under de kommande århundradena.
Inte förrän vid freden i Prag 1866 kom man fram till en lösning. En folkomröstning skulle avgöra till vilket land Nordschleswig skulle höra. Detta beslut saboterades av Preussen, som arbetade intensivt på att göra området tyskt. I samband med Tysklands nederlag i första världskriget utbröt häftiga diskussioner i Danmark, om man inte skulle begära, att stora delar av Schleswig skulle föras över till Danmark. Genom freden i Versailles bestämdes att gränsen skulle gå söder om Tönder men norr om Flensburg, d.v.s. där den går idag. Även efter andra världskrigets slut uppkom önskemål om att Schleswig skulle överföras till Danmark, något som den danska regeringen inte var intresserad av.
Politiskt företräddes den danska minoriteten efter kriget av partiet SSV i norr och SSW i söder. Vid de första delstatsvalen fick partierna hela 9,3%. Betydligt högre var procentsatsen i enbart Schleswig, där man fick 26% av rösterna. Vid senare delstatsval minskade denna procentsats drastiskt och vid valen 1954 nådde man inte upp till den femprocentsspärr, som råder vid val i Tyskland. Man beslöt därför att satsa enbart på de kommunala valen. Genom förhandlingar mellan Tyskland och Danmark kom man 1955 fram till att avskaffa femprocentsspärren för den danska minoriteten vid valen till delstatsparlamentet, varigenom man i valen 1958 kunde få två representanter. Sedan en tid tillbaka hade SSW representerat inte bara de danska minoriteterna utan också de frisiska och detta fastställdes i ett partiprogram från 1966. Under de kommande åren stabiliserades valresultaten och SSW fick en allt större betydelse. Speciellt märkbart var detta efter en politisk "affär" 1987, vilket medförde att man som helt obefläckat parti fick många nya väljare även i områden utan dansk-frisiska traditioner. Framgångarna fortsatte, så att man i lantdagsvalen 2000 (till 2005) kunde få sända tre representanter till parlamentet i Kiel. Vid valen 2005 minskade underlaget, så att man erhöll endast 2 representanter. Till följd av ett större antal platser i delstatsparlamentet till valet 2009 samt ett ökat antal röster kunde SSW i valet fördubbla sin representation till 4.
I Sydschleswig bor ca 50 000 människor, som identifierar sig med den som nationell minoritet erkända gruppen danskar. Av dessa talar inte alla danska, men en del gör det ibland eller ofta. Enligt uppskattning använder regelbundet 8 000 - 10 000 personer danska som vardagsspråk.
[Upp]